Olle Edborg: Kommer Vance få göra Canossavandring?

Det är nog få som har missat det minst sagt anmärkningsvärda meningsutbytet mellan Vatikanen och Washington D.C. USA:s katolska vicepresident JD Vance har flera gånger gjort selektiva tolkningar av kristen teologi för att rättfärdiga delar av Trumpadministrationens politik, bland annat deportationen av migranter. Påven har, trots sina hälsoproblem, varit väldigt tydlig i sin kritik mot Vance och hans tolkningar. Vance valde i slutet av februari att erkänna påvens kritik. Hur kommer det sig att USA:s vicepresident, en katolsk konvertit, går emot ledaren för institutionen som i 2000 år väglett den katolska världen?

James Davies Vance har varit USA:s vicepresident i två månader. Under den tiden har han bland annat påstått att demokratiproblem i Europa är ett större hot än Ryssland och kallat koranbrännaren Salwan Najem för en kristen aktivist. Vance har under hela sitt liv definierat sig som kristen, och 2019 valde han att konvertera till den katolska kyrkan. Skälet till detta var att han ansåg att den katolska kyrkans teologi stod närmare hans politiska värderingar.

Vid sin konfirmation valde han intressant nog Augustinus av Hippo som skyddshelgon, inspirerad av det intellektuella tillvägagångssättet till tron. I januari citerade Vance den kristna teologiska principen Ordo Amoris (kärlekens ordning). Principen Vance refererar till härstammar från den store kristne tänkaren och dominikanermunken Thomas av Aquino (1225–1274). Principen innebär att vi människor bör ha en välvillig inställning till alla andra, men att vi på grund av vår ofullkomlighet och ickefullständiga natur tvingas vara selektiva med vår kärlek. Denna sociala hierarkiska konstruktion går ut på att först älska Gud, sedan dig själv, din familj, dina grannar och vänner, landet och samhället, och därefter hela mänskligheten och skapelsen. Detta har Vance använt för att rättfärdiga USA:s omprioritering av exempelvis USAID, ett stort och mångomfattande biståndsprogram.

Stephen J. Pope, professor i teologisk etik vid Boston College, menar att detta är en felaktig tolkning av Aquinos princip och att Vance missar det universella kristna budskapet till förmån för en väldigt selektiv syn på kristen teologi.

Denna typ av fritolkning av i synnerhet kristen teologi är definitivt inte något nytt. Genom historien har många politiska ledare försökt använda sig av det religiösa inflytandet för att rättfärdiga både det ena och det andra. Ett klassiskt exempel på kyrkans makt under medeltiden är investiturstriden, som nådde sin höjdpunkt på 1000-talet genom konflikten mellan kejsar Henrik IV och Vatikanen. Striden handlade om vem som hade rätten att utse biskopar och abbotar – kejsaren eller påven. Eftersom dessa kyrkliga ämbeten också hade stort ekonomiskt och politiskt inflytande blev frågan en maktkamp mellan den andliga och världsliga makten. När Henrik IV försökte avsätta påven svarade Vatikanen med att exkommunicera honom, vilket innebar att kejsaren förlorade sitt gudomliga mandat att styra.

Detta underminerade hans ställning och tvingade honom att söka försoning. I januari 1077 reste han till slottet i Canossa, där påven befann sig, och fick stå barfota i snön i tre dagar innan påven till slut hävde bannlysningen. Händelsen blev en symbol för kyrkans överhöghet över kejsarmakten. Denna konflikt, mellan det världsliga och andliga fortsätter än idag. Om vi tittar på Ryssland så är det inte kyrkan som tillrättavisar politikerna om teologi utan tvärtemot, det blev tydligt när patriark Kirill kallade Rysslands krig mot Ukraina för heligt. Gör detta Ryssland mer eller mindre andligt? Inget av det! Det visar snarare att vi i västvärlden till skillnad från Ryssland har religionsfrihet där samfund inte behöver springa statens ärenden och där vi kan ha öppna civiliserade diskussioner.

Trots att det inte längre är fråga om exkommuniceringar eller avgångar, verkar historien läskigt nog fortsätta att rimma. Många i den nya generationen av unga konservativa politiker i både USA och Europa refererar till kristen teologi lika flitigt som slarvigt. Vance är inte den första, och definitivt inte den sista politikern som använder kristen teologi för att rättfärdiga sin politik. Huruvida James Davies Vance får gå till Canossa kan endast framtiden avgöra.

Slottet vid Canossa är dock i ruiner och skulle behöva rustas upp, kanske kan USAID ordna det?

Olle Edborg är student i Religionsvetenskap

Källor:
Dias, Elisabeth ”JD Vance’s Complicated Relationship with the Catholic Church”  The New York Times, 25 augusti 2024.
Pope, Stephen ”Ordo Amoris and the Politics of Love.” America Magazine, 13 februari 2025.
Winiarski, Michael ’Så blev kriget i Ukraina ett heligt krig mot den satanistiska västvärlden’ Dagens Nyheter, 6 april 2022,
Martling, Carl Henrik. Kyrkans 20 sekler. Skellefteå: Artos, 2007.