Per Dahl, Carl Johan Ljungberg; Nytt om litteratur
1993
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LITTERATUR
PER DAHL & CARL-JOHAN LJUNGBERG:
N YTT OM LITTERATUR
N
ågra tydliga trendersyns
knappast i höstens bokflod- snarare tycks varje
förlag renodla sina
teman. Kanske kan man säga att det är
satsningar på ”säkra kort” som gäller.
Samhällsdebattenpräglas delvis av
återblickande och omprövningarikrisens
tecken. I Åt varoch en efterarbete (Timbro,
200 s) gört expublicisten Knut Carlqvist
(tidigare känd under psedonymen Mae
the finger) upp med den fackforeningsrörelse som forlorat sin roll, i
sökandet efter privilegier. I samma
omprövande sinnelag ger även Mats
Svegfors ut Vi dumma svenskar (Timbro,
ca 160 s), där han resonerar om
samhällsmoderniseringens villkor.
Omprövningen präglar också Lorentz
Lyttkens djupt engagerade studie i
värderingsforändringar Mellan lust och
nytta, liksom debattantologin Välfärdens
brytpunkt (båda från Akademeja).
Förändringen blir även temat eller
kontratemat i Jomas Anshehns Modernisering och kulturarv, en antologi från
Symposion.
Samhällsdebatten och omprövningarna tar sig även skönlitterär form: t ex i
Ulf Nilsons Stasi (Timbto), Wilhehn
Agrelis Krivak 500 (Carlssons) och DNmedarbetarenBobi Souranders Vinnarna
(Natur och kultur) – den sistnämnda
romanen om spelet inom DN:s väggar.
Utblickar och tillbakablickar möter
man även i Svante Lundbergs sextioåttor – studie av en politisk generation, en
serie intervjuer där personerna konfronteras med sitt forflutna. En egen Resa till
det förflutna gör Gustaf von Platen i sin
memoarbok (Fischer, 250 s) .
Ut ivärlden! Fascinerande perspektiv
bjuder Steven Kaplan ochJames Quirin
i sina böcker The Beta IsraeliEthiopia och
The Evolution ofthe Ethiopian]ews (New
York Univ Press resp Univ of Pennsylvania Press).Etiopiensjudars,falashas,
rötter spåras tillbaka till sitt kristna
ursprung! Svartare rötterspåras avWalter
Oswalt i antologin Den moderniserade
högerradikalismen som tar upp ett antal
länder i Europa (Symposion) .
Rysslandsvågen i bokfloden har
synbarligen ebbat ut – några volymer
SveNsK T IDsKR IFT 373
finner man dock, bl a stefan Hedlunds
Hur många Ryssland ifter Sovjet? (Fischer)
och Staffan Skotts Ett annat Moskva där
det fårflutnas och nuets fårvirring
avtecknarsig (Bonniers). Ingen fårvirring
stör dock Edward E Ericsons viktiga
bok Solzjenitsyn and the modern world
(Regnery Gateway, 433 s). Författaren
röjer i de groteska missfårstånd som
hopats kring Solsjentsiyn och ger en fin
bild av dennes tankevärld. Vill man
anlägga det långa historiska perspektivet
på landet finns Ryssland och Europa, av
Per Arne Bodin och Rusernas rike, av
Mats G Larsson (Natur och kultur resp
Atlantis).
I samma serie som Bodins Rysslandsstudie har även de i stort sett enda
nya Europaböckerna kommit: Carl
Fredrik Hallencreutz När Sverige blev
europeiskt (om vårt lands kristnande) och
Bo Lindbergs Europa och latinet. Samma
fjärrperspektiv återfinns också i Lars
Hermodssons Goterna – ett krigarfolk
(Atlantis).
Åtskilligt närmare oss ligger då
stormaktstiden, somtas upp iflera böcker,
bl a Gunda Magnussons Magnus Gabriel
(Om M G De la Gardie, Timbre), Peter
Englunds Ofredsår (centrerad till Erik
Dahlberg, Atlantis) och Makt och vardag
redigerad av Stellan Dahlgren, Anders
Floren och Åsa Karlsson (Atlantis). Till
periodens slut fårs vi av Oleg Grinevsky
i Före Poltava, en studie i orsakerna till
kejsarPeters krigsfårklaringmot Sverige
(Wiken).
Marie-Christine Skuncke, Uppsalaforskare, väljerettämne ett sekelnärmare
oss i sin perspektivrika Gustav III- det
offentliga barnet. Hennes bok visar
övertygande hur fackkunnande, engagemang och begriplighet kan fårenas
utan problem. Via den läsvärda av
handlingen Baltzar von P/aten, Tomas
Telford och Göta kanal närmar vi oss
nutiden, får att sluta i Gerd Reimers’
skildring Lärdom och idyll – prästgården
som bildningsmiljö (Natur och kultur),
Harald Norbelies Gata upp och gata ned
om miljöer och profiler i Stockholm
(Prisma) ochHans Söderbergs gotländska
triangeldrama Eugenilagender, kretsande
kring prinsessan Eugenie (Carlssons).
Någon speciell trend inom den
idehistoriska utgivningen är inte heller
lätt att urskilja. Bland de tunga verken
finns en Adam Smith-antologi Den
osynliga handen, från ratio, den första
fylliga översättningenur Wealth ofNations
på åttio år. Engelskt tema har även
Apologita pro via sua, John Henry
Newmans verk, på Artas, Det rätta
ansiktet.C SLewis romanomfårlåtelsens
mysterium (Libris), ochEdmundBurkes
för fårsta gången till svenska översatta
Essä om det sublima och det sköna
(Symposion). (Burke studeras även i
Tom Furniss Edmund Burkes’ aestetick
ideology, Cambridge University Press.)
374 SVEN SK TIOSKRIFT
Mot bakgrunden av det viktorianska Till sist det rent litterära: vi kan hälsa
England utspelas också Ch Björks och ännu en populärt hållen litterär tidskrift
I-K Erikssons Sagan om Alice, om
matematikern Charles Dodgson,
närmare känd under pseudonymen
Lewis Caroll.
Till grannlandet Frankrike får oss
Carl Rudbeck i sina essäer, utgivna
under titeln Rambo och Rimbaud
(Timbre), närmasti upplysningens anda.
Att sagda upplysning över huvud taget
funnits i Sverige ifrågasätter dock Tore
Frängs-myr, i sin Sökandet ifter upplysningen (Wiken). Tyskland tar representeras av två stora genom Goethe och
vetenskapenavPehrsällström (Carlssons
och Om Nietzsche – liv och tankesätt av
den fränt fredlige Carl-Göran Ekerwald
(Raven).Den internationella och tidlösa
parnassen återfinns möjligen i De lärdas
bibliotek, med inledning av Stig
Strömholm, essäerom de mest tummade
litterära följeslagarna av ett antal
upsaliensare (Atlantis).
välkommen: Parnass, som ges ut av de
litterära sällskapen kring klassiska
författare, gemensamt. Första temanumret berör huvudsakligen Stagnelius. I
övrigt präglas utgivningen onekligen av
Almqvistjubileet, bl a genom Bertil
Rombergs biografi Almqvist (Ordfront)
och Gidlundsfårlags påbörjade utgivning
av fårfattarens samlade verk. Går vi
framåt i tiden kan man plocka Det andra
ljuset (Symposion), en återutgivning av
ett antal Vilhelm Ekelund-essäer.
Från Finland kommer nyheten om
en klassikerserie skapad av Svenska
Litteratursällskapet. I serien skall bl a
den åländska författarinnan Sally
Salminen, Zacharias Topelius, kåsören
Gus Eriksson och Rabbe Enckell ingå.
Låt oss till sist avsluta med superklassikern, genom essävolymen Horace
2000, till fårfattarens 200-årsjubileum
(Duckworths).
SVEN SK Tt DS KR.I FT 375
PER DAHL & CARL-JOHAN LJUNGBERG:
N YTT OM LITTERATUR
N
ågra tydliga trendersyns
knappast i höstens bokflod- snarare tycks varje
förlag renodla sina
teman. Kanske kan man säga att det är
satsningar på ”säkra kort” som gäller.
Samhällsdebattenpräglas delvis av
återblickande och omprövningarikrisens
tecken. I Åt varoch en efterarbete (Timbro,
200 s) gört expublicisten Knut Carlqvist
(tidigare känd under psedonymen Mae
the finger) upp med den fackforeningsrörelse som forlorat sin roll, i
sökandet efter privilegier. I samma
omprövande sinnelag ger även Mats
Svegfors ut Vi dumma svenskar (Timbro,
ca 160 s), där han resonerar om
samhällsmoderniseringens villkor.
Omprövningen präglar också Lorentz
Lyttkens djupt engagerade studie i
värderingsforändringar Mellan lust och
nytta, liksom debattantologin Välfärdens
brytpunkt (båda från Akademeja).
Förändringen blir även temat eller
kontratemat i Jomas Anshehns Modernisering och kulturarv, en antologi från
Symposion.
Samhällsdebatten och omprövningarna tar sig även skönlitterär form: t ex i
Ulf Nilsons Stasi (Timbto), Wilhehn
Agrelis Krivak 500 (Carlssons) och DNmedarbetarenBobi Souranders Vinnarna
(Natur och kultur) – den sistnämnda
romanen om spelet inom DN:s väggar.
Utblickar och tillbakablickar möter
man även i Svante Lundbergs sextioåttor – studie av en politisk generation, en
serie intervjuer där personerna konfronteras med sitt forflutna. En egen Resa till
det förflutna gör Gustaf von Platen i sin
memoarbok (Fischer, 250 s) .
Ut ivärlden! Fascinerande perspektiv
bjuder Steven Kaplan ochJames Quirin
i sina böcker The Beta IsraeliEthiopia och
The Evolution ofthe Ethiopian]ews (New
York Univ Press resp Univ of Pennsylvania Press).Etiopiensjudars,falashas,
rötter spåras tillbaka till sitt kristna
ursprung! Svartare rötterspåras avWalter
Oswalt i antologin Den moderniserade
högerradikalismen som tar upp ett antal
länder i Europa (Symposion) .
Rysslandsvågen i bokfloden har
synbarligen ebbat ut – några volymer
SveNsK T IDsKR IFT 373
finner man dock, bl a stefan Hedlunds
Hur många Ryssland ifter Sovjet? (Fischer)
och Staffan Skotts Ett annat Moskva där
det fårflutnas och nuets fårvirring
avtecknarsig (Bonniers). Ingen fårvirring
stör dock Edward E Ericsons viktiga
bok Solzjenitsyn and the modern world
(Regnery Gateway, 433 s). Författaren
röjer i de groteska missfårstånd som
hopats kring Solsjentsiyn och ger en fin
bild av dennes tankevärld. Vill man
anlägga det långa historiska perspektivet
på landet finns Ryssland och Europa, av
Per Arne Bodin och Rusernas rike, av
Mats G Larsson (Natur och kultur resp
Atlantis).
I samma serie som Bodins Rysslandsstudie har även de i stort sett enda
nya Europaböckerna kommit: Carl
Fredrik Hallencreutz När Sverige blev
europeiskt (om vårt lands kristnande) och
Bo Lindbergs Europa och latinet. Samma
fjärrperspektiv återfinns också i Lars
Hermodssons Goterna – ett krigarfolk
(Atlantis).
Åtskilligt närmare oss ligger då
stormaktstiden, somtas upp iflera böcker,
bl a Gunda Magnussons Magnus Gabriel
(Om M G De la Gardie, Timbre), Peter
Englunds Ofredsår (centrerad till Erik
Dahlberg, Atlantis) och Makt och vardag
redigerad av Stellan Dahlgren, Anders
Floren och Åsa Karlsson (Atlantis). Till
periodens slut fårs vi av Oleg Grinevsky
i Före Poltava, en studie i orsakerna till
kejsarPeters krigsfårklaringmot Sverige
(Wiken).
Marie-Christine Skuncke, Uppsalaforskare, väljerettämne ett sekelnärmare
oss i sin perspektivrika Gustav III- det
offentliga barnet. Hennes bok visar
övertygande hur fackkunnande, engagemang och begriplighet kan fårenas
utan problem. Via den läsvärda av
handlingen Baltzar von P/aten, Tomas
Telford och Göta kanal närmar vi oss
nutiden, får att sluta i Gerd Reimers’
skildring Lärdom och idyll – prästgården
som bildningsmiljö (Natur och kultur),
Harald Norbelies Gata upp och gata ned
om miljöer och profiler i Stockholm
(Prisma) ochHans Söderbergs gotländska
triangeldrama Eugenilagender, kretsande
kring prinsessan Eugenie (Carlssons).
Någon speciell trend inom den
idehistoriska utgivningen är inte heller
lätt att urskilja. Bland de tunga verken
finns en Adam Smith-antologi Den
osynliga handen, från ratio, den första
fylliga översättningenur Wealth ofNations
på åttio år. Engelskt tema har även
Apologita pro via sua, John Henry
Newmans verk, på Artas, Det rätta
ansiktet.C SLewis romanomfårlåtelsens
mysterium (Libris), ochEdmundBurkes
för fårsta gången till svenska översatta
Essä om det sublima och det sköna
(Symposion). (Burke studeras även i
Tom Furniss Edmund Burkes’ aestetick
ideology, Cambridge University Press.)
374 SVEN SK TIOSKRIFT
Mot bakgrunden av det viktorianska Till sist det rent litterära: vi kan hälsa
England utspelas också Ch Björks och ännu en populärt hållen litterär tidskrift
I-K Erikssons Sagan om Alice, om
matematikern Charles Dodgson,
närmare känd under pseudonymen
Lewis Caroll.
Till grannlandet Frankrike får oss
Carl Rudbeck i sina essäer, utgivna
under titeln Rambo och Rimbaud
(Timbre), närmasti upplysningens anda.
Att sagda upplysning över huvud taget
funnits i Sverige ifrågasätter dock Tore
Frängs-myr, i sin Sökandet ifter upplysningen (Wiken). Tyskland tar representeras av två stora genom Goethe och
vetenskapenavPehrsällström (Carlssons
och Om Nietzsche – liv och tankesätt av
den fränt fredlige Carl-Göran Ekerwald
(Raven).Den internationella och tidlösa
parnassen återfinns möjligen i De lärdas
bibliotek, med inledning av Stig
Strömholm, essäerom de mest tummade
litterära följeslagarna av ett antal
upsaliensare (Atlantis).
välkommen: Parnass, som ges ut av de
litterära sällskapen kring klassiska
författare, gemensamt. Första temanumret berör huvudsakligen Stagnelius. I
övrigt präglas utgivningen onekligen av
Almqvistjubileet, bl a genom Bertil
Rombergs biografi Almqvist (Ordfront)
och Gidlundsfårlags påbörjade utgivning
av fårfattarens samlade verk. Går vi
framåt i tiden kan man plocka Det andra
ljuset (Symposion), en återutgivning av
ett antal Vilhelm Ekelund-essäer.
Från Finland kommer nyheten om
en klassikerserie skapad av Svenska
Litteratursällskapet. I serien skall bl a
den åländska författarinnan Sally
Salminen, Zacharias Topelius, kåsören
Gus Eriksson och Rabbe Enckell ingå.
Låt oss till sist avsluta med superklassikern, genom essävolymen Horace
2000, till fårfattarens 200-årsjubileum
(Duckworths).
SVEN SK Tt DS KR.I FT 375