NOTERAT
Anders Ydstedt: Merkel ångrar inget
I veckan släppte Angela Merkel sina memoarer. Den som hoppas på att få ta del av reflektioner och förklaringar till historiska vägval kommer att bli besviken. Merkel erkänner inga fel, hon ångrar inget och tvekar inte att försöka skriva om historien i efterhand.
Tal vid Studentföreningen Ateneums 90-årsjubileum
I höst firar Studentföreningen Ateneum 90-årsjubileum och med anledning av det hölls förra helgen en bal i Lund. Svensk Tidskrifts chefredaktör, tillika viceordförande emerita i Ateneum, höll i samband med firandet ett tal som här återpubliceras i sin helhet.
Ur arkivet: Helmut Kohl – därför kommer vi att sakna honom
”Jag är övertygad att Kohl agerade utifrån en drivkraft som senare i hans politiska år framträdde tydligare: övertygelsen om att fred och frihet är grunden till all positiv utveckling och freden i Tyskland endast fungerar i ett politiskt enat Europa. Den europeiska valutaunionen, vilken Kohl också starkt bidrog till, följde samma linje: att säkra freden i Europa genom starka ekonomiska länkar. Kohl hade upplevt politisk extremism i verkligheten.”
Amanda Wollstad: Krisinsikten hos myndigheterna pinsamt dålig
Det är som de senaste tio åren aldrig har inträffat. Transportstyrelseskandalen, kriget i Ukraina, det ökade spioneriet mot Sverige, påverkansoperationer, hybridhot och sabotage – inget av det verkar ha fastnat hos Lantmäteriets ledning. Medan delar av statsapparaten arbetar dygnet runt för att trygga Sveriges säkerhet står återigen en svensk myndighet helt öppet för en potentiellt synnerligen skadlig läcka av skyddsvärd information.
Ur arkivet: Centerpartiet – frågetecknet för borgerligheten
”Men när det gäller möjligheterna till borgerligt samarbete är centerpartiet nu, liksom förut, det stora frågetecknet. En viss försiktighet i bedömningen av detta partis intentioner och handlingslinjer är befogad, inte bara med hänsyn till det ingalunda betydelselösa faktum, att centerpartiet under en följd av år på 1950-talet uppenbarligen funnit sig ganska väl tillrätta i en regeringskoalition med socialdemokraterna, vars rigorösa tvångsingripanden med skatter och regleringar gentemot enskilda medborgare och det svenska näringslivet stred mot grundläggande borgerliga värderingar.”
Amanda Wollstad: 1000 dagar av motstånd
På tisdag är det tusen dagar sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tusen dagar sedan ryska styrkor välde in över gränsen med paraduniformer i packning, tusen dagar sedan Kyjiv skulle tas på tre dygn, tusen dagar sedan resten av Europa slutligen, slutligen vaknade upp till en helt ny verklighet.
POLITIK & EKONOMI
Gunnar Hökmark: Nordens återuppståndelse
Haparanda och Ängelholm har liksom Stockholm och Köpenhamn trots långa avstånd två saker gemensamt. Norden och det gemensamma arvet som för Hans är mer än så. Det är en gemenskap där skilda språk är mer av olika dialekter och där olika regeringar mer är regioner i det Norden som han vill leva i.
Hanna Gunnarsson: En självklar ordförande för beredningen
Att vara ordförande i försvarsberedningen handlar om att få alla att arbeta ihop och komma överens, och ingen är bättre på det än Hans Wallmark. Han umgås med alla, oavsett partitillhörighet, vilket inte bara har gjort honom omtyckt i riksdagens korridorer utan också givit honom mycket stor respekt. De gånger det bullriga skrattet tystnar och orden i stället blir allvarsamma så lyssnar alla.
Gunnar Hökmark: Därför fortsätter vi
Med en ny president i USA skapas ytterligare en osäkerhet, den om framtida amerikanskt agerande när det gäller Rysslands krig i Ukraina och Europas säkerhet. Det gör vår vilja desto viktigare. Och även i vår tid av osäkerheter finns det åtskilligt vi med säkerhet vet som grund för vår vilja.
Mats Fält: Romina mot världen
Hanif Bali har rätt. Han har det ibland. Det borde sitta ännu fler iranier i regeringen. De är duktiga och klarar av att tala för varan även när det blåser småspik.
Lars Vargö: Kan Malaysia få fart på dialogen i ASEAN?
Sedan 2002 pågår förhandlingar om en särskild uppförandekod i Sydkinesiska sjön, men Kina har både försenat och äventyrat överenskommelsen, som ASEAN:s generalsekreterare ändå tror skall kunna förverkligas under 2025. Det vore nästan sensationellt om så blev fallet.
Erik Mobrand: Protester stödjer Sydkoreas demokrati
Sydkoreanerna kan andas ut. Den 14 december, efter massmöten i Seoul, åtalade lagstiftarna president Yoon Seok-yeol. Elva dagar tidigare hade Yoons deklaration om krigslagar, uppenbarligen byggd på falska förevändningar, chockat landet. Att krisen kunde övervinnas så snabbt beror till stor del på det koreanska folkets av historiska skäl väl utvecklade förmåga att möta maktmissbruk med fredliga protester.
KULTUR
Sten Niklasson: Den nordiska gudinnan
I slutet av februari 1920 återvände den svenske upptäcktsresanden Eric von Rosen till Stockholm från en expedition till Sydamerika. En häftig snöstorm omöjliggjorde hans hemresa till familjegodset Rockelstad med bil eller tåg. Välbeställd som han var, vände han sig då till flygbolaget Svensk Lufttrafik för att hyra ett flygplan. Inte mindre än tre tillfrågade piloter vägrade emellertid att lyfta med hänvisning till det extrema vädret. Den fjärde, däremot, accepterade, eftersom han var i stort behov av pengar. Hans namn var Hermann Göring, och han var tjugosju år gammal.
Christian Braw: Det nya Tysklands röst – Marion Gräfin Dönhoff
Bokens titel syftar på äran som det yttersta ansvaret. Det är ett ansvar inför den egna identiteten, inför föregångare och efterföljare. Ytterst är det ett ansvar inför – Gud. Det finns sådant som man måste göra, och det finns sådant som man under inga villkor får göra. Man kan också kalla det en skyldighet. Marion Gräfin Dönhoffs gärning som journalist kan till sist endast förstås mot bakgrund av detta som hon kallar äran.
Benny Carlson: En vår att minnas
Erik Sandbergs Väckelsens vår: När Hitler formade Sverige är en historia om den svenska högern från 1917 till våra dagar med fokus på reaktionerna i samband med Hitlers maktövertagande i början av 1933. Med Sandbergs ord: ”Historien om Hitler och högern, historien om opinionsvindarna i Sverige under våren 1933, är berättelsen om ett avgörande skede i svensk politik. [—] Våren 1933 blev en vändpunkt och något av en huvudakt i den exceptionella historien om hur Sverige blev en stark demokrati.”
Anders Lindqvist: Giertz romaner är oförtjänt undanskymda
Utöver att historiskt beskriva skeendena kring öns fall utforskar Giertz även eviga temata som maktkamp, ärelystnad och förräderi – en djupdykning i all mänsklig skröplighet, om man så vill – och jag tycker inte det känns långsökt att se en lätt beslöjad kyrkokritik inbäddad i det hela.
Janerik Larsson: Vad betyder tilliten för ett samhälle?
Trägårdh avslutar essän med en analys av hur staten blev den primära måltavlan både för svensk vänster och svensk höger vilket han menar är en förklaring inte till klyftan mellan Södermalm och Rågsved men väl till hur bilden av den svenska nationalstaten tappat elitens förtroende. Man kom, skriver han, ”att enas i en ohelig allians under globalismens fanor”.
Mats Fält: Världen före Macron
De intensivt agerande skådespelarna är tydligt skeptiska till presidentens sätt att prioritera makten framför allt men ser samtidigt på honom med viss sympati. Det har aldrig varit lätt att styra Frankrike. Ibland tvivlar Chirac på folkviljan och anser sig orättvist behandlad. Han som offrar så mycket och ständigt åker på livsfarliga resor mellan basen i Corréze och Paris. Han som älskar sitt land mer än någon annan.
ARTIKLAR
Stig-Björn Ljunggren: Den refraktära professuren i Uppsala
Vi tyckte oss se hur stat och kapital växte samman och bildade ”en ny klass”. Det formades en slags ”nomenklatura” eller ”en politisk adel”, med blandning från olika sektorer, som gemensamt tillskansade sig alltmer makt, krävde anpassning och försökte eliminera oberoende krafter. Nuförtiden kallas det allmänt för ”klägget”.
Stephan Müchler: You never get a second chance to make a first impression
Uttrycket “you never get a second chance to make a first impression” får mig alltid att tänka på Hans Wallmark. Första gången vi träffades bar han en mörk tredelad kostym med slips och en klackring i guld. Det är kanske inte så många som reagerar på den beskrivningen. Saken är den att detta utspelade sig 1978.
Robin Holmberg: En Skånsk Norrlänning i Ängelholm
Få får fira sin morfars 40-årsdag. Men jag har faktiskt gjort det. Åtminstone om vi talar om min politiska ”morfar”. Hans Wallmark är min företrädares företrädare på posten som kommunstyrelsens ordförande i Ängelholms kommun. I dagarna fyller Hans 60 år och jag vill med denna text belysa hans karriär, men också hylla en ledare och vän som gjort och gör skillnad lokalt, nationellt och internationellt.
Mats Fält: Ett anspråkslöst förslag
Bäste Hans,
Vi har tänkt mycket på dig på redaktionen inför din stora dag. Mest har det handlat om hur vi kan hylla dig för dina insatser men inte bara. Det är nämligen några små saker som borde fixas under våren. Med din nya post och din erfarenhet av att leva i gränsland både i Skåne och Norrbotten är du som klippt och skuren för uppdraget. Någon tänkte när de gav dig Köpenhamn.
Ur arkivet: 32 år av Hans Wallmark
Hans Wallmark har, både i och utanför redaktionen, betytt mycket för Svensk Tidskrift genom åren. Inte minst har han naturligtvis bidragit med ett otal texter. De tidigaste vi kan hitta är från 1993, alltså hela 32 år sedan.
Amanda Wollstad: Äntligen klarspråk i Sälen
De säkerhetspolitiska frågornas vikt underströks av vad som måste varit både minister- och mediarekord. Men så är också stundens allvar tydlig. ”Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred”, konstaterade statsministern under sitt inledningsanförande.
Gunnar Hökmark: Därför fortsätter vi
Med en ny president i USA skapas ytterligare en osäkerhet, den om framtida amerikanskt agerande när det gäller Rysslands krig i Ukraina och Europas säkerhet. Det gör vår vilja desto viktigare. Och även i vår tid av osäkerheter finns det åtskilligt vi med säkerhet vet som grund för vår vilja.
Mats Fält: Romina mot världen
Hanif Bali har rätt. Han har det ibland. Det borde sitta ännu fler iranier i regeringen. De är duktiga och klarar av att tala för varan även när det blåser småspik.
Lars Vargö: Kan Malaysia få fart på dialogen i ASEAN?
Sedan 2002 pågår förhandlingar om en särskild uppförandekod i Sydkinesiska sjön, men Kina har både försenat och äventyrat överenskommelsen, som ASEAN:s generalsekreterare ändå tror skall kunna förverkligas under 2025. Det vore nästan sensationellt om så blev fallet.
Mats Lundahl: Ett annat Haiti
Et cetera, ad infinitum, ad nauseam. Så har rapporteringen om Haiti, med förfärande regelbundenhet, sett ut de senaste åren. Läget är hopplöst. Gängen breder ut sig alltmer för varje dag, samhället är maktlöst och det internationella samfundet gör inget åt situationen. Haiti är statt i upplösning. Finns det då inget positivt att säga om Haiti?
Janerik Larsson: Reagan fick USA att känna sig stort igen
Make America Great Again var hans budskap till de amerikanska väljare som med mycket stor marginal gjorde honom till president 1980. Make America Great Again har ju senare lånats av en annan amerikansk politiker som saknar förutsättningar att leverera på det sätt som Reagan gjorde under sina åtta år i Vita huset.
Lars Elinderson: Erik Sandbergs spaning efter högerns rötter
I stora delar har Väckelsens vår formen av ett epos, där realistiska och mytiska inslag blandas på ett sätt som ligger nära sagan. Huvudhandlingen utspelas i en förfluten tid, eposets karaktärer är hjältar eller skurkar och kampen mellan gott och ont är övertydlig. Handlingen, i vissa delar hela situationer, upprepas och läsaren behöver inte tveka om motivet – kampen mellan ont och gott – eller mellan onda och goda.
Anders Ydstedt: En fördjupad förståelse för det samtida Europa
Under helgerna har jag läst tre böcker om vår komplicerade samtid. Böcker som tillsammans underlättar förståelsen för hur vår del av världen kunde hamna i dagens svåra situation både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.
Ur arkivet: När dimmorna skringras
”Ett val är som en morgondimma. Det är först när solen går upp och dimslöjorna skingras som man kan urskilja vad som faktiskt har hänt. Dagarna före amerikanska presidentvalet visade alla opinionsmätningar att det var absolut jämt. Donald Trump hade en liten fördel, men den låg inom felmarginalen. Men nu när rösterna är räknade vet vi: Trump vann en tydlig och klar seger. Så hur förklarar man det?”
