Produktionskostnaden förklarar inte varför större jackor är dyrare

Mot anklagelser om att det högre priset på XXXL-jackor hos Kappahl är diskriminering, har företaget svarat att större jackor kräver mer tyg. Men det är inte hela bilden, och okunskapen om vilka mekanismer som påverkar prissättningen är i förlängningen ett hot mot marknadsekonomin, skriver Benjamin Juhlin.

I kommentarsfält i sociala medier och på Flashback har många instämt i att prisskillnaderna mellan jackor av olika storlekar beror på att de större jackorna tar mer resurser i anspråk. Denna uppfattning om hur priser bildas är dock felaktig och riskerar att bana väg för statliga ingrepp i ekonomin.

Det finns mycket att säga om det osympatiska i att bli arg på ett företag som bara försökt tjäna sina kunder. En mer rimlig reaktion på att Kappahl tagit fram XXXL-jackor hade nog varit tacksamhet. Men eftersom detta är så uppenbart kan vi gå vidare till en mycket mer intressant frågeställning: Varför skiljer sig priserna på jackor av olika storlek?

Vid en första anblick kan det verka som att produktionskostnaderna förklarar prisskillnaderna; större jackor kräver onekligen mer tyg. Men vid en mer ingående studie av frågan framgår det att priset och prisskillnaderna måste bero på någonting annat. Om vädergudarna hade välsignat oss med en väldigt varm vinter skulle efterfrågan på jackor att sjunka, och priset som kunde erhållas för att sälja jackorna skulle vara mycket lägre, trots att produktionskostnaderna inte påverkats alls. Eller så skulle vi kunna tänka på vad som skulle hända om Kappahl tog fram en annan XXXL-jacka till samma produktionskostnad, men att mönstret på denna jacka var helt gräsligt, skulle denna jacka då gå att sälja till samma pris? Nej, givetvis inte. Ingen betalar lika mycket för en ful jacka som för en fin, och priset skulle följaktligen vara lägre. Vidare, om priserna sätts efter produktionskostnaden, borde marknaden översvämmas av värdelösa produkter som säljs till höga priser eftersom deras produktionskostnad varit hög, men så är det inte.

Om det alltså inte är produktionskostnaden som bestämmer hur priser sätts, vad är det då? Svaret är konsumenternas värderingar, och inget annat. Det är konsumenternas val som styr prisbildningen. Om konsumenterna gillar en vara kommer de att betala för den och försäljaren kommer att tjäna pengar. Om konsumenterna inte gillar en vara kommer de inte att betala för den, och priset kommer att vara lågt eller obefintligt. Så fungerar marknaden.

Det finns förvisso en relation mellan produktionskostnaderna och priset, men inte av det slag som många tror. Det är inte produktionskostnaderna som styr priset, utan priset som styr produktionskostnaderna, eller priset som avgör vilka produktionskostnader som medges. Saker med höga produktionskostnader produceras enbart om entreprenörerna som driver dessa produktionsprojekt förväntar sig tillräckligt höga priser för att kunna täcka sina produktionskostnader. Anledningen till att de större jackorna är dyrare är alltså att Kappahl förväntar sig att konsumenterna kommer att vara villiga att köpa jackorna till dessa priser.

Hur detta enskilda fall tolkas har säkert en begränsad betydelse på det stora hela. Men det är ändå oroande att så många instinktivt vänder sig till kostnaden för att förklara priset. Detta öppnar upp för andra felaktiga förklaringar av priser. Till exempel är avståndet kort mellan idén att kostnader förklarar priser och att arbetskostnaden förklarar priser, och i detta finner vi någonting som är väldigt likt arbetsvärdeteorin, en teori som under 1800- och 1900-talet beredde väg för socialismens sak. Dessutom, vilket kanske är det största problemet, så förvägras man åtkomst till den subjektiva värde- och pristeorin, en oerhört elegant teori som skänkt mänskligheten stor kunskap om hur marknader fungerar. Människor som inte förstår denna teori har svårt att varför alla deltagare tjänar på marknad och handel, och varför marknadsekonomier är överlägsna socialistiska ekonomier.

Priserna på jackor kan alltså verka som ett obetydligt problem, men det har gett oss ett tillfälle att förklara hur priser bildas. Vi hoppas att vi tagit väl tillvara på detta tillfälle och visat varför kostnadsförklaringarna inte håller, och vilket elegant alternativ som kostnadsteoretikerna går miste om. Frågorna om pris och värde måste begripas av alla för att återkomsten av marknadsekonomin ska uppnås.

Benjamin Juhlin är fellow vid Ludwig von Mises-institutet i Sverige och har en magisterexamen i österrikisk ekonomi från Universidad Rey Juan Carlos i Madrid