När Wallström nedsteg till utrikesutskottet

I torsdags, den 14 mars, kom Margot Wallström till Utrikesutskottets sammanträde. Egentligen borde vi ha tagit emot med kaffe och tårta. Det händer nämligen rätt sällan att Sveriges utrikesminister uppsöker sitt fackutskott i riksdagen, skriver Hans Wallmark.

Därför finns anledning att fira. Utrikesutskottet är ju ett organ med vilket det ju vore naturligt att föra dialog och förankra positioner inför svåra beslut. Och det finns och har funnits viktiga områden att behandla: Kina, Venezuela, Ryssland, Nordkorea, Yemen samt kärnvapennedrustning. Bara för att nämna några uppenbara saker. Ärendet som nu föredrogs var om ett brett avtal inklusive handel mellan EU och Kuba.

Kutym är att utrikes- och försvarsministern närvarar och informerar då riksdagen behandlar förslag från regeringen om internationella insatser. Då brukar ett nytt tillfälligt sammansatt utskott bildas med ledamöter från utrikes- och försvarsutskottet. Den delen har skötts utan större anmärkning med närvaro i samband med den första föredragningen av ärendena, även om viljan att delta sedan inte har varit lika påtaglig då riksdagen debatterat och beslutat om engagemang i exempelvis Afghanistan, Irak, Mali eller piratjakt utanför Somalias kust. Vanligtvis har ändå breda majoriteter formats då svenska kvinnor och män sänds iväg på svåra och farliga uppdrag utomlands. Försök att nå enighet är i sådana frågor både önskvärt och eftersträvansvärt.

Senaste gången besök skedde av Margot Wallström bara i utrikesutskottet var 27 mars 2018. Nästan ett år sedan! Och då redogjordes för ”fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak”. Ledamöter från försvarsutskottet var inbjudna så det kan nog mer ses som ett led i att behandla ännu en svensk internationell insats.

Man får gå tillbaka i protokollen till 17 oktober 2017 för att egentligen finna en annan typ av ärende som ansågs vara av sådan betydelse att den av Margot Wallström ansågs förtjäna att dryftas med utrikesutskottets ledamöter. Det handlade om svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och Barentsrådet.

Alla partier bakom det 73-punktsprogram som möjliggjort att Stefan Löfven kunnat fortsätta som statsminister har understrukit att just frågor kring utrikespolitik och EU står utanför deras överenskommelse. Med tanke på att endast 115 av riksdagens 349 ledamöter aktivt stödde nuvarande regeringsbildning får ju den parlamentariska grunden i en mening sägas vara ganska svag. Det borde i ännu högre grad än tidigare motivera att statsrådet Wallström både håller utrikesutskottet informerat och söker stöd för sin hållning i olika frågor.

För nog finns det mycket att utbyta tankar kring inom utrikes- och säkerhetspolitikens område dagar som dessa!

Hans Wallmark är riksdagsledamot och Moderaternas utrikespolitisk talesperson