Och så var de bara två
Primärvalståget i USA rullar på i allt snabbare takt. I veckan passerades en av de viktigaste milstolparna på den långa vägen till det demokratiska konventet i Milwaukee då utmanaren till president Donald Trump skall koras. Det var Super Tuesday när 14 delstater samtidigt röstade. Och manfallet blev stort, konstaterar Örjan Hultåker.
And the winner is Jim Clyburn. Så står det givetvis inte i de statistiska sammanställningarna. De officiella valresultaten har pekat på Joe Biden som vinnare i 10 av de 14 delstaterna.
En rättvisande historieskrivning måste dock lyfta fram Jim Clyburns helt avgörande betydelse för Joe Bidens stora seger i South Carolina på skottdagen den 29 februari och den band wagon som rullade vidare fram till och förbi Super Tuesday.
James E. Clyburn (Jim) är sedan 1993 kongressman från South Carolina och House Majority Whip. Därmed är han den högst rankade afroamerikanen i kongressen i Washington, D.C. Han har i nästan 30 år representerat en valkrets som domineras av afroamerikansk befolkning. Det är dessutom den enda kongressplats som Demokraterna kan vara helt säkra på att vinna i South Carolina.
Jim Clyburn har under lång tid varit aktiv i NAACP (National Association for the Advancement of Colored People) och i kampen för svartas rättigheter. Han blev redan som 12-åring president i en lokal ungdomsavdelning. Nu när han nästan fyllt 80 år är han en av de få kvarvarande äldre portalgestalterna i the afroamerican community.
Onsdagen den 26 februari hölls en TV-debatt tre dagar före primärvalet i South Carolina. I en tuff debatt där de demokratiska kandidaterna riktade fler angrepp mot varandra än mot presidenten Donald Trump klarade sig Joe Biden betydligt bättre än i tidigare debatter. Men det var inte det som gjorde hans stora kväll.
Det minnesvärda var att Jim Clyburn efter TV-debatten uttalade sitt stöd för Joe Biden och uppmanade afroamerikaner att rösta på denne. Jim Clyburn hade länge avstått från att uttala sitt stöd för någon av kandidaterna och TV-kanalerna hade länge frågat honom om varför han avstod från att göra det.
När han gick ut med sitt stöd fick det stort genomslag i media och stor spridning bland svarta väljare. Det finns nog ingen annan gruppering i USA där ledarskapet har så stor påverkan som bland afroamerikaner, mycket beroende på deras historiska kamp för civil rights.
Med Jim Clyburns stöd och deras gemensamma framträdanden kunde Joe Biden utstråla en helt annan säkerhet än tidigare under en skakig, osäker och dåligt fokuserad kampanj. I South Carolina röstade 61 procent av de svarta på Joe Biden, jämfört med 33 procent av de vita väljarna.
Av de afroamerikaner som röstade i South Carolina uppgav var tredje att Jim Clyburns uttalade stöd var den viktigaste orsaken till att de röstade på Joe Biden (källa: Exit Poll som bland annat publicerades av CNN). Afroamerikanerna utgjorde 56 procent av de röstande i det demokratiska primärvalet så mobiliseringen var god.
Joe Biden fick momentum efter segern i South Carolina, vilket påverkade medtävlarna negativt. Affärsmannen och miljardären Tom Steyer var den första kandidaterna att ge upp sedan han bara fått drygt 11 procent av rösterna, trots att han i South Carolina hade spenderade nästan 200 miljoner dollar på TV-reklam och sociala media. Tom Steyer uppmanade demokraterna att rösta på Joe Biden.
Demokraternas etablissemang tillhör samma moderata falang som Joe Biden och de utövade sitt inflytande för att snabbt få mittenkonkurrenter att avbryta sina kampanjer efter mediokra resultat i South Carolina.
Den förre borgmästaren i South Bend, Pete Buttigieg, avbröt sin presidentvalskampanj redan dagen efter primärvalet i South Carolina och uppmanade väljarna att rösta på Joe Biden.
På kvällen före Super Tuesday avbröt även senatorn från Minnesota, Amy Klobuchar, sin kampanj. Hon reste till Texas och medverkade i Joe Bidens sista kampanjmöte före den stora valdagen.
Det har i media spekulerats om vad Pete Buttigieg (38 år) och Amy Klobuchar (59 år) lovades för att så snabbt avbryta kampanjerna och uttala stöd för Joe Biden. Men de kan ha nytta av sitt agerande inför kommande kampanjer. Det skulle inte förvåna om någon av dem ställer upp inför nästa presidentval. De är redan kända och har då ett betydligt bättre utgångsläge. Pete Buttgieg behöver dock ett politiskt ämbete som plattform om han vill göra ett nytt försök att nå Vita huset.
Det var en allmän uppfattning i media och bland proffstyckande pundits att Joe Biden hade en svag organisation inför Super Tuesday och att han hade sämre kampanjfinansiering än medtävlarna. Men hans stöd från inflytelserika demokrater växte snabbt.
Viktiga exempel var Virginias tidigare guvernör Terry McAuliffe och Richmonds borgmästare Levar Stoney som är afroamerikan. Båda medverkade vid Joe Bidens kampanjmöte i Virginia två dagar för Super Tuesday. Joe Biden hade momentum i Virginia.
Enligt en undersökning från tankesmedjan Data for Progress som anses stå demokraterna nära så hade Joe Biden en negativ trend fram till den 25 februari med bottennivån 19 procent. I Super Tuesdays primärval fick han egen majoritet i Virginia med 53,2 procent, en exceptionell återhämtning.
Joe Biden hade förvandlats till Come Back Kid. I Virginia vann han 60 av de 90 delegater som stod på spel.
Hans momentum återfanns även i North Carolina där han också fick stöd av Jim Clyburn som kampanjade för honom. Mellan den 28 februari och Super Tuesday den 3 mars ökade Joe Biden från 25 till 43 procent i North Carolina. North Carolina var den tredje största delstaten under Super Tuesday med 110 konventsdelegater av vilka Joe Biden vann 48.
Att Joe Biden vann Texas var Super Tuesdays största överraskning. I Texas var det bara 21 procent som den 6 februari skulle rösta på Joe Biden enligt RealClear Politics Poll of Polls. På Super Tuesday fick han 34,5 procent av rösterna. Texas är näst största delstaten i USA med 228 demokratiska konventsdeltagare. Joe Biden vann fler (111) än Bernie Sanders (102).
När detta skrivs så är rösträkningen ännu inte avslutad i Kalifornien som har flest delegater vid det Demokratiska konventet. Bernie Sanders har dock utropats som segrare i Kalifonien.
De Exit Polls som genomfördes i samband med demokraternas primärval under Super Tuesday utvisar ett mycket splittrat Demokratiskt parti. Bernie Sanders dominerar bland dem som är mycket liberala och som har en radikal ideologi. Joe Biden vinner bland dem som har en mer moderat ideologi.
Joe Biden (46 procent) vann bland de äldre demokrater över 65 år som röstade på Super Tuesday. Bara 14 procent av de äldre röstade på Bernie Sanders. Mot det skall ställas Bernie Sanders starka stöd (58 procent) bland personer under 30 år av vilka bara 14 procent röstade på Joe Biden.
Att Joe Biden blev den stora vinnaren under Super Tuesday beror på att han lyckades mobilisera sina sympatisörer och få dem till röstlokalerna.
Bernie Sanders har en karismatisk utstrålning på sina möten och lyckas entusiasmera sin publik. Han har även varit mycket framgångsrik med att samla in stora summor till sin kampanj från många små bidragsgivare. Hans strategi har varit att locka ny väljare till primärvalslokalerna på samma sätt som 2016.
Primärvalen kan mycket väl komma att avgöras av vem av kandidaterna som lyckas bäst med att mobilisera potentiella supportrar. Efter South Carolina visade Super Tuesday att det är Joe Biden som har momentum.
Trots att inte alla röster var räknade gav New Yorks förre borgmästare och miljardären Michael Bloomberg upp redan på valnatten i Kalifornien. Han lyckades inte vinna någon av de 14 delstaterna trots att han hade köpt reklam i TV, radio och sociala media för mer än 500 miljoner dollar.
När han avslutade sin kampanj lovade Michael Blomberg att han skulle stödja Joe Bidens kampanj vilket kan bli av stort värde för denne. Det är allmänt erkänt att Michael Bloomberg har haft råd att anställa många duktiga kampanjarbetare och dessa kan nu övergå till att stärka Joe Bidens kampanj om Michael Bloomberg fortsätter att betala.
Två av presidentkandidaterna, Bernie Sanders i Vermont och Elizabeth Warren i Massachusetts, fick på Super Tuesday utkämpa primärval i sina hemstater. Att vinna på hemmaplan är oftast en förutsättning för att vara framgångsrik nationellt.
Bernie Sanders vann i Vermont med 50,8 procent av rösterna, vilket dock var en mindre segermarginal än 2016, men då var det i stort sett bara han och Hillary Clinton som kämpade om nomineringen. Nu var det fler medtävlande.
För Elizabeth Warren blev primärvalet en total katastrof i Massachusetts. Hon besegrades inte bara av Joe Biden utan kom på tredje plats efter Bernie Sanders. Hon fick bara 21,4 procent av rösterna på hemmaplan. Två dagar efter primärvalet gav hon upp sin presidentvalskampanj utan att uttala sitt stöd vare sig för Bernie Sanders eller Joe Biden.
Elizabeth Warren och Bernie Sanders har tillsammans utgjort vänsterflanken men det är ändå oklart vart hennes sympatisörer går eftersom hon förutom att vara vänsterkandidat även lockade som feminist.
Elizabeth Warren bedrev en mycket framgångsrik kampanj under förra hösten. Den 8 oktober 2019 hade hon till och med ledningen med två tiondels procentenheter före dåvarande tvåan Joe Biden.
Hon var också mycket framgångsrik i den TV-debatt som hölls före primärvalet i Nevada den 22 februari. Enligt de flesta bedömare vann hon den debatten genom att angripa Michael Bloomberg för en rasistisk politik när han var borgmästare i New York. Hon kan sägas ha stoppat Michael Bloombergs kampanj.
Efter det att Michael Bloomberg och Elizabeth Warren har gett upp återstår endast två möjliga vinnare; en i den politiska mitten och en till vänster. Endera Joe Biden (77 år) eller Bernie Sanders (78 år) kommer i november att bli den som utmanar Donald Trump om presidentskapet. Och Donald Trump kommer då att vara ungdomskandidaten med sin bara 73 år. Joe Biden leder just när detta skrivs med 595 delegater före Bernie Sanders med 526.
För närvarande är det i stort sett dött lopp mellan huvudkandidaterna men Joe Biden, Come Back Kid, har momentum. Bernie Sanders måste lyckas locka fler av sina supportrar att verkligen gå och rösta för att han skall kunna vinna.
Redan nästa tisdag den 10 mars blir det primärval i sex delstater då ytterligare 354 delegater skall fördelas. Viktigast blir Michigan med 125 delegater till Demokraternas konvent i juli. Michigan är en så kallad Swing State som växlar mellan Demokraterna och Republikanerna. Den delstaten, som ligger i rostbältet, kan komma att avgöra vem som vinner nästa presidentval. För fyra år sedan vann Donald Trump i Michigan.
För att vara säker på nomineringen vid det demokratiska konventet måste en kandidat ha säkrat upp de 1.991 delegater som krävs för att vinna. Det är långt kvar och båda huvudkandidaterna kan hinna snubbla många gånger under de kommande månaderna.
Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP-analys