Peter Olsson; Välfärdsstaten som oönskad effekt
1994
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
dande på en tro att vi är rationella i den intressant att hämta ur Wahlströms bemeningen att vi i det långa loppet väljer att traktelser for den som sedan vill diskugöra det som är bra och fungerar. Låt oss tera det värdemässiga innehållet.
hoppas att det är så. Då finns det mycket
PETER OLSSON:
VÄLFÄRDSSTATEN SOM
OONSKAD EFFEKT
E
n paradox med mänsklighetens ökande kunskapsmängd
är att kunskapen tenderar att
vara ytterst vag angående det
som verkligen betyder något for oss som
i11divider. När det gäller de djupaste
kända personliga relationerna är detta
tydligt. Psykologin har bara lyckats
skumma på ytan, sociologin än mindre
forklara när vi kommer till sådana saker
som vänskap eller familjebildning.
Brisifälliga underlag
Och när ekonomer använder sma
forklaringsmodeller på sanuna områden
inger det vanligen mest löje hos betraktarna. Egentligen är det kunskapsmässiga
underlaget for samhälleliga beslut lika
bristfålligt. Planering bygger på kunskap
både om verkligheten och om vilka
medel som kan användas for att uppnå
71w StatcofStatc. Nils Karlson. Almqvist & Wicksell
International1993.
politiskt bestämda mål. Men ingetdera
fungerar alldeles bra. Ett gammalt välkänt
exempel är utbildningen av grundskolelärare. Sju till sexton år i forväg vet man
hur många lärare som kommer att behö-
vas, staten kontrollerar både arbetstillfållena och utbildningen. Ändå har man
aldrig lyckats dimensionera universitetsutbildningen så att rätt antal lärare
utexamineras. Än mindre klarar man så-
dan styrning när variablerna är fler och
osäkrare.
Det är inte att forvårras över att inte
bara de politiska målen bestäms av ideologiska uppfattningar, i minst lika hög
grad är det valet av medel striden står om.
Med tanke på det nämnda exemplet är
det kanske inte oväntat så att en teoretisk
problematisering av statens beslut kommer från en i dag verksam som politisk
sakkunnig vid utbildningsdepartementet.
Nämligen avhandlingen The State ofState
som uppsalastatsvetaren Nils Karlson disputerade på forra året.
SVENsK TIDsKRifT 127
Synvilla betecknas som ”spontan oordning” än
Han tillämpar i den en ”osynliga-han- ”spontan ordning”.
den-forklaring” p<\ samhället. Det vill
säga han ser de existerande institutionerna, inte som resultatet av medvetna
och planerade handlingar, utan som produkten av en Ung rad oberoende handlingar med olika mM. Det är bara en synvilla att helheten verkar ordnad. Detta
resonemang bygger vidare p<\ Adam
Smiths klassiska formulering av marknadens mekanism, och st<\r i beroende av
FA Hayeks tankar om en spontan ordrung.
Politiska spelet
En ny aspekt är att Karlson tillämpar
denna teoretiska modell även på det politiska spelet och de administrativa beslut
som gäller samhället. Det vill säga den
osynliga handen p<\ marknaden är inte
motsatsen till planeringen inom den offentliga sektorn, utan båda fallen kan analyseras p<\ liknande sätt: skillnaden är då
vilka mekanismer som styr processen. Är
det som p<\ marknaden efterfclgan och
utbud som tillsammans med nödvändigheten av avkastning sätter gränser for vad
aktörer kan göra. Eller är det den ”politiska marknadens” mindre definitiva restriktioner.
En annan fråga som Nils Karlson aktualiserar är i vad mån den nuvarande
välfärdsstaten och de problem som kan
identifieras hos den är resultatet av n<\got
som finns inneboende i dess institutioner.
Något som gör att resultatet snarare kan
Överskattning avförmågan
Han definierar tv<\ ”osynliga-handen”-mekanismer som kan forklara den
till synes oundvikliga om än i längden
ohllibara tillväxten hos den offentliga
sektorn i de västliga demokratierna: Det
är dels ”självgodhetens logik” och dels
”opportunismens logik”.
Det forsta är iden om att missforhMlanden alltid kan och bör attackeras med
politiska beslut, och att även oforutsedda
dMiga effekter av tidigare beslut kan repareras med nya. Det är allts;\ den sociala
ingenjörskonstens och interventionismens ideologi. Hela tiden krävs att åtgärder
vidtas, det värsta en politiker kan göra är
att ”inte göra något”. Felsynen är alltså
en stor överskattning av formågan, att
man kan göra gott bara man vill det goda.
Opportunismens logik bygger på att
aktörerna inte ens vill gott. Det är särintressen som gynnar sig själva utan tanke
på helheten, det är politiker som bygger
sin makt p<\ att tillfredsställa dessa särintressen. Det är beslutsformer som placerar marginalväljare i nyckelpositioner
och därmed ger dem möjlighet att a ut så
mycket som möjligt. Kort sagt är det den
bild av det politiska spelet som präglar
bland annat olika public choise-teorier.
Tillsammans leder dessa mekanismer till
den ohämmade välfärdsstaten, ”The state
of state”.
128 SvEN sK TmsKRIFT
AllifOr långtgående slutsatser
Nils Karlsons analys är utan tvekan viktig
och betydelsefull for den syn vi bör ha på
staten. Den uppmuntrar i den praktiska
politiken till forsiktighet och vilja att
kontrollera de negativa effekterna av så-
dana mekanismer som Karlson definierar.
PEETER LUKSEP:
Däremot är det inte säkert art man enbart
utifrån hans teoretiska verk, vilket han
själv tycks göra, kan dra praktiska slutsatser, till exempel att staten och skattetrycket är for stort. Teorin tyder på att
det formodligen är så, men inte mer.
VITBOK OM SVERIGE OCH
BALTIKUM
H
ärom året utgav Sveriges
forre generalkonsul i Leningrad/St Petersburg en
bok om svensk haitikurnpolitik 1989-1992. Tiden dessfårinnan
har däremot länge dolts bakom hemligstämplar och politiska dimridåer.
Historikern och professom Wilhelm
Carlgren råder nu delvis bot på denna
brist, på uppdrag av utrikesminister Margaretha af Ugglas att ”sammanställa en
översikt över Sveriges forhållanden till
Baltikum under tiden från forsta världskrigets slut fram till åren efter andra
världskriget”. En vitbok, om man så vill.
Och en slags vitbok har det blivit. En
kort och koncis genomgång, saklig men
Sverige och Baltikum. Wilhelm M Carlgren. Publica
1993.
ändå spännande eftersom här hanteras
materia som fram tills nyligen inte varit
allmänt tillgänglig.
Föräldrar iflyktingläger
Uppemot halva boken handlar om de
människor som kom över Östersjön under andra världskriget: om evakueringen
av estlandssvenskama, om de baltiska
flyktingarna och om baltutlämningen.
Särskilt intressant är genomgången av
kontaktema mellan Sverige och Sovjetunionen kring flyktingarna, inte minst for
denne anmälare vars foräldrar fanns i
flyktinglägren.
Nordisk tillhörighet
Intressant är också redogörelsen for diskussionerna kring möjliga säkerhetspolitiska ordningar i östersjöområdet under
SvENsK TiosKRIFT 129
hoppas att det är så. Då finns det mycket
PETER OLSSON:
VÄLFÄRDSSTATEN SOM
OONSKAD EFFEKT
E
n paradox med mänsklighetens ökande kunskapsmängd
är att kunskapen tenderar att
vara ytterst vag angående det
som verkligen betyder något for oss som
i11divider. När det gäller de djupaste
kända personliga relationerna är detta
tydligt. Psykologin har bara lyckats
skumma på ytan, sociologin än mindre
forklara när vi kommer till sådana saker
som vänskap eller familjebildning.
Brisifälliga underlag
Och när ekonomer använder sma
forklaringsmodeller på sanuna områden
inger det vanligen mest löje hos betraktarna. Egentligen är det kunskapsmässiga
underlaget for samhälleliga beslut lika
bristfålligt. Planering bygger på kunskap
både om verkligheten och om vilka
medel som kan användas for att uppnå
71w StatcofStatc. Nils Karlson. Almqvist & Wicksell
International1993.
politiskt bestämda mål. Men ingetdera
fungerar alldeles bra. Ett gammalt välkänt
exempel är utbildningen av grundskolelärare. Sju till sexton år i forväg vet man
hur många lärare som kommer att behö-
vas, staten kontrollerar både arbetstillfållena och utbildningen. Ändå har man
aldrig lyckats dimensionera universitetsutbildningen så att rätt antal lärare
utexamineras. Än mindre klarar man så-
dan styrning när variablerna är fler och
osäkrare.
Det är inte att forvårras över att inte
bara de politiska målen bestäms av ideologiska uppfattningar, i minst lika hög
grad är det valet av medel striden står om.
Med tanke på det nämnda exemplet är
det kanske inte oväntat så att en teoretisk
problematisering av statens beslut kommer från en i dag verksam som politisk
sakkunnig vid utbildningsdepartementet.
Nämligen avhandlingen The State ofState
som uppsalastatsvetaren Nils Karlson disputerade på forra året.
SVENsK TIDsKRifT 127
Synvilla betecknas som ”spontan oordning” än
Han tillämpar i den en ”osynliga-han- ”spontan ordning”.
den-forklaring” p<\ samhället. Det vill
säga han ser de existerande institutionerna, inte som resultatet av medvetna
och planerade handlingar, utan som produkten av en Ung rad oberoende handlingar med olika mM. Det är bara en synvilla att helheten verkar ordnad. Detta
resonemang bygger vidare p<\ Adam
Smiths klassiska formulering av marknadens mekanism, och st<\r i beroende av
FA Hayeks tankar om en spontan ordrung.
Politiska spelet
En ny aspekt är att Karlson tillämpar
denna teoretiska modell även på det politiska spelet och de administrativa beslut
som gäller samhället. Det vill säga den
osynliga handen p<\ marknaden är inte
motsatsen till planeringen inom den offentliga sektorn, utan båda fallen kan analyseras p<\ liknande sätt: skillnaden är då
vilka mekanismer som styr processen. Är
det som p<\ marknaden efterfclgan och
utbud som tillsammans med nödvändigheten av avkastning sätter gränser for vad
aktörer kan göra. Eller är det den ”politiska marknadens” mindre definitiva restriktioner.
En annan fråga som Nils Karlson aktualiserar är i vad mån den nuvarande
välfärdsstaten och de problem som kan
identifieras hos den är resultatet av n<\got
som finns inneboende i dess institutioner.
Något som gör att resultatet snarare kan
Överskattning avförmågan
Han definierar tv<\ ”osynliga-handen”-mekanismer som kan forklara den
till synes oundvikliga om än i längden
ohllibara tillväxten hos den offentliga
sektorn i de västliga demokratierna: Det
är dels ”självgodhetens logik” och dels
”opportunismens logik”.
Det forsta är iden om att missforhMlanden alltid kan och bör attackeras med
politiska beslut, och att även oforutsedda
dMiga effekter av tidigare beslut kan repareras med nya. Det är allts;\ den sociala
ingenjörskonstens och interventionismens ideologi. Hela tiden krävs att åtgärder
vidtas, det värsta en politiker kan göra är
att ”inte göra något”. Felsynen är alltså
en stor överskattning av formågan, att
man kan göra gott bara man vill det goda.
Opportunismens logik bygger på att
aktörerna inte ens vill gott. Det är särintressen som gynnar sig själva utan tanke
på helheten, det är politiker som bygger
sin makt p<\ att tillfredsställa dessa särintressen. Det är beslutsformer som placerar marginalväljare i nyckelpositioner
och därmed ger dem möjlighet att a ut så
mycket som möjligt. Kort sagt är det den
bild av det politiska spelet som präglar
bland annat olika public choise-teorier.
Tillsammans leder dessa mekanismer till
den ohämmade välfärdsstaten, ”The state
of state”.
128 SvEN sK TmsKRIFT
AllifOr långtgående slutsatser
Nils Karlsons analys är utan tvekan viktig
och betydelsefull for den syn vi bör ha på
staten. Den uppmuntrar i den praktiska
politiken till forsiktighet och vilja att
kontrollera de negativa effekterna av så-
dana mekanismer som Karlson definierar.
PEETER LUKSEP:
Däremot är det inte säkert art man enbart
utifrån hans teoretiska verk, vilket han
själv tycks göra, kan dra praktiska slutsatser, till exempel att staten och skattetrycket är for stort. Teorin tyder på att
det formodligen är så, men inte mer.
VITBOK OM SVERIGE OCH
BALTIKUM
H
ärom året utgav Sveriges
forre generalkonsul i Leningrad/St Petersburg en
bok om svensk haitikurnpolitik 1989-1992. Tiden dessfårinnan
har däremot länge dolts bakom hemligstämplar och politiska dimridåer.
Historikern och professom Wilhelm
Carlgren råder nu delvis bot på denna
brist, på uppdrag av utrikesminister Margaretha af Ugglas att ”sammanställa en
översikt över Sveriges forhållanden till
Baltikum under tiden från forsta världskrigets slut fram till åren efter andra
världskriget”. En vitbok, om man så vill.
Och en slags vitbok har det blivit. En
kort och koncis genomgång, saklig men
Sverige och Baltikum. Wilhelm M Carlgren. Publica
1993.
ändå spännande eftersom här hanteras
materia som fram tills nyligen inte varit
allmänt tillgänglig.
Föräldrar iflyktingläger
Uppemot halva boken handlar om de
människor som kom över Östersjön under andra världskriget: om evakueringen
av estlandssvenskama, om de baltiska
flyktingarna och om baltutlämningen.
Särskilt intressant är genomgången av
kontaktema mellan Sverige och Sovjetunionen kring flyktingarna, inte minst for
denne anmälare vars foräldrar fanns i
flyktinglägren.
Nordisk tillhörighet
Intressant är också redogörelsen for diskussionerna kring möjliga säkerhetspolitiska ordningar i östersjöområdet under
SvENsK TiosKRIFT 129