Örjan Hultåker: Demokraterna bör vara oroliga
Demokraterna bör i dagsläget känna oro inför presidentvalet tisdagen den 5 november. Utvecklingen den senaste tiden talar inte till Kamala Harris fördel. Hon behöver bryta trenderna för att vinna. Det rapporteras också om oro i Demokraternas kampanjledning. Inte bara Trump-vänliga media rapporterar om detta, utan även i Harris-vänliga media.
När Joe Biden drog sig ur årets presidentkampanj den 21 juli ledde Donald Trump (47,9 procent) över Joe Biden (44,8 procent) med 3,1 procentenheter; sammanvägning av Realclearpolitics.
Kamala Harris fick sedan en rivstart när alla media rapporterade om att hennes demokratiska parti enhälligt slöt upp bakom henne. Alla ledande och mindre ledande demokrater förklarade hur bra hon var som kandidat och att hon kunde vinna valet, vilket gav en mycket positiv mediabild.
I den första sammanvägda poll of polls med Kamala Harris mot Donald Trump den 24 juli hade hon nästan halverat opinionsgapet mot Donald Trump till 1,7 procentenhet.
Sedan fortsatte opinionsframgången fram till och med Demokraternas konvent när Kamala Harris utsågs till partiets officiella presidentkandidat. Då hade hon ökat med 3,7 procentenheter sedan den första opinionsmätningen efter Joe Bidens avhopp från sin kampanj.
Opinionsframgången under perioden fram till konventet skall dock ställas i relation till att även Donald Trump ökade i opinionen med 2,6 procentenheter under sista månaden fram till dess att Republikanernas konvent avslutades.
Kamala Harris framgångar med ökat opinionsstöd fortsatte fram till den 20 september då 49,0 procent av väljarna avsåg att rösta på henne och hon ledde med 2,1 procentenheter över Donald Trump.
Sedan har den positiva utvecklingen stannat av och den 17 oktober leder hon bara med 1,5 procentenhet över Donald Trump. Det kan vara början på en nedåtriktad trend som leder till förlust för den demokratiska vicepresidenten.
Två anledningar till att Demokraternas valstrateger bör oroa sig är risken att valspurten skall utvecklas på samma sätt som för partiets kandidater 2016 och 2020.
Vid samma tidpunkt som nu, den 17 oktober, 2020 ledde Joe Biden nationellt med 9,0 procentenheter över Donald Trump, enligt Realclearpolitics sammanvägda poll of polls. I den sista opinionssammanvägningen före valet hade den ledningen minskat till 7,5 procent. I valet var hans övertag 4,5 procentenheter. Joe Biden vann valet men hans ledning halverades under valrörelsens sista två veckor.
Även Hillary Clinton hade en stor ledning om i hennes fall 7,0 procentenhet den 17 oktober 2016. I den sista poll of polls före valdagen hade hennes ledning över Donald Trump minskat till 1,5 procentenhet.
Det som oroar demokraterna mest är dock trenderna i de sju delstater där det jämna valet kommer att avgöras.
I dagsläget den 17 oktober när det bara är drygt tre veckor kvar till valdagen leder Donald Trump över Kamala Harris i alla sju så kallade Battleground States. Donald Trumps ledning må vara liten i alla sju, men det visar på ett övergripande mönster.
Även om Donald Trump förlorade valet 2020 så ökade han sitt stöd i opinionsmätningarna i sex av sju Battlegound States från den 17 oktober fram till valdagen med minst en procentenhet. Undantaget var Georgia.
När Donald Trump vann över Hillary Clinton 2016 ökade han i alla sju Battleground States med mellan 1,3 procentenhet i Wisconsin och 8,1 procentenheter i Michigan.
Det finns inga garantier för att historiska trender skall upprepas i årets presidentval, men det kan konstateras att Kamala Harris inte kan vinna om Donald Trump spurtar eftersom han redan leder i de sju kritiska delstaterna.
Donald Trump har en fördel i att hans ståndpunkter är mer kända än Kamala Harris. Amerika väljare kan ogilla eller gilla Donald Trumps agenda, men budskapen är kända oberoende politisk tillhörighet.
Det är inte lika känt vad Kamala Harris vill göra om hon skulle vinna presidentvalet. Hon har haft en extremt kort kampanj eftersom hon inte deltog i primärvalen. Hon saknar den period då hon som kandidat skulle ha kunnat utveckla sin politik och göra den känd.
Enligt väljarna är ekonomin den viktigaste valfrågan och i den frågan är det fler som tror att Donald Trump har en bättre politik än Kamala Harris, även om hon har knappat in en del på Trumps övertag under de senaste veckorna.
Bland de viktigaste frågorna återfinns också frågan om illegal invandring över gränsen mot Mexiko. Även i den fråga leder Donald Trump klart.
Kamala Harris blev förra veckan intervjuad i CBS 60 minutes. Hon fick där hon frågan om det var något som hon skulle ha gjort annorlunda om hon hade varit president i stället för Joe Biden de senaste dryga tre åren.
Kamala Harris svar var att hon inte direkt kunde komma på något som hon skulle ha gjort annorlunda. Det är inte ett bra svar från den som vill stå för förnyelse och nytt hopp.
Hennes svar måste ses i ljuset av att Joe Biden är en av de minst populära presidenterna i modern tid och att bara en minoritet anser att han har gjort ett bra jobb. Dessutom anser en majoritet av amerikanerna att USA är på väg åt fel håll.
Mycket talar i dagsläget för att Kamala Harris inte kan vinna i tillräckligt många Battleground States, på grund av sin politik och sina förslag inom till exempel ekonomin och migrationen.
Det hjälper inte att hon uppfattas som en fortsättning av Joe Bidens politik. Hon riskerar också att hamna i skuggan av den sittande presidenten som enligt somliga demokrater borde spela en mer undanskymd roll fram till valdagen för att fokus skall ligga på den kampanjande vicepresidenten.
Men Joe Biden arbetar för sitt eftermäle i historieböckerna och framträder i samband med naturkatastrofer och andra händelser med politiska implikationer.
Kamala Harris segerchanser bero på om hon lyckas mobilisera väljarna så att de röstar mot Donald Trump. Hon har klara svårigheter att vinna väljare för sin egen politik.
År 2020 kunde Joe Biden vinna inte på grund av att väljarna röstade för honom utan därför att de röstade mot Donald Trump. Det är tveksamt om det kan upprepas ännu en gång så att segern går till Kamala Harris.
Just nu har Donald Trump ett övertag och det är oklart vilka händelser eller överraskningar som kan ändra på det.
Örjan Hultåker är docent