Nyttja murbräckan för att förändra arbetsmarknaden

Den rådande flyktingsituationen har gjort det ännu mer angeläget att bryta ner de murar som hindrar människor från att komma in på arbetsmarknaden, skriver Christoffer Hökmark.

I kölvattnet av en begynnande avtalsrörelse och Sveriges flyktingsituation har frågor kring den svenska arbetsmarknaden blivit mycket aktuella. Sänkta trösklar i form av framför allt lägre ingångslöner är en viktig del av lösningen. Produktiviteten hos en ung person utan erfarenhet av yrket eller utan språkkunskaper är lägre än för någon som hunnit vara verksam inom samma yrke en längre tid. En skillnad som också ska återspeglas i medarbetarens lön.

Flyktingsituationen har gjort behovet av förändringar mer skriande än någonsin. För att en stor andel av de nyanlända inte ska dömas till utanförskap behövs många vägar in på arbetsmarknaden. Men när det här påtalas beskylls samma debattörer för att använda flyktingkrisen som en murbräcka i syfte att försämra arbetsrätten. Anders Lindberg på Aftonbladets ledarsida argumenterade på det här viset i Gomorron Världen 7/2.

I den här kontexten omnämns murbräcka som något negativt. Men det förutsätter att muren som tvingas ned med hjälp av den är av godo.

För en nyanländ kan stora delar av det svenska samhället framstå som omgärdat av murar som är snudd på omöjliga att ta sig förbi. Ett ordnat inträde på bostadsmarknaden försvåras av långa köer. Administrativa hinder och stelbenta regler gör att språkundervisning inte kan påbörjas direkt. En liknande situation råder för de som söker validering av sina tidigare förvärvade kunskaper för att ta sig ut i arbetslivet.

Murarna är många och höga och det vore naivt att tro att sänkta ingångslöner skulle råda bot på dem alla. Men det går inte att bortse från att Sverige har Europas högsta lägstalöner. På samma sätt går det inte att bortse från att Sverige är det land inom EU som har lägst andel enkla arbeten.

När det här förs fram som anledningar till varför förändringar är nödvändiga blir svaret ofta från bland andra LO att det ska vara möjligt att överleva på sin lön och retoriska frågor om vilkas löner som ska sänkas. Det är också vanligt att man är skeptisk till att sänkta arbetskostnader skulle leda till fler och nya jobb.

Som om den egna horisonten utgjorde begränsningen för oss alla gemensamt.

Lyckligtvis är det inte så. Bara för att vi inte kan föreställa oss vilka tjänster som skulle efterfrågas innebär inte det att dom är mindre möjliga. Unga personer i Sverige och nyanlända är med största sannolikhet som människor i största allmänhet. Några är strävsamma och uppfinningsrika medan andra är det i mindre utsträckning. När de kan identifiera dagens behov av tjänster, förstår hur dessa ska tillgodoses och om värdet av deras insats överstiger deras lönekostnad skapas det värde för oss alla.

Viljan att åstadkomma bättre vägar in på arbetsmarknaden har funnits länge och är inte omgärdad av lömska motiv. Med flyktingkrisen har behovet blivit än mer angeläget. Om den verkligen utgör en murbräcka så bör vi ta möjligheten och göra ett ordentligt hål i den mur som hindrar så många.

Christoffer Hökmark är liberal debattör.