PM till den blivande statsministern. Från planeringsgruppen för individfrågor
1985
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Konfidentiellt
PM
till den blivande statsministern
Från planeringsgruppen för individfrågor
Liksom vad beträffar andra planeringsgruppers PM vill vi inledningsvis betona
vikten av att en förändrad regeringspolitik konkret börjar föras redan under hösten. Osäkerhet, tveksamhet eller bristande initiativ under de första månaderna efter regimskiftet är en uppmaning till
oppositionen – liksom till de särintressen och organisationer som stöder oppositionen – att gå till motoffensiv. Det är
dessutom av största vikt att nödvändiga
systemändringar vidtas så snabbt att
deras långsiktiga och positiva verkningar
hunnit bli uppenbara vid tiden för nästa
val.
Planeringsgruppen är väl medveten
om att mäktiga orgaflisationsintressen
kommer att motsätta sig och söka svartmåla de förslag som ges. Samtidigt är det
emellertid ett faktum att organisationernas intressen inte är desamma som medborgarnas. Vår uppfattning är att en regering som fått sitt mandat på löftet om
att utvidga individens valfrihet och självbestämmanderätt inte heller kan falla till
föga för den sorts argumentation som utgår från synen på människan som enbart
en betydelselös del av ett kollektiv.
Individens möjligheter att själv påverka så livsviktiga fält av tillvaron som
sjukvård, barn- och äldreomsorg och soSvensk Tidskrift kommer inför valet
att presentera ett antal PM till en
nytiiiträdd regering. Innehållet i
dessa PM uttrycker inte
nödvändigtvis Svensk Tidskrifts
uppfattning. I stället skall de fylla
syftet att peka på de beslut som en
borgerlig regering måste fatta.
ciala problem är för närvarande så gott
som ingen. Planeringsgruppen anser att
ett omfattande och långsiktigt reformarbete kommer att bli nödvändigt inom
omsorgssektorn. En lång rad samverkande regleringar, förordningar och
stadfästa monopol måste på sikt avvecklas. Redan initialt kan emellertid mycket
stora förbättringar införas genom några
principförändringar.
Från och med 1986 medges fullt avdrag för alla styrkta barntillsynskostnader. Samtidigt avvecklas det statliga
stödet till den kommunala barnomsorgen. l och med detta överlämnas beslutet
om i vilken form barntillsynen skall ske
helt till familjen.
Dagmar-reformen avvecklas omedelbart. Samtidigt görs från och med 1986
delaktighet i det statliga sjukförsäkringssystemet frivilligt. Den som istället tecknar enskild sjukförsäkring befrias helt
från premien till det statliga systemet.
Full etableringsfrihet garanteras för så-
väl läkare och tandläkare som för annan
vårdpersonal och för vårdinstitutioner.
Försäkringsbolagen garanteras rätten att
teckna avtal med valfri instans. För det
offentliga sjukförsäkringsväsendet införs
kravet på offertupphandling av vårdtjänster.
Från och med 1986 medges liksom vad
beträffar barnomsorgen fullt avdrag för
alla styrkta vårdkostnader beträffande
äldre i behov av omsorg. Etableringsfrihet garanteras också här för såväl vårdhem som enskilda vårdgivare.
Den offentliga omsorgen inom de tre
behandlade sektorerna avvecklas i takt
1)1ed att enskilda alternativ erövrar mark.
Sådana avvecklingar bör möjliggöra betydande framtida skattesänkningar.
l
l·
l
’236
Arbetslivet. Förhandlingsmonopolet
avskaffas. Lag om anställningsskydd liksom annan lagstiftning som särbehandlar
medlemmar i skilda organisationer avskaffas likaså med omedelbar verkan.
Den vägledande principen måste vara att
varje enskild har samma rätt att påverka
och förhandla om sina anställningsvillkor som någon organisationsansluten.
Etableringsfrihet garanteras inom arbetsförmedlingsområdet.
Etableringsfriheten som princip bör
dessutom göras till föremål för grundlagsstadgande. Sådan lagstiftning som
möjliggör kommunala, Iandstingskommunala eller statliga monopol inom tillverknings- och tjänstesektorn avvecklas.
Krav på offertupphandling för all offentlig konsumtion införs parallellt med
krav på lägstaprisupphandling.
För den enskilde är möjligheten att
fritt välja utbildningsväg och inriktning
av livsavgörande betydelse. Det är därför väsentligt att så snart som möjligt och
i största möjliga omfattning reformera
det svenska nästan totalt statskontrollerade utbildningsväsendet.
Full etableringsfrihet för enskilda skolor och andra utbildningsanstalter införs.
Tillstånd skall utan undantag ges direkt
av Utbildningsdepartementet då den sö-
kande anstalten befinns avse att uppfylla
bestämda och entydigt definierade rena
baskunskapsmåL Andra hänsyn får inte
tillåtas hindra tillståndsgivningen.
Ett skolchecksystem där 90% av alla
styrkta utbildningskostnader erläggs av
staten införs från och med höstterminen
1986.
Inom den kommunala skolan införs
möjlighet för eleven att inom varje skoldistrikt välja skola.
De lokala utbildningsorganens beslutskompetens inskränks till att enbart gälla
offentliga utbildningsanstalter.
Också inom boendet är medborgarnas
möjligheter att fritt välja bland alternativ
idag så kringskurna att de i praktiken
inte existerar. Också här är en lång rad
konsekvensreformer nödvändiga. Vissa
förbättringar kan dock också på kort sikt
åstadkommas.
Etableringsfrihet införs inom bostadsförmedlingens område.
Den offentliga bostadsförmedlingens
rätt att anvisa sökande avskaffas.
Myndigheternas förköpsrätt begränsas
tidsmässigt och i omfattning. Vid förköp
skall dessutom fullt marknadsvärde på
förköpta objekt erläggas.
Zonindelningen avvecklas successivt,
liksom den detaljerade bebyggelseplaneringen. stadsarkitektkontorens godkännande av enskilda projekt bör förenklas så att avslag snarare än bifall skall
föranleda detaljerad motivering.
Statens planverk avvecklas. Svensk
byggnorm bör i detalj revideras och vaije
förefintligt krav kunna väl motiveras för
att inte strykas.
Rätten att förhandla om hyran skall
garanteras varje enskild hyresgäst lika
väl som skilda hyresgästorganisationer.
Existerande organisationer skall under
inga omständigheter kunna uppbära avgifter från andra än sina medlemmar.
Realisationsvinstbeskattningen vid
försäljning av lägenhet eller fastighet
sätts till 20 % oberoende av innehavets
längd.
För storstadsregionerna medges generella tillstånd till en snabbare utbyggnad
av bostadsbeståndet i innerstadsområ-
dena, i första hand genom att möjligheterna att bygga högre fastigheter generellt godtas.
För människors valfrihet är inte minst
kultursektorn och fritiden avgörande.
Ock å här har planeringsgruppen insett
behovet av ett långvarigt reformarbete i
yfte att återskapa den fria marknad som
idag inte längre kan sägas existera. Initialt rekommenderas emellertid följande
väsentliga förbättringar:
Etableringsfrihet införs för radio-, TVoch telekommunikationer. Tryckfrihetsförordningen utvidgas till att med nuvarande lydelse gälla också elektroniska
media.
En ny åldersgräns införs vid 18 år för
biograffilm. Statens biografbyrås uppdrag begrän as till att gälla filmer avsedda för personer under 18 år.
Charterskatten avvecklas.
Statens kulturråd avvecklas. Stödet
tilllitteratur och tidskrifter ges istället i
237
form av generell momsbefrielse. Stödet
till teatrar, museer och bildkonst ges en
mera generell utformning och utbetalas i
form av ett löpande basbelopp. Enskilda
donationer till kulturella ändamål görs
helt avdragsgilla.
Utöver de här behandlade huvudområdena finns ett nära nog oändligt antal
andra detaljfrågor och fält där reformer i
samma anda är nödvändiga. Planeringsgruppens arbete har nu ingått i en andra
fas där enskilda bestämmelser i högre
grad kommer att granskas, och vidare
mera utförliga rapporter följer.
Vi vill emellertid intill dess ännu en
gång betona den för medborgarna i vårt
land livsavgörande vikten av att individens rätt att själv besluta i de frågor som
mest intimt berör hennes egen och hennes närmastes tillvaro återges henne.
Det är i den andan vi överlämnar detta
PM.
PM
till den blivande statsministern
Från planeringsgruppen för individfrågor
Liksom vad beträffar andra planeringsgruppers PM vill vi inledningsvis betona
vikten av att en förändrad regeringspolitik konkret börjar föras redan under hösten. Osäkerhet, tveksamhet eller bristande initiativ under de första månaderna efter regimskiftet är en uppmaning till
oppositionen – liksom till de särintressen och organisationer som stöder oppositionen – att gå till motoffensiv. Det är
dessutom av största vikt att nödvändiga
systemändringar vidtas så snabbt att
deras långsiktiga och positiva verkningar
hunnit bli uppenbara vid tiden för nästa
val.
Planeringsgruppen är väl medveten
om att mäktiga orgaflisationsintressen
kommer att motsätta sig och söka svartmåla de förslag som ges. Samtidigt är det
emellertid ett faktum att organisationernas intressen inte är desamma som medborgarnas. Vår uppfattning är att en regering som fått sitt mandat på löftet om
att utvidga individens valfrihet och självbestämmanderätt inte heller kan falla till
föga för den sorts argumentation som utgår från synen på människan som enbart
en betydelselös del av ett kollektiv.
Individens möjligheter att själv påverka så livsviktiga fält av tillvaron som
sjukvård, barn- och äldreomsorg och soSvensk Tidskrift kommer inför valet
att presentera ett antal PM till en
nytiiiträdd regering. Innehållet i
dessa PM uttrycker inte
nödvändigtvis Svensk Tidskrifts
uppfattning. I stället skall de fylla
syftet att peka på de beslut som en
borgerlig regering måste fatta.
ciala problem är för närvarande så gott
som ingen. Planeringsgruppen anser att
ett omfattande och långsiktigt reformarbete kommer att bli nödvändigt inom
omsorgssektorn. En lång rad samverkande regleringar, förordningar och
stadfästa monopol måste på sikt avvecklas. Redan initialt kan emellertid mycket
stora förbättringar införas genom några
principförändringar.
Från och med 1986 medges fullt avdrag för alla styrkta barntillsynskostnader. Samtidigt avvecklas det statliga
stödet till den kommunala barnomsorgen. l och med detta överlämnas beslutet
om i vilken form barntillsynen skall ske
helt till familjen.
Dagmar-reformen avvecklas omedelbart. Samtidigt görs från och med 1986
delaktighet i det statliga sjukförsäkringssystemet frivilligt. Den som istället tecknar enskild sjukförsäkring befrias helt
från premien till det statliga systemet.
Full etableringsfrihet garanteras för så-
väl läkare och tandläkare som för annan
vårdpersonal och för vårdinstitutioner.
Försäkringsbolagen garanteras rätten att
teckna avtal med valfri instans. För det
offentliga sjukförsäkringsväsendet införs
kravet på offertupphandling av vårdtjänster.
Från och med 1986 medges liksom vad
beträffar barnomsorgen fullt avdrag för
alla styrkta vårdkostnader beträffande
äldre i behov av omsorg. Etableringsfrihet garanteras också här för såväl vårdhem som enskilda vårdgivare.
Den offentliga omsorgen inom de tre
behandlade sektorerna avvecklas i takt
1)1ed att enskilda alternativ erövrar mark.
Sådana avvecklingar bör möjliggöra betydande framtida skattesänkningar.
l
l·
l
’236
Arbetslivet. Förhandlingsmonopolet
avskaffas. Lag om anställningsskydd liksom annan lagstiftning som särbehandlar
medlemmar i skilda organisationer avskaffas likaså med omedelbar verkan.
Den vägledande principen måste vara att
varje enskild har samma rätt att påverka
och förhandla om sina anställningsvillkor som någon organisationsansluten.
Etableringsfrihet garanteras inom arbetsförmedlingsområdet.
Etableringsfriheten som princip bör
dessutom göras till föremål för grundlagsstadgande. Sådan lagstiftning som
möjliggör kommunala, Iandstingskommunala eller statliga monopol inom tillverknings- och tjänstesektorn avvecklas.
Krav på offertupphandling för all offentlig konsumtion införs parallellt med
krav på lägstaprisupphandling.
För den enskilde är möjligheten att
fritt välja utbildningsväg och inriktning
av livsavgörande betydelse. Det är därför väsentligt att så snart som möjligt och
i största möjliga omfattning reformera
det svenska nästan totalt statskontrollerade utbildningsväsendet.
Full etableringsfrihet för enskilda skolor och andra utbildningsanstalter införs.
Tillstånd skall utan undantag ges direkt
av Utbildningsdepartementet då den sö-
kande anstalten befinns avse att uppfylla
bestämda och entydigt definierade rena
baskunskapsmåL Andra hänsyn får inte
tillåtas hindra tillståndsgivningen.
Ett skolchecksystem där 90% av alla
styrkta utbildningskostnader erläggs av
staten införs från och med höstterminen
1986.
Inom den kommunala skolan införs
möjlighet för eleven att inom varje skoldistrikt välja skola.
De lokala utbildningsorganens beslutskompetens inskränks till att enbart gälla
offentliga utbildningsanstalter.
Också inom boendet är medborgarnas
möjligheter att fritt välja bland alternativ
idag så kringskurna att de i praktiken
inte existerar. Också här är en lång rad
konsekvensreformer nödvändiga. Vissa
förbättringar kan dock också på kort sikt
åstadkommas.
Etableringsfrihet införs inom bostadsförmedlingens område.
Den offentliga bostadsförmedlingens
rätt att anvisa sökande avskaffas.
Myndigheternas förköpsrätt begränsas
tidsmässigt och i omfattning. Vid förköp
skall dessutom fullt marknadsvärde på
förköpta objekt erläggas.
Zonindelningen avvecklas successivt,
liksom den detaljerade bebyggelseplaneringen. stadsarkitektkontorens godkännande av enskilda projekt bör förenklas så att avslag snarare än bifall skall
föranleda detaljerad motivering.
Statens planverk avvecklas. Svensk
byggnorm bör i detalj revideras och vaije
förefintligt krav kunna väl motiveras för
att inte strykas.
Rätten att förhandla om hyran skall
garanteras varje enskild hyresgäst lika
väl som skilda hyresgästorganisationer.
Existerande organisationer skall under
inga omständigheter kunna uppbära avgifter från andra än sina medlemmar.
Realisationsvinstbeskattningen vid
försäljning av lägenhet eller fastighet
sätts till 20 % oberoende av innehavets
längd.
För storstadsregionerna medges generella tillstånd till en snabbare utbyggnad
av bostadsbeståndet i innerstadsområ-
dena, i första hand genom att möjligheterna att bygga högre fastigheter generellt godtas.
För människors valfrihet är inte minst
kultursektorn och fritiden avgörande.
Ock å här har planeringsgruppen insett
behovet av ett långvarigt reformarbete i
yfte att återskapa den fria marknad som
idag inte längre kan sägas existera. Initialt rekommenderas emellertid följande
väsentliga förbättringar:
Etableringsfrihet införs för radio-, TVoch telekommunikationer. Tryckfrihetsförordningen utvidgas till att med nuvarande lydelse gälla också elektroniska
media.
En ny åldersgräns införs vid 18 år för
biograffilm. Statens biografbyrås uppdrag begrän as till att gälla filmer avsedda för personer under 18 år.
Charterskatten avvecklas.
Statens kulturråd avvecklas. Stödet
tilllitteratur och tidskrifter ges istället i
237
form av generell momsbefrielse. Stödet
till teatrar, museer och bildkonst ges en
mera generell utformning och utbetalas i
form av ett löpande basbelopp. Enskilda
donationer till kulturella ändamål görs
helt avdragsgilla.
Utöver de här behandlade huvudområdena finns ett nära nog oändligt antal
andra detaljfrågor och fält där reformer i
samma anda är nödvändiga. Planeringsgruppens arbete har nu ingått i en andra
fas där enskilda bestämmelser i högre
grad kommer att granskas, och vidare
mera utförliga rapporter följer.
Vi vill emellertid intill dess ännu en
gång betona den för medborgarna i vårt
land livsavgörande vikten av att individens rätt att själv besluta i de frågor som
mest intimt berör hennes egen och hennes närmastes tillvaro återges henne.
Det är i den andan vi överlämnar detta
PM.