Nyateismen fejkar om Påsken

Visst har ni sett dem, de där memen som sprids på Facebook? Kanske också på andra sociala medier. Eller som skrivs ut och sätts upp på kylskåpet. En bild och en text, i detta fall handlar det om att Påsken i själva verket är en fest till en förhistorisk fruktbarhetsgudinna vid namn Ishtar. Problemet är att det inte finns någon som helst belägg för en sådan koppling, konstaterar Peter J Olsson.

På engelska förklaras att Ishtar uttalas som det engelska Easter – och att hennes symboler var bland annat ägg och kaniner. Samt att det var kejsar Konstantin den store som skulle göra romarriket kristet och då ”ändrade påsken till att handla om Jesus” Men i själva verket handlar det om att högtidlighålla fruktbarhet och sexualitet.

Detta budskap sprids i stor mängd inte minst av nyateister, ni vet de där som hela tiden talar om vikten av att se vetenskapligt på världen och att alla som tror på någon gud är korkade.

Det intressanta är då att inte ett ord är sant. Jo, det har förstås funnits en mesopotamisk gudinna med namnet Ishtar, som delvis hade med kärlek att göra, men också med krig och med himmelen. Kanske har också hennes egenskaper spillt över på andra senare gudinnor som Astarte.

Däremot uttalas Ishtar inte som Easter, och varför detta namn skulle hoppa över tusentals kilometer och år för att dyka upp i engelskan är oklart. Och ägg och kaniner har ingen särskild koppling till Ishtar, möjligen lejon. Den kristna påsken fanns långt före Konstantin – även om kyrkomötet i Nicea år 325 ägde rum på hans tid och preciserade hur påskens tidpunkt skulle beräknas – någon fest ägnad Ishtar hade inte funnits på tusen år.

Påståendena är helt enkelt lögn och så långt ifrån vetenskap och kritiskt tänkande man kan tänka sig. Det vill säga precis motsatsen till självbilden hos de som sprider memen i upphetsning att driva med kristendomen.

Sedan är ju fantastiska historier, teorier och konspirationsteorier ganska underhållande. Jag älskar dem, och läste tidigt Erich von Dänikens böcker om att civilisationen skapats av utomjordingarna – men också de böcker som bevisade att von Däniken hade fel.

Att lögnen om Ishtar och Påsken blir trovärdig beror bland annat på att den segrande kristendomen ibland anknöt till tidigare fester, det gäller ju till exempel julen. Vi vet inte när på året Jesus föddes, och en del tyder på att det inte var vid jultiden. Det vet de flesta kristna, men det handlar inte om någon exakt dag som man minns födelsen. Klart är att vi firar jul med en del mattraditioner som snarare hör säsongen till än något annat.

Med Påsken är det lite annorlunda. Vi är inte säkra på året Jesus Kristus avrättades, att det däremot skedde i samband med den judiska Påsken vet vi. Och att den är till åminnelse av uttåget ur Egypten.

Inte ett spår av Ishtar där heller.

Det som gör memen extra märklig är ju också förbindelsen med engelska språket, för på de flesta språk heter påsk något liknande påsk. Bara engelskan och tyskan avviker – även om de också har haft benämningar som anknyter till Pascha – Påsk – tidigare.

Faktiskt dyker dock en ny gudinna upp där. Källan är den lärde munken Beda på 700-talet som hävdade att Påsken fått sitt namn från månaden Eostur, vilken enligt Beda skulle fått namnet av gudinnan Eostre, som skulle firats med fester vid denna tid på året.

Också denna påstås ibland ha anknytning till ägg och påskkaniner, eller harar.

Här är det frågan om det alls funnits en sådan gudinna, det finns få andra spår än Bedas omnämnande. Möjligen kan namnet spåras i några ortsnamn. Någon anknytning till ägg får man leta förgäves efter.

Inte heller denna gudinna är en särskilt trovärdig grund för Påskfirandet, även om hon dyrkats och via sin månad gett det namn åt Påsken som i dag används i engelskspråkiga länder.

Men många tycker det är nästan lika spännande att knyta Påsken till Eostre som till Ishtar, även om inte båda gudinnespåren kan vara sanna på en gång.

På svenska Wikipedia blir det rent parodiskt, under uppslagsordet anges frankt att denna undflyende gudinna är Påskens ursprungliga grund, och att hon dessutom haft ägg och kaniner som attribut. Detta trots att två tre källor som artikeln bygger på avvisar detta, bara en obskyr sida som är raderad och bara hittas med Wambach machines lagring stöder den idén.

Nu förefaller både Eostre och tyska Oster inte direkt vara gudinnor utan troligast namn för morgonrodnaden. Och använda om Påsken först efter att den kristna seden varit igång ett bra tag.

Ägg och kaniner är kanske inte kärnan i Påskfirandet, men det finns egentligen inte några skäl att gå till uråldriga kulter för att förklara det. Kaniner och harar blir upplivade på våren och kan på det sättet kopplas i hop med Påsken, ändå finns det inte några belägg för Påskharar före mitten på 1800-talet.

Även ägg kan kopplas till säsongen då hönorna börjar lägga ägg. Och bara det är ett skäl att man ägg vid Påsk. Men det är dessutom så att de flesta avstod från ägg under den kristna fastan fram till Påsken, och en del ägg som lades under denna lär ha hårdkokats för att hålla sig. Så äggen är alltså troligare en följd av säsong och fastans inverkan än något annat.

Var kommer då alla dessa påståenden om Påsken som en egentligen hednisk fest från? Ja, en källa tycks vara en extrem protestantisk författare i Skottland, Alexander Hislop (1807-1865). Han hävdade att Jesus Kristus lära hade korrumperats av katolicismen som gjort om den till en babylonisk kult. Och alltså inte renats förrän av reformationen.

När nyateismen sprider påståenden om detta bygger de alltså på en fundamentalistisk evangelisk knäppskalle. Intressant att veta.

Peter J Olsson är borgerlig skribent och chefsstrateg (M) i Region Skåne