”Ni er røde, vi er blå” – om vår borgerlige granne

Ann-Sofie Dahl
Matadorlandet
Samhällsförlaget 2011

”Danmark har det bästa och det sämsta av Europa”, sade nyligen en vän under en sen grillmiddag i min uppväxtstad, Lund. Hon hade blivit antagen till en designutbildning i den danska huvudstaden och ömsom längtade efter det liberala, progressiva Danmark, och ömsom fasade för de främlingsfientliga, intoleranta danskarna. Uppfattningen är inte ovanlig, inte ens i den del av Sverige som ligger allra närmast vår frejdige granne i söder. Ett sund skiljer Malmö från Köpenhamn, men ofta känns det som en ocean. 

Ann-Sofie Dahl, själv köpenhamnsbo sedan många år tillbaka, kände en frustration över svenskarnas okunskap om sitt grannland och bestämde sig för att en gång för alla reda ut vad Danmark är i dag och hur det har hamnat där det är. Fram träder en bild av ett djupt borgerligt samhälle, som till skillnad från Sverige inte präglats av en socialdemokratisk hegemoni under nästan 70 års tid. Läsningen är minst sagt intressant.

Kan du nämna de tre senaste amerikanska presidenterna? Tänkte väl det. De tre senaste danska statsministrarna då? Om du inte kan det så är du knappast ensam, trots att samtliga har haft samma efternamn – Rasmussen. Två av de tre har dessutom varit borgerliga statsministrar, partierna Venstre och Konservative har regerat Danmark i 20 av de senaste 30 åren. Ann-Sofie Dahl lyfter fram ett danskt civilsamhälle präglat av klassiskt borgerliga värderingar – låga skatter, individens frihet, och traditioner – och låter tv-serien ”Matador” utgöra symbolen för våra grannars folksjäl. I långköraren lyfts bankdirektören, kamreren, och den egna företagaren fram, medan vänsterkaraktären är perifer. I serien och i Danmark som helhet är, enligt Dahl, ordet kapitalist något positivt, medan den mest kända svenska filmtolkningen av en kapitalist troligen är Hans Alfredsons fabrikör i ”Den enfaldige mördaren” eller möjligen Karl-Bertil Jonssons far. I Matadorlandet lyser den röda folkhemsromantiken med sin frånvaro.

Förvisso belyser Dahl likheterna mellan folken, inte minst inom respektive lands moderna borgerlighet. Under senare år har både den danska och den svenska borgerligheten, i synnerhet Venstre och Moderaterna, lämnat en mer kompromisslös lågskattepolitik för att istället locka mittenväljare. Detta nya fokus har gett dem regeringsmakten under relativt lång tid. Men trots vissa likheter så är det i olikheterna som kunskapsluckorna blir som allra djupast.

I Sverige kan ”Solsidan” väcka debatt när Vänsterpartiets pressekreterare, Uje Brandelius, i raljerande ton hävdar att ”vi i dag är ett företagarfolk” eller att ”Stockholm (…) har blivit moderaternas tomteverkstad”. Här ses ofta det borgerliga som något suspekt, medan det i Danmark är betydligt mindre ifrågasatt. Där styr borgerliga företrädare kulturdebatten, medan Sverige präglas av en kulturvänster som har abonnerat på initiativet sedan Tage Erlander gick i shorts.

Exemplet ”Solsidan” kan te sig trivialt – och nog är det mer en humorserie än en skildring av svensk borgerlighet – men det säger ändå något om ländernas olika syn på det som inte är en del av den socialdemokratiska verklighetsuppfattningen. 

Odyssén genom modern dansk politik rätar ut frågetecken efter frågetecken, även om Dahl, docent i internationell politik, emellanåt riskerar att bli väl detaljerad och vissa avsnitt mest torde intressera den med en sjuklig faiblesse för Poul Schlüters olika regeringskonstellationer. Likväl; boken är i mångt och mycket en välförtjänt hyllning av vårt borgerliga broderfolk. Det är befriande att läsa en författare som vågar beröra Danmark utan att låta Pia Kjeersgard diktera hur det ska skildras, utan att Dahl för den skull negligerar Dansk Folkeparti och deras otvivelaktiga påverkan på dansk politik under senare år.

Förra veckan stod det klart att danskarna kommer att gå till valurnorna redan 15 september i år, vilket gör boken högaktuell. Vissa indikationer tyder på att det borgerliga samarbetet nu får lämna regeringskansliet efter ett decennium i maktens korridorer. Det var en pressad Lars Løkke Rasmussen som meddelade att han tänker utlysa val. Ja, det är nämligen så det fungerar i vårt grannland, statsministern bestämmer när det är dags för val. Men det visste du väl redan?

Jakob Stenberg har examen i statsvetenskap och journalistik, arbetar på Svenskt Näringslivs redaktion och går Svenska Nyhetsbyråns skribentskola.