Örjan Hultåker: Påverkas EU-valet av valkompasserna?

Nu gör Sveriges radio, TV-kanaler och tidningar reklam för sina valkompasser som uppges visa vilket parti som ligger närmast användarnas egna värderingar och politiska prioriteringar.

Även inför riksdagsvalet 2022 fanns det många valkompasser och det är därför av intresse att se om valkompassernas resultat den gången stämde med det parti som användarna röstade på i riksdagsvalet.

I SKOP:s eftervalsundersökning var det en stor majoritet som uppgav att de hade besökt en valkompass. Det var vanligare bland dem som bestämde sig sent för vilket parti de skulle rösta på än bland dem som bestämde sig tidigt, det vill säga på våren före valet eller ännu  tidigare.

Lägst andel som använde en valkompass fanns bland dem som röstade på Socialdemokraterna men även bland dem var det tre av fyra som använt valkompass.

En majoritet av dem som använde valkompasser (67 procent) svarade att valkompassens resultat stämde med det parti som de senare röstade på i riksdagsvalet. Men så många som var tredje väljare (33 procent) ansåg att valkompassen inte stämde med deras val av riksdagsparti.

De som bestämt tidigt, före årsskiftet 2021/2022, ansåg i större utsträckning än andra att valkompassens resultat överensstämde med deras val av riksdagsparti. Bland dem som bestämde sig på valdagen eller dagen före var det bara varannan som svarade att valkompassens resultat stämde med deras val av parti.

En förklaring till den skillnaden kan vara att de som bestämde sig tidigt har en mer sammanhållen ideologisk ståndpunkt än de som bestämmer sig sent. De som bestämmer sig tidigt håller troligen med ”sitt parti” i fler frågor än vad de gör som bestämmer sig sent.

De som i riksdagsvalet röstade på något av ytterkantspartierna Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna svarade i större utsträckning än andra att valkompassen stämde med deras eget val av parti. Av Sverigedemokraternas väljare var det 90 procent som svarade att valkompassens resultat stämde med deras röst, bland Vänsterpartiets väljare var det 82 procent.

Centerpartiets väljare var de som i minst utsträckning (48 procent) svarade att valkompassens resultat stämde med deras riksdagsröst på Centerpartiet.

De som bytt parti mellan riksdagsvalen 2018 och 2022 använde valkompasser i större utsträckning än andra. Av dem som bytt parti mellan riksdagsvalen svarade 61 procent att valkopassen stämde med deras partival 2022. Av dem som inte bytt svarade 70 procent detsamma.

Kvinnor svarade i mindre utsträckning än män att valkompassen stämde med deras röst i riksdagsvalet 2022.

Även om en majoritet uppger att valkompassens resultat stämde med deras val av parti är det på sin plats att reflektera över vad det innebär att kompasserna inte stämmer med var tredje röst i riksdagsvalet. Behovet av den reflexionen förstärks av att många rekommenderar valkompasser till dem som inte vet vad de skall rösta på.

Frågan blir därför om valkompasser påverkar valutgången vilket kan vara ett demokratiskt problem i synnerhet om kompasserna har en avsändare som presenteras och eventuellt upplevs som opartisk och neutral. Vi har inte tillräckliga data för att t.ex. göra en specialanalys av de valkompasser som fanns hos public service, dvs Sveriges radio eller SVT.

Det förhållandet att i synnerhet många partibytare anser att valkopassen inte stämmer med senare röstning bör analyseras vidare. Detsamma gäller det förhållandet att valkompasserna visar större överensstämmelse med röstning på för ytterkantspartierna V och Mp än med röstning på andra partier.

Valkompasserna görs av dem som skall vara experter på partipolitik. Finns det en skillnad hur den ”eliten” väger samman betydelse av olika frågor med hur så kallade ”vanliga väljare” gör detsamma? Olika frågor har varierande vikt för väljarna.

Örjan Hultåker är docent