Neutrala förpackningar hotar intellektuell äganderätt

Folkhälsominister Gabriel Wikström vill införa neutrala tobaksförpackningar. Enligt regeringens utredningar strider en sådan reglering mot Tryckfrihetsförordningen. Det innebär också en allvarlig inskränkning i äganderätten, skriver Maria Malmer Stenergard.

År 2012 införde Australien neutrala tobaksförpackningar (plain packaging). Plain packaging innebär statligt designade enhetliga förpackningar där varumärkets typsnitt och placering standardiseras medan logos och bilder förbjuds. Norge, Storbritannien och Irland väntas följa i Australiens spår och i februari i år annonserade folkhälsominister Gabriel Wikström att även han, i folkhälsans namn, avser att köpa biljett på samma tåg.

Jag har svårt att komma på ett annat politiskt förslag som väcker så många olika frågor och spänner över lika många rättsområden. Till att börja med bör man fundera kring hur ett förbud mot innehållsförteckning och smakmärkning kan värna konsumentintresset. Men förslaget ger även upphov till en rad frågor som rör våra svenska grundlagar och, inte minst, reglerna om varumärkes- och upphovsrätt.

Regeringens utredare meddelade i oktober i år, som väntat, att det finns skäl att genomföra förslaget om neutrala tobaksförpackningar. Men han konstaterade samtidigt att en sådan reglering skulle strida mot Tryckfrihetsförordningen som har anor från 1766. Redan nu gällande ordning, som innebär en skyldighet att till viss del förse förpackningar med varningstexter, utgör en begränsning av tryckfriheten som inte medges av grundlagen. Frågan utreds av Mediegrundlagskommittén, som ska lämna sitt betänkande hösten 2016.

Utöver tryckfriheten måste förslaget överensstämma med andra grundlagsfästa principer i svensk rätt, däribland äganderätten. Den skyddas i Sverige av bland annat Europakonventionen och Regeringsformen.

Varumärket är för många företag en oerhört värdefull tillgång och varumärkets betydelse ökar i en värld med stor internationell konkurrens. En begränsning av rätten att använda det egna varumärket innebär en allvarlig inskränkning i äganderätten. Varumärket representerar ett värde som ägaren har byggt upp med stora kostnader och vårdat under lång tid. I ett fritt och öppet samhälle måste människor våga skapa. Arbete måste löna sig. Men vem lägger ner sitt slit på en produkt och ett varumärke som riskerar att konfiskeras av staten?

Möjligheten att straffa ett varumärke är kanske det tyngsta vapen en konsument har. Risken att stå med ett raserat värde för det egna varumärket är en stark drivkraft för innehavaren att skydda och vårda sina produkter, vilket i sin tur utgör ett viktigt konsumentskydd.

Med enhetliga förpackningar får vi mindre särprägel hos produkterna och det blir svårare att straffa de varumärken som inte sköter sig. Det underlättar också för falska kopior, vilket leder till att köparen inte kan vara säker på att få den produkt som han eller hon vill ha. Dessutom kan nämnas att upplysningar om innehåll och smak, i ett system med neutrala förpackningar, förväntas tillhandahållas av butikerna. Varumärkesinnehavarna frånhänds därigenom ansvaret för produktinformation, vilket är allvarligt för konsumenten men också för varumärkesinnehavaren, som kan riskera att drabbas av att försäljaren lämnar felaktig information eller förväxlar produkter.

En fråga som har väckts sedan Australien infört neutrala tobaksförpackningar, är om folkhälsan kan legitimera varumärkesförbud och om det kan godtas i internationell handel. Världshandelsorganisationen, WTO, utreder för närvarande hur regelverket förhåller sig till gällande handelsavtal och immaterialrättsliga regleringar som TRIPS (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights). Indonesien, ett av de länder som anmält Australien till WTO, har hotat med att införa neutrala förpackningar för alkohol om WTO godtar Australiens modell för tobaksprodukter. Neutrala förpackningar riskerar i förlängningen därmed att leda till stora konsekvenser för den internationella handeln och ett race to the bottom för varumärkesrätten.

Folkhälsotåget tuffar på. Med Gabriel Wikström i loket är vi inne på ett spår där många värden riskerar att gå förlorade. Att cigaretter är farligt för hälsan råder det inga tvivel om. Men man bör vara försiktig med att skapa prejudikat som innebär att folkhälsan kan användas som förevändning för att begå allvarliga övergrepp på äganderätten och andra grundlagsfästa värden. I dag är det tobaksförpackningar som folkhälsoministern har för ögonen. Hans kollegor vänsterut har redan väckt frågan om neutrala förpackningar för alkohol. Många hävdar att socker är farligt. Fett, energidrycker och bilkörning likaså. Censuren blir snabbt ett utbrett fenomen och konsumenternas vardag ett enda stort Blåvitt.

För att kunna fatta de kloka besluten krävs utbildning och upplysning. Det krävs valmöjligheter och det krävs möjligheten att välja bort. Neutrala förpackningar skulle innebära ett stort kliv ut på ett sluttande plan där mångas rättigheter framöver riskerar att kränkas.

Maria Malmer Stenergard är jurist och riksdagsledamot för Moderaterna i finansutskottet. Maria är också ledamot i Mediegrundlagskommittén som har till uppgift att se över Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.