Örjan Hultåker: PISA avslöjar Sveriges misslyckande

December månads Pisa-rapport har bara ett verkligt betydelsefullt budskap att förmedla. Integrationen av invandrare till Sverige har misslyckats totalt. Inte bara invandrargenerationen utan även efterföljande generationer är dömda till utanförskap. Kan ett misslyckande vara större?

Det är en omöjlig uppgift för skolan att kompensera för misslyckanden inom alla andra samhällssektorer när skolan tvingas att ta emot elever som inte är förberedda för sin skolgång.

Detta borde Skolverkets Pisa-rapport har lyft fram och analyserat men i stället ägnas en stor del av rapporten åt att jämföra med en tidigare undersökning som genomfördes år 2018. Det var en undersökning som fick omfattande kritik av Riksrevisionsverket, lärarfacket och oberoende forskare för att urval och räknesätt förskönade resultatet.

Elevgrupper som rimligen skulle ha sänkt 2018 års resultat deltog inte i undersökningen och räknesättet skapade vad som kallades ett Pisa-kaos. När resultaten presenterades talade den socialdemokratiska utbildningsministern om en glädjens dag, men den förbyttes i skammens rodnad för Skolverket när metodbristerna presenterades.

När årets Pisa-undersökning har presenterats har den kritiken nästan helt glömts bort. Eftersom 2018 års undersökning hade så stora brister är det meningslöst att diskutera mindre förändringar mellan 2018 och 2022 års undersökningar. Ändå ägnas en stor del av rapporten och analysen åt att studera små förändringar mellan de åren.

Det borde räcka med att konstatera att årets Pisa-resultat visar att skolans prestationer har sjunkit tillbaka till ungefär samma nivå som 2012, för drygt tio år sedan. Var fjärde elev (27 procent) är lågpresterande i matematik samt var fjärde elev (24 procent) är lågpresterande i läsförmåga. Som en naturlig följd av detta är var fjärde elev även lågpresterande i naturvetenskap; vad kan man förvänta sig av elever som inte har tillräcklig förmåga att läsa eller räkna.

Förskräckande som dessa resultat är blir man än mer besviken över resultaten för elever med invandrarbakgrund. Och de utgör inte någon liten grupp. Av deltagarna i Pisa-undersökningen har var femte elev (21,4 procent) utländsk bakgrund, var tionde deltagare (10,8 procent) är född i Sverige med invandrade föräldrar.

Ingen behöver förundras över att det kan vara svårt för nyanlända elever att klara provet för läsförmåga på svenska eller att de på grund av den bristande läsförmågan har svårt att tillgodogöra sig undervisningen i matematik och naturvetenskap.

Men, de som är födda i Sverige och som har vuxit upp i vårt land borde vara så integrerade i det svenska samhället att de är förberedda för att börja skolan och att prestera tillfredsställande.

Det räcker att titta på en enda siffra i rapporten för att förstå det totala misslyckandet för svensk integrationspolitik. Av elever födda i Sverige med invandrade föräldrar är det två av fem (40 procent) som inte når upp till nivå 2 i matematik, det vill säga att de är lågpresterande.

Resultaten för dessa svenskfödda elever är nästan lika dåligt som för invandrade elever som är själva är födda utomlands och i flera fall har varit kort tid i Sverige. Av elever födda utomlands är det 52 procent som inte klarar nivå 2 i matematik. Skillnaden mellan de grupperna är bara 12 procent vilket är ett kraftigt underbetyg åt svensk integrationspolitik.

Sverige har inte lyckats lyfta invandrarfamiljernas sverigefödda barn ens till närheten av vad elever med inhemsk bakgrund kan klara och även för många av de eleverna misslyckas skolan att förmedla tillräcklig kunskap.

Eftersom undersökningsmetoderna 2018 var bristfälliga, troligen mest för elever med utländsk bakgrund är det stor osäkerhet att jämföra resultaten mellan 2018 och 2022. Men att Pisa-rapporten redovisar en minskning om drygt 20 procent när det gäller medelpoängen för svenskfödda elever med föräldrar födda utomlands borde leda till någon form av eftertanke.

Gruppen av svenskfödda med utländsk bakgrund är en mycket heterogen grupp som innehåller allt från finlandssvenska invandrare från Österbotten i Finland till vuxna som inte kan läsa. Det indikerar att den svenska integrationspolitiken är än mer misslyckad för grupper av invandrare.

Det borde för alla politiker vara en uppenbar självklarhet att skolan inte kan kompensera för alla andra tillkortakommanden inom integrationspolitiken. Och det kan inte vara en lösning att ha blandade skolklasser där elever som inte är tillräckligt förberedda för skolan skall undervisas tillsammans med övriga elever.

I efterdebatten har somliga politiker till vänster hävdat att skolans problem beror på friskolorna med elevers och föräldrars rätt att välja skola. Vi andra undrar hur skolresultaten för invandrargruppers barn skulle kunna bli bättre genom att förhindra valfriheten att välja skola.

Ett minimikrav på den svenska integrationspolitiken måste vara att alla barn födda i Sverige skall få förutsättningar att klara skolan, en politik som skall ge resultat före skolstarten.

Hur skall de 15-åringar som är lågpresterande kunna klara sig i det moderna Sverige? De lär inte hjälpa att slopa rätten att välja skola.

Örjan Hultåker är docent och ordförande för Moderata seniorer i Stockholm