Per Heister; Samhällsanpassade nyårslöften
2000
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Samhällsanpassade
nyårslöften
l av Per Heister
D
ET ÄR LÄNGESEDAN JAG SLUTADE RÖKA.
Så i år får nyårslöftena politisk karaktär.
Inte små privata utan samhälleliga. Inte löften, snarare önskningar och förväntningar
men med löftet att bidra till att de uppfylls.
Först: en rejäl skattedebatt. Där flera än en del moderater deltar. Ofta avfärdas skattefrågan av politiker, en
del journalister och sådana som borde begripa bättre.
”Moderaterna pratar bara om skatter” och”…inte skatter nu igen”.
Men skatterna är ju ett mått på styrkerelationen
mellan individ och överhet. Därför är skattefrågan
central i varje politisk debatt. Oftast har det handlat om den optimala skatten, hur mycket kan vi
som mest ta utan att medborgarna protesterar.
Och det är först när de protesterar som det politiska etablissemanget bryr sig. Alltför sällan diskuteras principerna, ansvaret och makten.
Hur stor makt skall varje enskild medborgare ha över sin vardag? Vad skall beslutas på politisk väg? Hur stor andel av vår vardag skall styras
av voteringar i kommunfullmäktige eller riksdagen…
och med vilken rätt?
Moderatledaren har slagit an tonen för en fördjupad
skattedebatt. Han har tagit tag i principfrågorna om
vem som skall bestämma vad i samhället och försökt få
igång en diskussion men responsen är ljum. Några vill
inte diskutera problemet andra förstår överhuvudtaget
inte frågeställningen.
Det framgår bland annat av att flera moderata kommunalpolitiker tycks tro att det i landet med världens
högsta skatter är ett problem att de inte är högre.
DET BEHÖV$ EN KONSTITUTIONELL debatt. Inte bara
om hur stor den politiska sfären skall vara. Vi behö-
ver diskutera spelreglerna som sådana.
Själva iden med grundlagen är stabiliteten. Ändringarna skall ju tas två gånger av riksdagen med val emellan
eller en gång plus folkomröstning. skillnaden mellan
demokratier och bananrepubliker är just att det finns
fasta spelregler.
I Sverige har spelreglerna inte varit särskilt fasta på
länge. Spärrarna för vad den politiska makten kan ta sig
B lSvensk Tidskrift 12000, nr 5-61
för är svaga. Och successivt men i högt tempo närmar
vi oss bananrepublik-stadiet. Numera styrs Sverige som
Katrineholms kommun och spelreglerna justeras för att
passa makten. Konstitutionsutskottets – och riksdagsmajoritetens – prickningar bryr sig statsministern inte
om. Vi hörde honom säga att han tog sitt ansvar i sydafrikaaffären men någon som helst praktisk betydelse hade
inte orden.
Försöken att förbjuda kommunalpolitiker att genomföra sin politik är naturligtvis grädden på moset. Miljö-
partiet tycker inte att det är ett dugg konstigt att man
med enkelt beslut i riksdagen förbjuder kommuner att
sälja kommunala bostadsbolag eller sjukhus utan val
emellan: ”så gör vi ju med regeringsformen”. Regeringsmajoriteten förstår inte skillnaden mellan grundlag och
andra lagar. Det är så det brukar vara i bananrepubliker. Det är illavarslande. Men var finns det civila samhällets protester? Var är juristerna? Var finns statsvetarna? Utan intensiv debatt hotas vår demokrati.
OCKSÅ EUROPA MÅSTE DEBATTERAs. Vad skall EU
göra och EU inte göra? Om vi inte får ordentliga
spelregler och gränser riskerar Europa att styras som
Katrineholm. Några gubbs träffas lite då och då för att
göra upp på förnamnsbasis. Det finns inga gränser för
vad de kan göra. Förr fanns det statsmän med ideer och
visioner på toppmötena. De nuvarande drivs enbart av
önskan att bli omvalda på hemmaplan. Då blir det särskilt viktigt att sätta gränser för vad de får hitta på.
I den här utgåvan av Svensk Tidskrift spelar Europadebatten en viktig roll. Mer av den varan också nästa år!
FRIHETEN BEHÖVER OCKSÅ DEBATTERAS i det större
perspektivet. Den fria rörligheten för människor och
varor bör naturligtvis gälla över hela klotet. Europa måste
riva hinder mot omvärlden och omvärlden måste välkomnas hos oss. Vi måste vara beredda på allt det som
öppenheten och globaliseringen kräver av oss. Ta tag i
globaliseringsdebatten – om inte förr – inför nästa år
med SvT!
Det är också viktigt att följa MFF i fotbollsallsvenskan, men det får andra media göra.
Gott Nytt År!
nyårslöften
l av Per Heister
D
ET ÄR LÄNGESEDAN JAG SLUTADE RÖKA.
Så i år får nyårslöftena politisk karaktär.
Inte små privata utan samhälleliga. Inte löften, snarare önskningar och förväntningar
men med löftet att bidra till att de uppfylls.
Först: en rejäl skattedebatt. Där flera än en del moderater deltar. Ofta avfärdas skattefrågan av politiker, en
del journalister och sådana som borde begripa bättre.
”Moderaterna pratar bara om skatter” och”…inte skatter nu igen”.
Men skatterna är ju ett mått på styrkerelationen
mellan individ och överhet. Därför är skattefrågan
central i varje politisk debatt. Oftast har det handlat om den optimala skatten, hur mycket kan vi
som mest ta utan att medborgarna protesterar.
Och det är först när de protesterar som det politiska etablissemanget bryr sig. Alltför sällan diskuteras principerna, ansvaret och makten.
Hur stor makt skall varje enskild medborgare ha över sin vardag? Vad skall beslutas på politisk väg? Hur stor andel av vår vardag skall styras
av voteringar i kommunfullmäktige eller riksdagen…
och med vilken rätt?
Moderatledaren har slagit an tonen för en fördjupad
skattedebatt. Han har tagit tag i principfrågorna om
vem som skall bestämma vad i samhället och försökt få
igång en diskussion men responsen är ljum. Några vill
inte diskutera problemet andra förstår överhuvudtaget
inte frågeställningen.
Det framgår bland annat av att flera moderata kommunalpolitiker tycks tro att det i landet med världens
högsta skatter är ett problem att de inte är högre.
DET BEHÖV$ EN KONSTITUTIONELL debatt. Inte bara
om hur stor den politiska sfären skall vara. Vi behö-
ver diskutera spelreglerna som sådana.
Själva iden med grundlagen är stabiliteten. Ändringarna skall ju tas två gånger av riksdagen med val emellan
eller en gång plus folkomröstning. skillnaden mellan
demokratier och bananrepubliker är just att det finns
fasta spelregler.
I Sverige har spelreglerna inte varit särskilt fasta på
länge. Spärrarna för vad den politiska makten kan ta sig
B lSvensk Tidskrift 12000, nr 5-61
för är svaga. Och successivt men i högt tempo närmar
vi oss bananrepublik-stadiet. Numera styrs Sverige som
Katrineholms kommun och spelreglerna justeras för att
passa makten. Konstitutionsutskottets – och riksdagsmajoritetens – prickningar bryr sig statsministern inte
om. Vi hörde honom säga att han tog sitt ansvar i sydafrikaaffären men någon som helst praktisk betydelse hade
inte orden.
Försöken att förbjuda kommunalpolitiker att genomföra sin politik är naturligtvis grädden på moset. Miljö-
partiet tycker inte att det är ett dugg konstigt att man
med enkelt beslut i riksdagen förbjuder kommuner att
sälja kommunala bostadsbolag eller sjukhus utan val
emellan: ”så gör vi ju med regeringsformen”. Regeringsmajoriteten förstår inte skillnaden mellan grundlag och
andra lagar. Det är så det brukar vara i bananrepubliker. Det är illavarslande. Men var finns det civila samhällets protester? Var är juristerna? Var finns statsvetarna? Utan intensiv debatt hotas vår demokrati.
OCKSÅ EUROPA MÅSTE DEBATTERAs. Vad skall EU
göra och EU inte göra? Om vi inte får ordentliga
spelregler och gränser riskerar Europa att styras som
Katrineholm. Några gubbs träffas lite då och då för att
göra upp på förnamnsbasis. Det finns inga gränser för
vad de kan göra. Förr fanns det statsmän med ideer och
visioner på toppmötena. De nuvarande drivs enbart av
önskan att bli omvalda på hemmaplan. Då blir det särskilt viktigt att sätta gränser för vad de får hitta på.
I den här utgåvan av Svensk Tidskrift spelar Europadebatten en viktig roll. Mer av den varan också nästa år!
FRIHETEN BEHÖVER OCKSÅ DEBATTERAS i det större
perspektivet. Den fria rörligheten för människor och
varor bör naturligtvis gälla över hela klotet. Europa måste
riva hinder mot omvärlden och omvärlden måste välkomnas hos oss. Vi måste vara beredda på allt det som
öppenheten och globaliseringen kräver av oss. Ta tag i
globaliseringsdebatten – om inte förr – inför nästa år
med SvT!
Det är också viktigt att följa MFF i fotbollsallsvenskan, men det får andra media göra.
Gott Nytt År!