Pengar gör dig visst lyckligare
”Pengar kan inte köpa lycka” och ”Det är bättre att vara fattig och frisk än att vara rik och sjuk” är bara två uttryck som människor använder för att tvivla på eller minska den roll pengar spelar för mänsklig lycka. Den romerska lyrikpoeten och satirikern Horatius var förmodligen inte den första som konstaterade att ”Oro följer växande rikedom” när han skrev sina Odes år 23 f.k. Överlag verkar det som om filosofer och intellektuella alltid har varit skeptiska till att öka mänsklig lycka med pengar. Men stämmer det, funderar Rainer Zitelmann.
Och det finns tydligen ett antal vetenskapliga studier som verkar bekräfta denna skepsis. Två vinnare av Nobelpriset i ekonomi, Daniel Kahneman och Angus Deaton, drog slutsatsen att det finns ett samband mellan högre inkomster och större lycka, men bara upp till en viss gräns, nämligen en årlig inkomst på 75 000 US dollar. Enligt Kahneman och Deaton har all inkomst därutöver det inte någon betydande inverkan på lycka, eftersom människor med den inkomstnivån redan har vant sig vid att vara ekonomiskt trygga och bara gör minimala justeringar av sin livsstil vid ytterligare ökad inkomst.
En ny studie publicerad i den amerikanska vetenskapliga tidskriften PNAS har dock kommit fram till en helt annan slutsats. Amerikanska forskare under ledning av Matthew A. Killingsworth fann att både ”upplevt välbefinnande” och ”utvärderande välbefinnande” ökar med inkomsten. Den nya studien baseras på en analys av 1,73 miljoner rapporter om erfarenhetssamplingar från 33 391 amerikanska vuxna anställda, som slumpmässigt kontaktades via sina smartphones.
Upplevt välbefinnande mättes med frågan ”Hur mår du just nu?” medan utvärderande välbefinnande mättes med frågan ”Sammantaget, hur nöjd är du med ditt liv?” Det kanske mest intressanta resultatet av den här nya studien är att 75 000 US dollar-gränsen som Kahneman och Deaton identifierat inte existerar. Sambandet mellan inkomst och upplevt välbefinnande liksom mellan inkomst och utvärderande välbefinnande var praktiskt taget identiskt för inkomster både för inkomster under och över 80 000 US dollar.
Den nya studien hade några metodologiska fördelar jämfört med äldre studier. I äldre studier kunde till exempel respondenterna bara svara ”ja” eller ”nej” på frågor om lycka, medan den aktuella studien använde en svarsskala som sträckte sig från “mycket dåligt” till “mycket bra.” En annan stor fördel var att kontakt via smartphone gjorde det möjligt för forskarna att mäta respondenternas upplevelse just i ögonblicket de kontaktades. I äldre studier, däremot, ombads respondenterna att komma ihåg deras känslomässiga tillstånd vid ett visst ögonblick tidigare. Många av dessa minnen kan emellertid att ha blivit förvrängda och starkt färgade av respondentens nuvarande känslomässiga tillstånd.
Hittills har det aldrig gjorts en studie som har frågat mycket rika individer om deras känslor av lycka. Med ”mycket rika” menar jag människor som är ekonomiskt fria, som har så mycket pengar att de inte längre behöver arbeta och kan leva bekvämt på avkastningen på sina tillgångar. För att göra det krävs tvåsiffriga nettomiljontillgångar i Euro vilket gör detta till en mycket liten grupp. Jag träffade många av dessa människor när jag genomförde djupintervjuer och ett detaljerat psykologiskt test med 45 mycket rika människor för min avhandling, The Wealth Elite. De hade alla minst tillgångar på tiotals miljoner euro – och de flesta hade ännu mer. Jag frågade inte hur glada de var, men jag frågade dem om de saker de förknippade med pengar. Intressant nog, när de tillfrågades om de förknippade pengar med att ha råd med ”de finare sakerna i livet”, var åsikterna mycket olika. För vissa rika människor var detta mycket viktigt, för andra var det helt irrelevant. Men nästan alla mina intervjuade uppskattade ”frihet och oberoende” som den aspekt de starkast förknippade med pengar.
Ekonomisk frihet betyder: Jag bestämmer om jag jobbar, vilket arbete jag gör, med vem jag jobbar, var jag arbetar, hur jag arbetar och när jag arbetar. Om pengar är ”monetär frihet” så kan frågan ”gör pengar dig lycklig?” omformuleras till ”gör frihet dig lycklig?” De flesta skulle förmodligen svara ett definitivt ”ja” på den frågan. Tänk bara på dig själv: Om du inte behövde arbeta i morgon eftersom du hade tillräckligt med pengar och själv kunde bestämma om du skulle jobba eller inte och vilket arbete du mest gillar att göra – skulle det inte göra dig lyckligare?
Låt oss pröva detta: Gör en lista över alla bekymmer du har haft de senaste tre månaderna och stryk sedan de som du inte skulle ha haft med, till exempel, 30 miljoner euro på banken. Du kan omedelbart ta bort alla bekymmer om din arbetssäkerhet, potentiella hyresökningar eller dyra bilreparationer. Naturligtvis skulle du fortfarande ha problem med din hälsa. Men vi vet också från vetenskapliga studier att rika människor i genomsnitt är friskare och har en betydligt högre förväntad livslängd än fattigare människor. Det finns andra bekymmer, som kärleksbekymmer. Dessa bekymmer skulle inte försvinna om du hade mer pengar – men som en rik, har du betydligt bättre chanser och urval när det gäller att välja en partner än vad en fattigare person har.
En av Tysklands största litterära figurer, Johann Wolfgang von Goethe, kunde inte ha varit mer oense med alla filosofer som försöker övertyga oss om att pengar är irrelevanta eller till och med skadliga för lycka: ”Hälsa utan pengar är en halv sjukdom.”
Rainer Zitelmann är doktor i historia och sociologi och författare till böckerna “The Wealth Elite” och “The Rich in Public opinion”