Örjan Hultåker: Lång valrörelse för de republikanska utmanarna

I USA är valrörelserna långa. Med knappt ett år kvar till presidentvalet den 5 november 2024 har Republikanerna redan hunnit avverka tre TV-debatter för att utse sin utmanare mot den sittande presidenten Joe Biden. De flesta räknar med att Biden ställer upp för omval till en andra presidentperiod.

Många förstå-sig-påare och självutnämnda experter i USA och i Sverige utgår från att 2024 års presidentval står mellan Joe Biden och förre presidenten Donald Trump, det vill säga att det blir en upprepning av 2020 års val.

Det finns dock en tävlan mellan flera hoppfulla kandidater på den republikanska sidan som har deltagit i TV-debatterna. Speciellt är att Donald Trump som i opinionsundersökningarna leder stort framför övriga republikanska kandidater har valt att inte delta i debatterna. I stället har han hållit egna kampanjmöten på de dagar då debatterna sänts.

Debatterna har beskrivits som en tävlan om plats nummer två bland republikaner och Donald Trump har på sitt karaktäristiska sätt sagt att debatterna kan bli till hjälp för honom att utse kandidaten till posten som vicepresident.

För att få delta i debatterna finns det krav om att nå upp till en given nivå i opinionsmätningarna och att ha ett visst antal personer som har donerat pengar till kandidatens valkampanj.

I den första debatten som hölls i augusti i år var det åtta kandidater, förutom Donald Trump, som klarade kvalgränserna för att få deltaga. Trump valde att inte delta.

För de efterföljande debatterna höjs kraven och i den tredje debatten kvarstod fem deltagare: Ron DeSantis som är sittande guvernör i Florida och Nikki Haley tidigare guvernör i South Carolina och tidigare ambassadör i FN. Hon har asiatisk bakgrund.

Övriga tre deltagare var Tim Scott, också från South Carolina, som är svart senator i nationens kongress. Vivek Ramaswamy är entreprenör och författare, den yngste kandidaten (38 år) och är den politiska outsidern i kandidatfältet. Hans föräldrar immigrerade från Indien till USA.

Den femte deltagaren i debatten var Chris Christie, tidigare guvernör i New Jersey, som nu gör sitt andra försök att bli partiets presidentkandidat. Han kännetecknas av att vara Donald Trumps mest uttalade kritiker bland dem som deltog i debatten.

Bland kända tidigare presumtiva presidentkandidater märks att bland andra förre vicepresidenten Mike Pence har gett upp och lagt ned sin kampanj. Ytterligare några mindre kända hoppfulla kvarstår i startfältet men lyckades inte kvalificera sig för den tredje debatten.

Enligt Washington Posts undersökning efter de tredje debatten den 7 november så vanns den av Nikki Haley som var bäst enligt 34 procent av tittarna. Hon visade på sin utrikespolitiska erfarenhet från tiden som ambassadör i FN. Hon ansågs av många ha den mest balanserade synen i den inflammerande abortfrågan där politikernas åsikter varierar mellan nästan helt totalt förbud och att abort skall tillåtas fram till födelsedagen.

På andra plats i debatten kom Ron DeSantis som var bäst enligt 23 procent följd av Vivek Ramaswamy, 15 procent. Den senare fick dock mycket blandat betyg eftersom han var den som flest tittare ansåg vara sämst (29 procent).

Den fjärde republikanska debatten hålls den 6 december i Tuscaloosa, Alabama, och till den är det nu bara bara tre kandidater, förutom Donald Trump, som har klarat kraven för att få deltaga. De har höjts till att deltagarna skall ha 80 unika personer som har donerat till den personliga kampanjen och att de skall ha minst 6 procents stöd i de nationella opinionsmätningarna, alternativt 6 procent i en nationell och två mätningar i delstater med tidiga primärval. Och de opinionsmätningarna skall ha ägt rum efter den 15 september.

Efter den tredje debatten gav Tim Scott upp och lade ned sin kampanj. Frågan är när Chris Christie gör detsamma. I en intervju för två dagar sedan hävdade han att han klarat både insamlings- och opinionskraven, men det är osäkert om hans åberopade opinionsmätningar är av det slag som godkänns av RNC (Republican National Committee) som skall godkänna kravuppfyllandet.

Det mesta talar nu för att det bara blir tre deltagare i decemberdebatten. Nikki Haley, Ron DeSantis och Vivek Ramaswamy får då kämpa vidare om att bli Donald Trumps främsta utmanare om nomineringen. Det mesta talar för att Vivek Ramaswamy blir nästa att ge upp.

I de nationella mätningarna leder nu Donald Trump stort med 59,0 procent i de sammanvägningar som görs av RealClearPolitics. Sedan mitten av mars har stödet för Trump ökat från 43 procent och många tar för givet att han blir Republikanernas kandidat trots att han riskerar fängelsestraff och höga böter i de fyra rättegångar som han är inblandad i. Trump använder rättegångarna som kanaler för att nå ut med sitt politiska budskap.

På andra plats i opinionsmätningarna kommer Ron DeSantis med 14,8 procent. Men det är en extremt svag andraposition. Sedan mitten av mars då hans stöd var över 30 procent har det mer än halverats. Det finns inget som i dagsläget talar för att han skall återhämta tappet.

DeSantis utmanas nu om andraplatsen av Nikki Haley (9,6 procent) som ligger i en uppåtriktad trend. Övriga kvarvarande kandidater ligger alla under fem procent. Att Vivek Ramaswamy är kvalificerad för den fjärde debatten beror på att han nådde över sex procent i slutet av september.

En realistisk bedömning i november 2023 är att det bara är tre kandidater som är värda uppmärksamhet inför de första primärvalen: Trump, DeSantis och Haley.

Många anser att det egentligen bara är Trump som kan vinna primärvalen men det finns några varningsklockor. Inte minst risken med Trumps rättegångar som hittills har hjälpt honom att kampanja, men frågan är hur länge det bär.

Om man bara tittar kandidat för kandidat så är Donald Trumps ledning ofantlig. Man kan dock även se de hittillsvarande opinionsmätningarna som för eller emot Trump vilket ger en ledning om 58,5 mot 41,5 procent. När fler och fler ger upp sina kampanjer kommer det troligen främst att gynna Nikki Haley.

Å andra sidan, vad som fortsatt talar för Donald Trump är att många av dem som i dagsläget stöder Ron DeSantis torde luta år att stödja Donald Trump när DeSantis ger upp. Så har det varit tidigare. Deras sammanslagna stöd har i huvudsak varit konstant sedan mitten av mars runt 73 procent.

Det kan dock vara intressant att titta på hur opinionen ser ut i de inledande primärvalen/caucus. Inför caucus i Iowa i januari är det färre än varannan (47,0 procent) som avser att rösta på Donald Trump där. Där finns det en stark uppåtriktad trend för Nikki Haley med 14,0 procent. Hon är nästan ifatt Ron DeSantis på 17,3 procent, enligt RealClearPolitics.

New Hampshire håller det andra primärvalet. Där leder Donald Trump (45,5 procent) med Nikki Haley på andra plats (17,8 procent) sedan hon har gått om Ron DeSantis (9,5 procent).

South Carolina håller sitt primärval den 24 februari och det kommer att få stor uppmärksamhet eftersom det är det första primärval där president Joe Biden deltar som officiell kandidat för Demokraterna. I South Carolina håller Nikki Haley (18,8 procent) en stark andraplats bland republikaner efter Donald Trump (49,3 procent).

En risk för Donald Trump är att han tappar i de första primärvalen och att han därmed får en förlorarstämpel. Men, kanske främst, ingen vet hur länge de republikanska väljarna vill ställa upp bakom en kandidat som likt Donald Trump, bedriver sin valkampanj från domstolar.

När vi närmar oss 2024 års presidentval den 5 november kommer det också att blir avgörande vem som republikanerna tror har störst möjlighet att vinna. I de ”match-up” som görs mellan olika kandidater skulle såväl Haley, DeSantis och Trump få fler röste än Joe Biden om det vore val idag med det största övertaget för Nikki Haley med 11 procentenheter över Joe Biden enligt Fox News.

Två ytterligare faktorer bör beaktas. Det är fler amerikaner som ogillar Donald Trump än som gillar honom och detsamma gäller Joe Biden.

Dessutom är Nikki Haley fortfarande relativt okänd och många republikaner vet, enligt opinionsundersökningarna, inte vem hon är och vad hon står för. Ju längre primärvalen pågår med bara några få kandidater, desto mer lär sig väljarna om henne vilket kan ge henne starkare opinionssiffror, i synnerhet så länge hon vinner debatter som nu senast.

Slutsatsen är att Donald Trump har en mycket stor ledning inför den republikanska primärvalsnomineringen. Men det finns all anledning att varna för Nikki Haley. Övriga utmanare kan nog redan räknas bort.

Örjan Hultåker är docent