Per Unckel; Informationsteknologin kräver avregleringar
1994
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
lNFORMATIONSTEKNOLOGIN
KRAVER AVREGLERINGAR
PER UNCKEL
I dag uppskattas antalet datorer till nästan 15Omiljoner. Datorkapaciteten har elvadubblats
under de senaste sex åren och ledande experter tror att mer än 100 miljoner människor inom en
femårsperiod kommer att kunna kommunicera med varandra via datorer. Är det såframtiden ser
ur? Mycket talarför det.
·s· verige skall senast år 201otillhöra
den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller
varje del av utnyttjandet av
informationsteknologin”.
Så formuleras utgångspunkten for det
arbete som regeringens kommission för
främjande av en bred användning av
informationsteknologin är satt att utföra.
Att målet satts högt har goda skäl för sig.
Snabb utveckling
Villkoren för våra samhällens utveckling
fårändras nu snabbt – och efter flera olika
linjer.
En linje är den tilltagande internationaliseringen. Uppbrottet från kommunismens förtryck i Öst- och Centraleuropa,
den fortsatta Västeuropeiska integrationen,
Sydostasiens och Kinas snabba ekonomiska utveckling är bara några exempel på
PER UNCKEL är utbildningsminister och
samordnar arbetet i regeringens kommission for
informationsteknologi.
förändringar i vår omvärld som dramatiskt
påverkar inte minst små länders, som
Sverige, utvecklingsvillkor.
Gamla nationsgränser kommer i framtiden att spela en allt mindre roll. Vi lever,
vare sig vi vill erkänna det eller inte, i en i
verklig mening internationaliserad värld.
Det sätter i viktiga hänseenden ramar för
Sveriges handlingsförmåga.
Oberoende av tid och rum
Internationaliseringen far extra kraft genom informationsteknologins snabba utveckling. Information kan sökas och utnyttjas praktiskt taget oberoende av tid
och rum. Kunskap blir tillgänglig på ett
sätt som i grunden förändrar- och förbättrar – företags och enskildas möjligheter att
utvecklas.
Det är den ena utvecklingslinjen. En
annan sammanhänger med själva kunskapens allt större betydelse. Arbetskraft och
kapital är naturligtvis alltjämt viktiga förutsättningar för framåtskridandet, men det
är i växande utsträckning i själva kunskaS VENSK TI DS KRI FT 91
pen som avgörandet sitter. En produktionsfaktor, kunskapen, blir alltså alltmera
betydelsefull for va~ e samhälles framgång.
Agenda 2000
Bland andra dessa iakttagelser bildar utgångspunkt for Utbildningsdepartementets analys, Agenda 2000 – kunskap och
kompetens för nästa århundrade. En viktig
slutsats är att den lokala kompetensmiljön
blir allt viktigare i takt med att gränser rivs
och kunskapen som konkurrensmedel blir
mera betydelsefull. Företag kommer att
flytta dit där de intellektuella forutsättningarna är starkast.
Skall Sverige kunna upprätthålla så
höga ambitioner, t.ex. ifråga om materiellt
välstånd och social trygghet som vi gärna
vill, då krävs det att vi utvecklar kunnanInformationsteknologin är en s k generisk
teknologi som har tillämpningar på många
områden.
Här skall inte närmare diskuteras betydelsen av att svensk industri formår att ta
tillvara de möjligheter tekniken skapar. En
hög investerings- och omvandlingstakt är
en viktig forutsättning härför. Inte heller
skall den självklara betydelse en hög
informationsteknologisk utvecklingsnivå i
samhället i dess helhet har for den svenska
informationsteknologiska industrins framtid, diskuteras närmare.
Här skall istället några andra tillämpningar beröras. Först emellertid något om
de infrastrukturena forutsättningarna i
Sverige for formedling av information på
elektronisk väg.
det till en nivå som står i överensstämmelse Clinton!Gore
med ambitionerna. I dag är diskrepansen Sverige har en av världens liberalaste teledessvärre betydande. lagar, introducerad förra året. Lagen stil detta perspektiv skall nödvändiga for- mulerar konkurrens ifråga om nättjänster.
stärkrungar inom utbildning och forskning Det gamla Televerkets mångåriga monoses, men också insatser for att främja pol har brutits.
informationsteknologiutvecklingen. Tek- Det ger Sverige ett viktigt forsprång
nologin kan samtidigt vara både orsak till framfor andra länder. När till exempel preoch åtminstone en del av lösningen på de siclent Clinton och vice president Gore i
omställningskrav vi står inför. USA talar om etablerandet av ”electronic
Generisk teknologi
Informationsteknologin finns snart överallt, långt ifrån bara i datorer och liknande
tillämpningar. Den nya teknologin utvecklar villkoren for informationsbehighways” for att underlätta transporter av
information talar man i realiteten om en
avreglering av den amerikanska telemarknaden på ett sätt som Sverige redan
gjort.
handlingen i äldre tekniker samtidigt som Konkurrenskraftigt
den öppnar möjlighet till en mera avance- Situationen är likartad i Europa. Betyrad kommunikation mellan människor. dande monopolsituationer forhindrar
92 SVENSK TIDSKRIFT
upprättandet av en rationell och dynamisk
informationsteknologisk infrastruktur.
Den s k Bangermann-gruppen i EU skall
till sommaren lämna forslag till vad som
kan och bör göras för att Europa skall
kunna bli informationsteknologiskt konkurrenskraftigt.
Sverige är alltså väl forberett inför den
utveckling som nu är att vänta. Vi är också i
mera handfast mening – fysiska nät med hög
kapacitet – forhållandevis väl investerade.
Årligen görs dessutom investeringar på mellan fem och tio miljarder for att svara upp
mot konsumenternas krav.
Den uppgift som vi nu har att ta oss an
rör mot denna bakgrund inte primärt
infrastrukturinvesteringar eller den grundläggande telelagstiftningen. Istället handlar
det om användningen och om att anpassa
annan lagstiftning till de nya användningsområdena.
Ingen naturlig integration
Låt mig använda utbildningsområdet som
exempel på vad informationsteknologin
kan innebära.
Skolornas undervisningmiljö är omvittnat traditionell. Undervisningen bygger oftast på en i och for sig viktig exklusiv lärarroll, men utan en naturlig integration av
modern teknik i undervisningen. Datorer
finns i de flesta skolor, men normalt i datasalar och inte – som det borde vara – som
alltid närvarande undervisningshjälpmedeL
Utmanande undervisningsteknik
Det kommer i framtiden inte vara tillräckligt att undervisa på samma sätt som förr.
Den ökade mängd kunskap eleverna behöver kräver något utöver kompetenta lä-
rare. En mera utmanande undervisningsteknik kommer att krävas for att
motsvara elevernas förväntningar. När datorer i hemmen blir allt vanligare kan skolans datorer inte forpassas till finrummet.
Med den moderna informationsteknologins hjälp kan flera komma i åtnjutande av användbar kunskap och intelligenta lösningar fortare. Varje skolsal kan
ges direktanknytning till databaser världen
över. Kunskapen överfors som text, ljud
och rörliga bilder. Gamla utslitna läroböcker kan ra ett värdigt komplement.
Men eleverna kan också använda tekniken interaktivt. Det kommer att bli av
värde inte minst for att utveckla nya former for utbildning på distans. Lärare och
elever kan arbeta individuellt med varandra och med ögonkontakt. 2000-talets
Hermodskurser genomgår vi på den egna
datorn – eller på företagets efter arbetstidens slut.
Effektiviserat lärande
För ett land som Sverige, där avstånden till
de bästa skolorna och institutionerna ofta
är långa, innebär detta möjligheter till en
betydande effektivisering av lärandet.
Särskilt stor potential kan ny undervisningsteknik ra for det kontinuerliga lärandet efter den grundläggande ungdomsutbildningen. Med den snabba kunskapsutveckling vi nu står inför blir sådant lärande lika viktigt som ungdomsutbildningen. Genom att slippa resa till utbildningen for att istället ha den tillgänglig
SVENSK TJDSKRIFT 93
när helst den behövs blir kompetens- kommer den att söka sig tillländer där de
utvecklingen i sann mening kontinuerlig. legala förutsättningarna stämmer med tekNya horisonter
Den nya informationsteknologin öppnar
nya horisonter, förvisso inte bara på utbildningsområdet. Den ger oss möjlighet
att göra inte bara gamla saker enklare utan
också att göra sådant som inte tidigare var
möjligt.
Inom medicinen kan människoliv räddas genom avancerade diagnoser långt från
sjukhusen, i regionalpolitiken kan gammal
subventionspolitik ersättas med möjlighet
för avlägsna bygder att växa av egen förmåga, inom statsförvaltningen kan byrå-
kratin trimmas och människors åtkomstmöjligheter förbättras.
Med de goda grundläggande förutsättningar Sverige har för att dra nytta av
informationsteknologin blir den viktiga
frågan hur användningen skall ras att öka.
Otidsenlig lagstiftning
En grundläggande förutsättning är att
otidsenlig lagstiftning inte lägger hinder i
vägen för den angelägna utvecklingen. Till
en del, inte minst när det gäller datalagen,
är detta fallet i dag. En översyn av all relevant lagstiftning från informationsteknologisynpunkt är därför angelägen.
En till informationsteknologin anpassad
lagstiftning är det sannolikt viktigaste bidraget staten kan ge för att främja en vidsträckt användning av den nya tekniken.
Den utvecklas så fort att inga statliga
planeringsåtgärder i världen förmår hålla
takten. Likt all annan avancerad kunskap
nikens karaktär. Ett Sverige med en hög
allmän kunskapsnivå och en lagstiftning
som uppfordrar, snarare än ligger ut hinder, har också informationsteknologisk
attraktionskraft.
Föredöme
Staten kan och bör emellertid bidra med
mer än lagstiftningen. På områden där staten är huvudintressent bör också föredö-
men skapas. Det gäller statsförvaltningen i
allmänhet och regeringskansliet i synnerhet. Men det gäller också skolan där staten
och kommunerna har ett särskilt ansvar.
Och det gäller naturligtvis forskningen.
Åtgärder av detta slag skall komplettera
– inte ersätta – den kraft som marknaden
besitter. Nöjesindustrin t ex kan också i
Sverige spela en viktig roll för att driva
fram användningsmöjligheter också av
mera seriös karaktär.
Varsam hand
Statens insatser på informationsteknologiområdet måste sättas in med varsam hand.
Få områden lämpar sig så illa för Gasplantänkande som detta. Det behövs ett tydligt
ledarskap för att komma framåt fort, men
ett ledarskap som förstår att de allomfattande centralregleringarnas tid är förbi.
Kanske är därmed informationsteknologins utveckling inte bara en utmaning
för våra samhällen som sådana utan också
för ett slags liberalt politiskt ledarskap där
föredöme blir viktigare än pekpinnar och
diktat.
94 SvENsK TJOsKRIFT
KRAVER AVREGLERINGAR
PER UNCKEL
I dag uppskattas antalet datorer till nästan 15Omiljoner. Datorkapaciteten har elvadubblats
under de senaste sex åren och ledande experter tror att mer än 100 miljoner människor inom en
femårsperiod kommer att kunna kommunicera med varandra via datorer. Är det såframtiden ser
ur? Mycket talarför det.
·s· verige skall senast år 201otillhöra
den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när det gäller
varje del av utnyttjandet av
informationsteknologin”.
Så formuleras utgångspunkten for det
arbete som regeringens kommission för
främjande av en bred användning av
informationsteknologin är satt att utföra.
Att målet satts högt har goda skäl för sig.
Snabb utveckling
Villkoren för våra samhällens utveckling
fårändras nu snabbt – och efter flera olika
linjer.
En linje är den tilltagande internationaliseringen. Uppbrottet från kommunismens förtryck i Öst- och Centraleuropa,
den fortsatta Västeuropeiska integrationen,
Sydostasiens och Kinas snabba ekonomiska utveckling är bara några exempel på
PER UNCKEL är utbildningsminister och
samordnar arbetet i regeringens kommission for
informationsteknologi.
förändringar i vår omvärld som dramatiskt
påverkar inte minst små länders, som
Sverige, utvecklingsvillkor.
Gamla nationsgränser kommer i framtiden att spela en allt mindre roll. Vi lever,
vare sig vi vill erkänna det eller inte, i en i
verklig mening internationaliserad värld.
Det sätter i viktiga hänseenden ramar för
Sveriges handlingsförmåga.
Oberoende av tid och rum
Internationaliseringen far extra kraft genom informationsteknologins snabba utveckling. Information kan sökas och utnyttjas praktiskt taget oberoende av tid
och rum. Kunskap blir tillgänglig på ett
sätt som i grunden förändrar- och förbättrar – företags och enskildas möjligheter att
utvecklas.
Det är den ena utvecklingslinjen. En
annan sammanhänger med själva kunskapens allt större betydelse. Arbetskraft och
kapital är naturligtvis alltjämt viktiga förutsättningar för framåtskridandet, men det
är i växande utsträckning i själva kunskaS VENSK TI DS KRI FT 91
pen som avgörandet sitter. En produktionsfaktor, kunskapen, blir alltså alltmera
betydelsefull for va~ e samhälles framgång.
Agenda 2000
Bland andra dessa iakttagelser bildar utgångspunkt for Utbildningsdepartementets analys, Agenda 2000 – kunskap och
kompetens för nästa århundrade. En viktig
slutsats är att den lokala kompetensmiljön
blir allt viktigare i takt med att gränser rivs
och kunskapen som konkurrensmedel blir
mera betydelsefull. Företag kommer att
flytta dit där de intellektuella forutsättningarna är starkast.
Skall Sverige kunna upprätthålla så
höga ambitioner, t.ex. ifråga om materiellt
välstånd och social trygghet som vi gärna
vill, då krävs det att vi utvecklar kunnanInformationsteknologin är en s k generisk
teknologi som har tillämpningar på många
områden.
Här skall inte närmare diskuteras betydelsen av att svensk industri formår att ta
tillvara de möjligheter tekniken skapar. En
hög investerings- och omvandlingstakt är
en viktig forutsättning härför. Inte heller
skall den självklara betydelse en hög
informationsteknologisk utvecklingsnivå i
samhället i dess helhet har for den svenska
informationsteknologiska industrins framtid, diskuteras närmare.
Här skall istället några andra tillämpningar beröras. Först emellertid något om
de infrastrukturena forutsättningarna i
Sverige for formedling av information på
elektronisk väg.
det till en nivå som står i överensstämmelse Clinton!Gore
med ambitionerna. I dag är diskrepansen Sverige har en av världens liberalaste teledessvärre betydande. lagar, introducerad förra året. Lagen stil detta perspektiv skall nödvändiga for- mulerar konkurrens ifråga om nättjänster.
stärkrungar inom utbildning och forskning Det gamla Televerkets mångåriga monoses, men också insatser for att främja pol har brutits.
informationsteknologiutvecklingen. Tek- Det ger Sverige ett viktigt forsprång
nologin kan samtidigt vara både orsak till framfor andra länder. När till exempel preoch åtminstone en del av lösningen på de siclent Clinton och vice president Gore i
omställningskrav vi står inför. USA talar om etablerandet av ”electronic
Generisk teknologi
Informationsteknologin finns snart överallt, långt ifrån bara i datorer och liknande
tillämpningar. Den nya teknologin utvecklar villkoren for informationsbehighways” for att underlätta transporter av
information talar man i realiteten om en
avreglering av den amerikanska telemarknaden på ett sätt som Sverige redan
gjort.
handlingen i äldre tekniker samtidigt som Konkurrenskraftigt
den öppnar möjlighet till en mera avance- Situationen är likartad i Europa. Betyrad kommunikation mellan människor. dande monopolsituationer forhindrar
92 SVENSK TIDSKRIFT
upprättandet av en rationell och dynamisk
informationsteknologisk infrastruktur.
Den s k Bangermann-gruppen i EU skall
till sommaren lämna forslag till vad som
kan och bör göras för att Europa skall
kunna bli informationsteknologiskt konkurrenskraftigt.
Sverige är alltså väl forberett inför den
utveckling som nu är att vänta. Vi är också i
mera handfast mening – fysiska nät med hög
kapacitet – forhållandevis väl investerade.
Årligen görs dessutom investeringar på mellan fem och tio miljarder for att svara upp
mot konsumenternas krav.
Den uppgift som vi nu har att ta oss an
rör mot denna bakgrund inte primärt
infrastrukturinvesteringar eller den grundläggande telelagstiftningen. Istället handlar
det om användningen och om att anpassa
annan lagstiftning till de nya användningsområdena.
Ingen naturlig integration
Låt mig använda utbildningsområdet som
exempel på vad informationsteknologin
kan innebära.
Skolornas undervisningmiljö är omvittnat traditionell. Undervisningen bygger oftast på en i och for sig viktig exklusiv lärarroll, men utan en naturlig integration av
modern teknik i undervisningen. Datorer
finns i de flesta skolor, men normalt i datasalar och inte – som det borde vara – som
alltid närvarande undervisningshjälpmedeL
Utmanande undervisningsteknik
Det kommer i framtiden inte vara tillräckligt att undervisa på samma sätt som förr.
Den ökade mängd kunskap eleverna behöver kräver något utöver kompetenta lä-
rare. En mera utmanande undervisningsteknik kommer att krävas for att
motsvara elevernas förväntningar. När datorer i hemmen blir allt vanligare kan skolans datorer inte forpassas till finrummet.
Med den moderna informationsteknologins hjälp kan flera komma i åtnjutande av användbar kunskap och intelligenta lösningar fortare. Varje skolsal kan
ges direktanknytning till databaser världen
över. Kunskapen överfors som text, ljud
och rörliga bilder. Gamla utslitna läroböcker kan ra ett värdigt komplement.
Men eleverna kan också använda tekniken interaktivt. Det kommer att bli av
värde inte minst for att utveckla nya former for utbildning på distans. Lärare och
elever kan arbeta individuellt med varandra och med ögonkontakt. 2000-talets
Hermodskurser genomgår vi på den egna
datorn – eller på företagets efter arbetstidens slut.
Effektiviserat lärande
För ett land som Sverige, där avstånden till
de bästa skolorna och institutionerna ofta
är långa, innebär detta möjligheter till en
betydande effektivisering av lärandet.
Särskilt stor potential kan ny undervisningsteknik ra for det kontinuerliga lärandet efter den grundläggande ungdomsutbildningen. Med den snabba kunskapsutveckling vi nu står inför blir sådant lärande lika viktigt som ungdomsutbildningen. Genom att slippa resa till utbildningen for att istället ha den tillgänglig
SVENSK TJDSKRIFT 93
när helst den behövs blir kompetens- kommer den att söka sig tillländer där de
utvecklingen i sann mening kontinuerlig. legala förutsättningarna stämmer med tekNya horisonter
Den nya informationsteknologin öppnar
nya horisonter, förvisso inte bara på utbildningsområdet. Den ger oss möjlighet
att göra inte bara gamla saker enklare utan
också att göra sådant som inte tidigare var
möjligt.
Inom medicinen kan människoliv räddas genom avancerade diagnoser långt från
sjukhusen, i regionalpolitiken kan gammal
subventionspolitik ersättas med möjlighet
för avlägsna bygder att växa av egen förmåga, inom statsförvaltningen kan byrå-
kratin trimmas och människors åtkomstmöjligheter förbättras.
Med de goda grundläggande förutsättningar Sverige har för att dra nytta av
informationsteknologin blir den viktiga
frågan hur användningen skall ras att öka.
Otidsenlig lagstiftning
En grundläggande förutsättning är att
otidsenlig lagstiftning inte lägger hinder i
vägen för den angelägna utvecklingen. Till
en del, inte minst när det gäller datalagen,
är detta fallet i dag. En översyn av all relevant lagstiftning från informationsteknologisynpunkt är därför angelägen.
En till informationsteknologin anpassad
lagstiftning är det sannolikt viktigaste bidraget staten kan ge för att främja en vidsträckt användning av den nya tekniken.
Den utvecklas så fort att inga statliga
planeringsåtgärder i världen förmår hålla
takten. Likt all annan avancerad kunskap
nikens karaktär. Ett Sverige med en hög
allmän kunskapsnivå och en lagstiftning
som uppfordrar, snarare än ligger ut hinder, har också informationsteknologisk
attraktionskraft.
Föredöme
Staten kan och bör emellertid bidra med
mer än lagstiftningen. På områden där staten är huvudintressent bör också föredö-
men skapas. Det gäller statsförvaltningen i
allmänhet och regeringskansliet i synnerhet. Men det gäller också skolan där staten
och kommunerna har ett särskilt ansvar.
Och det gäller naturligtvis forskningen.
Åtgärder av detta slag skall komplettera
– inte ersätta – den kraft som marknaden
besitter. Nöjesindustrin t ex kan också i
Sverige spela en viktig roll för att driva
fram användningsmöjligheter också av
mera seriös karaktär.
Varsam hand
Statens insatser på informationsteknologiområdet måste sättas in med varsam hand.
Få områden lämpar sig så illa för Gasplantänkande som detta. Det behövs ett tydligt
ledarskap för att komma framåt fort, men
ett ledarskap som förstår att de allomfattande centralregleringarnas tid är förbi.
Kanske är därmed informationsteknologins utveckling inte bara en utmaning
för våra samhällen som sådana utan också
för ett slags liberalt politiskt ledarskap där
föredöme blir viktigare än pekpinnar och
diktat.
94 SvENsK TJOsKRIFT