Örjan Hultåker: EU-valet är inte en opinionsmätning

Inledningen av juni månad har i stor utsträckning präglats av politik i två steg: först valet till EU-parlamentet, därefter Statistiska centralbyråns (SCB) partisympatimätning ”Val idag”.

Den senare som presenterades tre dagar efter EU-valet byggde på intervjuer som gjorts i maj, det vill säga att många av svaren gällde opinionsläget en månad för EU-valet. Med den uppmärksamhet som SCB:s undersökning brukar få var det ett klokt val av myndigheten att inte publicera den under slutskedet av valrörelsen inför valet till EU-parlamentet.

Men presentationstidpunkten ställer stora krav på nyhetsmedia och analytiker när de efter valdagen skall kommentera en undersökning som i stor utsträckning genomfördes inte bara före valdagen utan även innan valrörelsen drog igång på allvar. Aldrig eller sällan har det klingat så fel som när SCB-resultaten fyra dagar efter EU-valet presenterades som ”Om det vore val idag”. Den rimliga presentationen kunde vara ”Om det varit val en månad före EU-valdagen”.

Vilka frågor har haft störst betydelse för väljarna? Miljöpartiets framgång kan leda till slutsatsen att Klimatet var den viktigaste frågan för väljarna.

I den vallokalundersökning som presenterades i SvT kom klimatet på tredje plats när väljarna skulle berätta vilka frågor som hade mycket stor betydelse för deras val av parti. Den kom före frågan om brottsbekämpningen.

Rangordningen var: Freden i Europa, Demokratin, Klimatet med Brottsbekämpningen först på fjärde plats. Man kan av detta förledas till slutsatsen att årets EU-val var ett klimatval och att frågan om brottsbekämpning hade förlorat i betydelse för väljarna.

Men den slutsatsen blir något mindre övertygande om man tittar på hur många som svarade att olika frågor hade stor betydelse. Det var 53 procent som svarade att klimatet hade mycket stor betydelse, bara fem procent fler än de som svarade att brottsbekämpningen (48 procent) hade mycket stor betydelse.

Och vilken slutsats, om ens någon, kan man dra av att det var färre (47 procent) som svarade att miljön hade stor betydelse. Miljön hade rangordning 5 efter brottsbekämpningens rang 4.

En slutsats skulle kunna vara att både klimatet och miljön hade stor betydelse för den stora grupp av väljare som övergav Socialdemokraterna för att i stället rösta på Miljöpartiet.

Andra frågor, till exempel brottsbekämpningen och tilltron till partiföreträdarnas förmåga att driva frågan i EU, skulle med samma premisser ha kunnat påverka borgerliga sympatisörer och andra till höger i deras val av parti.

Väljarna tar hänsyn till mer än en fråga när de röstar. Det är nästan lika mycket som talar för att vi hade ett brottsbekämpningsval som att det var ett klimatval. Förändringen i viktiga frågor 2024 jämfört med år 2019 kan bäst beskrivas som att klimatet nu har trängt sig in bland de fem viktigaste frågorna. Brottsbekämpningen liksom Freden i Europa, Demokratin och Miljön fanns med bland 5 i topp både 2019 och 2024.

Demokratifrågor är ett ämne som enligt väljarna är viktigt i EU-val. Mycket av debatterna handlade om högersidans samarbete och eventuellt kommande samarbete med ”odemokratiska partier” i den yttersta högern. Motsvarande diskussion om vänstersidans samarbete i EU-parlamentet med kommunistiska partier som är marxist-leninister lyste med sin frånvaro.

Många nyhetsmedia har bjudit in väljarna att använda deras valkompasser där de får testa i vilken utsträckning som åsikterna stämmer överens med vad de olika partierna vill. Kompasserna kan vara en rolig sällskapslek men de kan inte användas som en vägledning för hur en väljare skall rösta.

Även om urvalet av frågeområden skulle täcka alla partiers hela spektrum av frågor så tar kompasserna inte hänsyn till hur viktiga de olika frågorna är för den enskilde potentielle väljaren.

Det kan hända att en väljare tycker som partiet A när det gäller delad föräldraledighet, den sociala välfärden och klimatet men som partiet B när det gäller brottsbekämpningen. Antag att brottsbekämpningen är den allra viktigaste frågan för väljaren samtidigt som de andra tre inte är särskilt viktiga. Då är det tveksamt att dra slutsatsen att partiet A stämmer bäst med väljarens åsikter och prioriteringar.

Slutsatsen är att valkompasser är ett trevlig tidsfördriv men att de inte kan ge vägledning om hur en person skall rösta. De bör inte heller presenteras som en vägledning inför partival. Man bör inte säga eller skriva att ”om du inte vet hur du skall rösta, gör en kompass.”

Av dem som gjorde valkompasser inför riksdagsvalet 2022 ansåg var tredje väljare att kompassen inte stämde med deras val. Bäst stämde kompasserna med dem som röstade på ytterkantspartier. Eftervalsundersökningarna får visa hur kompasserna stämde med årets EU-val.

Vilka slutsatser kan man dra av EU-valet när det gäller den svenska rikspolitiken? Den frågan ställs på sin spets när man jämför EU-valet med SCB:s undersökning som gjordes före EU-valet.

Flera av de minsta partierna har i årets rikspolitiska partisympatimätningar legat under 4-procents spärren till riksdagen. Det gäller även SCB:s undersökning ”om det var val idag”, det vill säga i maj. I den undersökningen låg både Liberalerna och Kd under riksdagsspärren och Centern strax över.

En lärdom är att de små partierna gynnas i valrörelser. Dels för att småpartierna då får mer uppmärksamhet och behandlas mer lika än annars som de stora partierna av media. Dels för att taktikröstning lyfter småpartierna. De partier som tydligt hör till ett av de politiska blocken är närmast vaccinerade mot att trilla ut ur riksdagen. Frågan är när de mindre partierna återvänder till ”normala” låga nivåer mitt i mandatperioden.

Miljöpartiet är i stor utsträckning ett EU-parti; det är ett parti med en tradition av att lyckas bättre i EU-val än i riksdagsval. Det har förstärkts i årets EU-val när partiet blev det tredje största. Den positionen vann Mp både genom egen styrka och genom att Sverigedemokraterna lyckades sämre än i det senaste EU-valet.

Miljöpartiet kan dock knappas räkna med att behålla lika stor andel av de rödgröna väljarna i kommande riksdagsval och partisympatimätningar.

SKOP gjorde mellan den 4 och 6 juni en väljarbarometer samtidigt som den sista opinionsmätningen inför EU-valet.  I den rikspolitiska undersökningen låg Miljöpartiet kvar på sin vanliga nivå med 4,8 procent i rikspolitiken samtidigt som 13,0 procent sade att de skulle rösta på Mp i EU-valet. Det preliminära valresultatet är 13,8 procent.

Många av de rödgröna väljare som i senaste riksdagsvalet röstade på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet valde i årets EU-val att rösta på Miljöpartiet. Om det vid samma tidpunkt som EU-valet hade varit ett riksdagsval skulle de ha återvänt till fadershusen, S och V.

Socialdemokraterna har under denna mandatperiod tidvis haft mycket höga opinionssiffror på grund av missnöje med regeringspartierna. På slutet har S haft en minskande trend ned mot normala nivåer samtidigt som Vänsterpartiet har stärkt sin ställning inom det rödgröna blocket.

Det är för tidigt att dra vittgående slutsatser om Sverigedemokraterna efter partiets dåliga EU-val. EU-politiken är inte partiets starkaste gren men den rikspolitiska opinionsmätningen som gjordes veckan före EU-valet visar att det är för tidigt att döma ut dem som politisk kraft baserat på det preliminära resultatet i EU-valet.

Örjan Hultåker är docent