Per Dahl, Carl John Ljungberg; Nytt om litteratur
1990
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
UllERATUR
PERDAHL
CARL JOHN LJUNGBERG:
Nytt om litteratur
skönlitteratur och klassiskt
”Verkligheten ger mig astma”, skriver den rumänske exilförfattaren E M Cioran, aktuell på
svenska med aforismsamlingen Bitter·
hetens syllogismer (Symposion, 1989). I
Nietzsches efterföljd skildrar Cioran ångesten och särlingskapet som en väg till
kunskap, allt i sin typiskt korthuggna,
fragmentariska stil.
Från öster kommer även Arvet från
Bysans (Helsingfors, Söderströms 1990)
av Henrik Zilliacus. I tidigare essä-
samlingar har läsaren kunnat möta en
diskussion av antiken och Grekland lika
frisk som lärd, från papyrusbrev begravda
i Egyptens sand och sättet att ge boktitlar
till Trojasagans slingriga faktiska från
Homeros till Shakespeares Troilius och
Cressida. Denna gång behandlar han det
Rom från vilket bl a Ryssland tog sin
Romtanke och sitt klassiska arv.
Från Finland kommer också Explosivt:
fmlandssvenska författare om fmlandssvensk litteratur (red Raoul Granqvist,
Scriptum 1989).
Carl-Göran Ekerwald har som essäist
ofta nära till de våldsamma formuleringarna. En ny volym, Dagsmeja: artiklar
och marginalanteckningar, har nu utkommit på Carlssons förlag. Den inleds med
längre avsnitt, marginalanteckningarna i
slutet är på några rader var. Bl a funderar
Ekerwald över den engelske kungen
Georg V:s död. Livläkaren var tydligen
släkt med The Times chefredaktör; det
var också livläkaren som både kunde
kontrollera dödsögonblicket och vilken
press som först underrättades …
Idehistoria
Det stora misstaget: socialismens felslut
är den svenska titeln på F A von Rayeks
The fatal conceit; boken finns i svensk
översättning på Ratio. Rayeks syfte har
varit att ge en pregnant och komprimerad
sammanfattning av sin samhällssyn, hans
argument sveper från arkeologi till psykologi över de flesta specialvetenskaper.
Hayeks medicin är besk men driver just
därför in läsaren i en dialog. Den svenska
upplagan innehåller dessutom en översikt
över Rayeks många tidigare böcker och
artiklar.
Uppsalaprofessorn Leif Lewins nya
bok heter Upptäckten av framtiden
(Norstedts, 1990). Lewin inriktar sig på
teoriernas uppkomst och utveckling, och
ger också goda litteraturtips för den som
vill tränga vidare i ämnet.
Russophobia heter en bok Igor Sjafarevitj utgav för ett tiotal år sedan, då
underjordiskt. Nu har boken kommit i en
engelsk version (utg. av the Union of the
Russian People). Sjafarevitj ifrågasätter
liksom Solsjenitsyn att kommunismen i
Sovjet skulle ha gamla rötter i en ”totalitär” psykologi och ett slutet samhälle och
blottlägger vad han kallar ”russofobin”.
I To the Right: The Transformation of
American Conservatism söker liberalen
Jerome L Himmelstein analysera kraften i
den rörelse som gjort 80-talet till ett
republikanskt årtionde i USA (University
of California Press, 1990). Tesen är att
vissa intressen, bl a business och de fundamentalistiska kyrkorna, stött Reagan
tillfälligt, men att USA därför inte kan
sägas ha en djupt rotad konservatism.
Aleksander Peczenik, jurist och professor i Lund och känd för SvT:s läsare,
har utkommit med Juridisk argumenta·
tion: en lärobok i allmän rättslära (Norstedts, 1990). Boken som är en utvecklad
version av Rätten och förnuftet (1986 och
1988) berör överskådligt begreppet rättsstat, gällande rätt, argument visavi etik,
samt vad rättskällor är.
l dag och i morgon
Birger Schlaug har med nyvunnen distans
skildrat miljörörelsens dilemma och utmaningar i Miljön, ma~ten och friheten
(Gidlunds, 1990).
En miljöbok av helt annat slag är HKH
prinsen av Wales’ A vision of Britain
(London, Doubleday 1989), som nu
ligger även på svenska bokhandelsdiskar.
En mer stilfullt illustrerad och formgiven
politisk pamflett (i tvärfolio) lär vara svår
att finna. Prinsens generalattack mot allt
vad fyrkantig rutinbetongarkitektur heter
illustreras bl a av en oljemålning av det
förmoderna London sett från Themsen,
över vilken man kan lägga ett genomskinligt ark som visar hur samma vy ser ut i
dag.
När får vi motsvarande pamflett över
Stockholm med en Elias Martin-vy som
grundmotiv?
Tidens förlag utger nu en ny serie samhällsvetenskapliga antologier, bl a en kallad Ideer om välfärd med bidrag bl a av
nobelpristagaren James Tobin, välfärdsforskaren Richard Titmuss, sociologen
Michael Walzer m fl.
Ytterligare en antologi: på Timbro har
Tredje generationen utkommit, redigerad
av P J Anders Linder. Boken är ett slags
generationsmanifest som visar hur de
yngre liberalkonservativa resonerar, som
vill forma ett alternativ utan att snegla på
vad vänstern i svensk politik bedömer
299
som viktigt. Spännvidden går från de rent
liberala till mörkblå värdekonservativa.
Biografi och historia
På Timbro har även kommit ett reportage
om estlandssvenskama: I svenska fotspår
av Andres Kung, som besökt svenskar
och ester i Tallinn och Hapsal, på Ösel,
Dagö, Ormsö och Nuckö. Bl a får vi träffa
världens ende kolchosordförande vid
namn Jonne Berggren. Samme författare
har i boken Tallinn – en personlig vägvisare (Sellin och Blomquist, 1990) kommit med ett vackert fotoreportage från
Estlands huvudstad.
Thomas Kanger och Jonas Gummesson, båda journalister, tecknar i boken
med den löpsedelsvarta titeln Kommunistjägama: socialdemokraternas politiska spioneri mot svenska folket bilden
av Sapo och dess efterföljare från andra
världskriget och framåt. Bl a målar de en
bakgrund till sjukhusspionaffären i Göteborg. (Ordfront)
Därför mördades Ivar Kreuger är skriven av ekonomijournalisten Lars-Jonas
Ångström (Kjellin & Blomquist, 1990).
Där hävdas tvärtemot allmän uppfattning
att den kände företagsledaren mördades,
och teorier som andra tidigare framfört
utvecklas i kombination med nya iakttagelser.
En behändig guide till Stockholms arkiv ger historikern Leif Hökstrand och
Ingrid Åkerlind i Jakten på skräddarmästare C F Molander: Så hittar du i
Stockholms arkiv (Tiden, Stockholms
stadsmuseum och Stockholms skolor,
1990). Bland andra SSB, KB och stadsarkivet tas upp.
PERDAHL
CARL JOHN LJUNGBERG:
Nytt om litteratur
skönlitteratur och klassiskt
”Verkligheten ger mig astma”, skriver den rumänske exilförfattaren E M Cioran, aktuell på
svenska med aforismsamlingen Bitter·
hetens syllogismer (Symposion, 1989). I
Nietzsches efterföljd skildrar Cioran ångesten och särlingskapet som en väg till
kunskap, allt i sin typiskt korthuggna,
fragmentariska stil.
Från öster kommer även Arvet från
Bysans (Helsingfors, Söderströms 1990)
av Henrik Zilliacus. I tidigare essä-
samlingar har läsaren kunnat möta en
diskussion av antiken och Grekland lika
frisk som lärd, från papyrusbrev begravda
i Egyptens sand och sättet att ge boktitlar
till Trojasagans slingriga faktiska från
Homeros till Shakespeares Troilius och
Cressida. Denna gång behandlar han det
Rom från vilket bl a Ryssland tog sin
Romtanke och sitt klassiska arv.
Från Finland kommer också Explosivt:
fmlandssvenska författare om fmlandssvensk litteratur (red Raoul Granqvist,
Scriptum 1989).
Carl-Göran Ekerwald har som essäist
ofta nära till de våldsamma formuleringarna. En ny volym, Dagsmeja: artiklar
och marginalanteckningar, har nu utkommit på Carlssons förlag. Den inleds med
längre avsnitt, marginalanteckningarna i
slutet är på några rader var. Bl a funderar
Ekerwald över den engelske kungen
Georg V:s död. Livläkaren var tydligen
släkt med The Times chefredaktör; det
var också livläkaren som både kunde
kontrollera dödsögonblicket och vilken
press som först underrättades …
Idehistoria
Det stora misstaget: socialismens felslut
är den svenska titeln på F A von Rayeks
The fatal conceit; boken finns i svensk
översättning på Ratio. Rayeks syfte har
varit att ge en pregnant och komprimerad
sammanfattning av sin samhällssyn, hans
argument sveper från arkeologi till psykologi över de flesta specialvetenskaper.
Hayeks medicin är besk men driver just
därför in läsaren i en dialog. Den svenska
upplagan innehåller dessutom en översikt
över Rayeks många tidigare böcker och
artiklar.
Uppsalaprofessorn Leif Lewins nya
bok heter Upptäckten av framtiden
(Norstedts, 1990). Lewin inriktar sig på
teoriernas uppkomst och utveckling, och
ger också goda litteraturtips för den som
vill tränga vidare i ämnet.
Russophobia heter en bok Igor Sjafarevitj utgav för ett tiotal år sedan, då
underjordiskt. Nu har boken kommit i en
engelsk version (utg. av the Union of the
Russian People). Sjafarevitj ifrågasätter
liksom Solsjenitsyn att kommunismen i
Sovjet skulle ha gamla rötter i en ”totalitär” psykologi och ett slutet samhälle och
blottlägger vad han kallar ”russofobin”.
I To the Right: The Transformation of
American Conservatism söker liberalen
Jerome L Himmelstein analysera kraften i
den rörelse som gjort 80-talet till ett
republikanskt årtionde i USA (University
of California Press, 1990). Tesen är att
vissa intressen, bl a business och de fundamentalistiska kyrkorna, stött Reagan
tillfälligt, men att USA därför inte kan
sägas ha en djupt rotad konservatism.
Aleksander Peczenik, jurist och professor i Lund och känd för SvT:s läsare,
har utkommit med Juridisk argumenta·
tion: en lärobok i allmän rättslära (Norstedts, 1990). Boken som är en utvecklad
version av Rätten och förnuftet (1986 och
1988) berör överskådligt begreppet rättsstat, gällande rätt, argument visavi etik,
samt vad rättskällor är.
l dag och i morgon
Birger Schlaug har med nyvunnen distans
skildrat miljörörelsens dilemma och utmaningar i Miljön, ma~ten och friheten
(Gidlunds, 1990).
En miljöbok av helt annat slag är HKH
prinsen av Wales’ A vision of Britain
(London, Doubleday 1989), som nu
ligger även på svenska bokhandelsdiskar.
En mer stilfullt illustrerad och formgiven
politisk pamflett (i tvärfolio) lär vara svår
att finna. Prinsens generalattack mot allt
vad fyrkantig rutinbetongarkitektur heter
illustreras bl a av en oljemålning av det
förmoderna London sett från Themsen,
över vilken man kan lägga ett genomskinligt ark som visar hur samma vy ser ut i
dag.
När får vi motsvarande pamflett över
Stockholm med en Elias Martin-vy som
grundmotiv?
Tidens förlag utger nu en ny serie samhällsvetenskapliga antologier, bl a en kallad Ideer om välfärd med bidrag bl a av
nobelpristagaren James Tobin, välfärdsforskaren Richard Titmuss, sociologen
Michael Walzer m fl.
Ytterligare en antologi: på Timbro har
Tredje generationen utkommit, redigerad
av P J Anders Linder. Boken är ett slags
generationsmanifest som visar hur de
yngre liberalkonservativa resonerar, som
vill forma ett alternativ utan att snegla på
vad vänstern i svensk politik bedömer
299
som viktigt. Spännvidden går från de rent
liberala till mörkblå värdekonservativa.
Biografi och historia
På Timbro har även kommit ett reportage
om estlandssvenskama: I svenska fotspår
av Andres Kung, som besökt svenskar
och ester i Tallinn och Hapsal, på Ösel,
Dagö, Ormsö och Nuckö. Bl a får vi träffa
världens ende kolchosordförande vid
namn Jonne Berggren. Samme författare
har i boken Tallinn – en personlig vägvisare (Sellin och Blomquist, 1990) kommit med ett vackert fotoreportage från
Estlands huvudstad.
Thomas Kanger och Jonas Gummesson, båda journalister, tecknar i boken
med den löpsedelsvarta titeln Kommunistjägama: socialdemokraternas politiska spioneri mot svenska folket bilden
av Sapo och dess efterföljare från andra
världskriget och framåt. Bl a målar de en
bakgrund till sjukhusspionaffären i Göteborg. (Ordfront)
Därför mördades Ivar Kreuger är skriven av ekonomijournalisten Lars-Jonas
Ångström (Kjellin & Blomquist, 1990).
Där hävdas tvärtemot allmän uppfattning
att den kände företagsledaren mördades,
och teorier som andra tidigare framfört
utvecklas i kombination med nya iakttagelser.
En behändig guide till Stockholms arkiv ger historikern Leif Hökstrand och
Ingrid Åkerlind i Jakten på skräddarmästare C F Molander: Så hittar du i
Stockholms arkiv (Tiden, Stockholms
stadsmuseum och Stockholms skolor,
1990). Bland andra SSB, KB och stadsarkivet tas upp.