Örjan Hultåker: Hade Sverige skyddat kronan hade prisstegringarna minskat

Politiker i alla partier brukar förklara de mest skilda förhållanden och förändringar med att Sverige är en liten och öppen ekonomi. Men det kan inte användas för att ursäkta den nuvarande inflationsnivån och de höga matpriserna. Det är inte så att globala priser med nödvändighet måste få det genomslag som vi nu ser på prisnivån i de svenska livsmedelsbutikerna.

När hushållen dignar under bördan av alltför dyra matpriser, drivmedelspriser och andra skyhöga priser är det en effekt av hur regeringar och myndigheter har skött den ekonomiska politiken inklusive penningpolitiken och finanspolitiken.

Om regeringar och myndigheter hade styrt landet och dess ekonomi på ett sätt som i tillräcklig utsträckning hade beaktat att Sverige är en liten och öppen ekonomi så hade de svenska hushållen och företagen inte drabbats av ett lika högt inflationstryck som vi nu ser. Sverige hade inte haft stabila priser, men vi hade sluppit att drabbas hårdare än många andra jämförbara länder.

Att ha en lågt värderad valuta är extra inflationsdrivande när världsmarknadspriserna stiger. Och det bör vara varje regerings absoluta skyldighet att försvara den svenska kronan vilket kan mildra internationella prischocker.

När den borgerliga alliansregeringen under ledning av Fredrik Reinfeldt tog över ansvaret i september år 2006 kostade en dollar 7,31 svenska kronor. När de borgerliga lämnade regeringsmakten i september 2014 kostade en dollar 7,24 kronor. Den borgerliga regeringen hade efter en åttaårig regeringsperiod lyckats lämna vidare en svensk valuta med bevarat värde.

Under finanskrisen 2008/2009 minskade tillfälligt kronans värde mätt mot dollar, men Sverige hade lyckats återställa kronans värde när den borgerliga regeringen lämnade den ekonomiska stafettpinnen vidare till den socialdemokratiska regeringen.

Under åtta år med en socialdemokratiskt ledd regering minskade den svenska kronans värde till en ny bottennivå. Under den period när Magdalena Andersson var finansminister ökade priset på en USA-dollar med 54 procent.

När Socialdemokraterna vann valet i september 2014 kostade en USA-dollar 7,24 kronor. När Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten i september 2022 kostade dollarn 11,12 kronor. Den svenska kronans nedgång var nästan fyra kronor, en USA-dollar hade blivit 3,88 svenska kronor dyrare.

Hela värdeminskningen av den svenska kronan går inte att skylla på faktorer utanför Sveriges kontroll. Under Magdalena Anderssons fögderi som finansminister inträffade Coronapandemin, men det skall ställas i relation till att den borgerliga regeringen med Anders Borg som finansminister lyckades återställa kronans värde efter finanskrisen 2008/2009.

När Ryssland anföll och invaderade Ukraina hade USA-dollarn redan blivit ungefär två kronor dyrare jämfört med år 2014.

Under nästan hela den socialdemokratiska regeringsperioden med undantag för några månader år 2022 valde Riksbanken att hålla en extremt låg styrränta, huvuddelen av tiden en negativ styrränta.

Den låga styrräntan bidrog inte till en stärkning av den svenska kronan och det vidtogs inte några andra effektiva penningpolitiska eller andra åtgärder som lyckades höja den svenska kronans värde. Effekten av den förda politiken blev däremot en extrem prisuppgång på villor och bostadsrättslägenheter vilket med de stigande räntorna har försvårat för många hushåll som inte bara behöver kämpa mot höga matpriser utan även med stigande boendekostnader.

Om svensk handel hade fått betala matimport med kronor som de värderades år 2014 så hade de svenska hushållen inte drabbats hårdare än andra länders familjer. Mat som importeras och kostar 100 USA-dollar hade då kunnat importeras för 724 svenska kronor.

I februari i år kostar en dollar 10,39 kronor vilket är en liten nedgång sedan september i fjol. Den mat som på världsmarknaden kostar 100 dollar måste därför i dagsläget betalas med 1039 kronor.

Hade Sverige haft kvar det värde på kronan som gällde 2014 så hade den importerade maten varit betydligt billigare än idag.

Det är inte bara importen av mat som har blivit dyrare. Även svenskodlad mat påverkas av att kronan har minskat i värde. Det gör att svenska lantbrukare också tvingas betala mer när de importerar till exempel konstgödsel vilket i sin tur driver upp priserna på mat i affärerna.

Sedan hör det till saken att den svenska kronan också har förlorat i värde jämfört med Euron sedan folkomröstningen i september 2003. Trots de ekonomiska problem som finns i många av de länder som använder euro som valuta.

Örjan Hultåker är docent