Örjan Hultåker: Egna barn och andras ungar
Tänk om Swedavia vore ett privat företag och att administrationen av Arlanda flygplats hade upphandlats i konkurrens via LOU (Lagen om offentlig upphandling). Då skulle regeringens reaktion på bristande rutiner och dålig service låtit helt annorlunda.
Staten har investerat miljardbelopp i Arlanda flygplats. Pengar som borde komma medborgarna och skattebetalarna till godo i stället för att förslösas av bolagets ägare och företagsledning. Swedavia har under lång tid tillåtits att ta ut miljardbelopp i flygplatsavgifter och har betalat ut arvoden och löner till styrelse och ägarrepresentanter.
Regeringen skulle kritisera Swedavia för att sätta ägarna och företagsledningen före sina kunder och därmed förslösa de pengar som staten har investerat i Arlanda.
Som exempel på företagets girighet skulle regeringen skriva debattartiklar och särskilt anklaga de kommersiella intressena för att de under pandemin skar ner på personalen för att få pengar till ägarna och företagsledningen.
Swedavia skulle också få kritik för att kortsiktiga vinstintressen går före att upprätthålla servicen. Det är ju faktiskt så att andra transportföretag måste betala för alternativa resvägar när Arlanda misslyckas.
Regeringen skulle också kritisera Swedavia för att inte tillhandahålla kvalificerad personal i tillräcklig omfattning; jämför diskussionen om att skolorna saknar behöriga lärare. Swedavia skulle anses ansvariga för att inte planera för behovet av säkerhetsklassad personal på grund av att Swedavia prioriterade det ekonomiska resultatet.
Swedavia tillåts ursäkta sig med att det tar lång tid för underleverantörer att godkänna säkerhetsklassad personal. De ställs inte till svars för att vara för sena med att beställa den servicen i tid.
Men, nu är ju Swedavia ett politikerstyrt företag (läs: ett företag som vägleds av demokratiska principer och inte ett marknadsföretag). Så Swedavia slipper mycket av det slags regeringskritik som riktas mot friskolor och privata vårdgivare.
Ett liknande tankeexperiment skulle kunna röra köerna för att få ut pass från polisen. De tillåts skylla på att den maskinutrustning som kan tillverka passen är bristfällig eller saknar kapacitet. Om utfärdande av pass vore en upphandlad privat tjänst skulle det ansvariga företaget ha kritiserats för den bristfälliga produktionskedjan och åtminstone få betala förseningsavgifter. Alternativt hade regeringen sagt upp avtalet med en privat upphandlad leverantör.
Slutsats: visst är det skönt för medborgarna är politikerstyrda tjänster har monopol. Då slipper medborgarna den så kallade giriga marknaden och får i stället stå i kö som i det forna Sovjetunionen.
Till sist en fråga: skulle du vilja att Swedavia även tog över driften av alla skolor och all sjukvård, för att garantera så kallad demokratisk kontroll?
Örjan Hultåker är docent i sociolologi