Rainer Zitelmann: Ukraina söker bli ett modellibertarianskt land

I Ukraina planerar libertarianska tankesmedjor och politiker redan för efterkrigstiden. Ukrainas framtid var ett av de viktigaste ämnena vid det av Atlas Network, den globala sammanslutningen av libertarianska tankesmedjor, organiserade Europe Liberty Forum 2022 den 12 och 13 maj. Forumet var ursprungligen tänkt att hållas i Kyjiv, men flyttades på grund av kriget till Warszawa.

En av gästtalarna var Maryan Zablotskyj, ledamot av Ukrainas parlament och medlem i Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs styrande parti. Zablotskyj brukade också vara medlem i Ukraine Economic Freedom Foundation, en libertariansk tankesmedja som grundades 2015. Inkomstskatten i Ukraina, sade Zablotskyj, sänktes nyligen till två procent, och många regler och tullar har avskaffats. ”Vi är just nu det ekonomiskt friaste landet i världen”, säger han.

Det är extraordinärt för ett land att sänka skatter och avskaffa regler medan det är i krig. I krigstid ökar regeringarna normalt massivt beskattningen och utökar sin makt. År 1942 antog den amerikanska regeringen Victory Act, vilket fick den högsta skattesatsen att skjuta i höjden till hela 88 procent, en nivå som steg ytterligare till 94 procent 1944 till följd av olika särskatter. I Storbritannien steg den högsta skattesatsen så högt som 98 procent på 1940-talet och i Tyskland klättrade den till 64,99 procent 1941. ”Vi tror att vi är starkare när vi är ekonomiskt friare”, säger Zablotskyj. ”Det viktigaste målet”, avslöjar han, ”är att se till att de ekonomiska reformerna, som antogs som tillfälliga åtgärder, kvarstår efter kriget.”

”Efter kriget” är en fras som ekade upprepade gånger under hela forumet. I stället för hur kriget skulle kunna sluta fokuserar de på de möjligheter som kommer att uppstå efter segern. Nataliya Melnyk, representant för Bendukidze Free Market Center i Kyjiv sade att det skulle vara fel att sträva efter att ”återuppbygga Ukraina”. Hon förklarade, ”Vi kan inte sträva efter att återvända till förhållandena under förkrigstiden, vi måste skapa något nytt”. Hon talade om ett ”möjlighetens fönster” och hänvisade till resultaten från Heritage Foundations ”Index of Economic Freedom”, som rankar Ukraina som det mest ekonomiskt ofria av 45 länder i den europeiska regionen. I den globala rankningen kommer Ukraina på 27:e plats, bakom länder som Indien och Nicaragua. Heritage Foundation identifierar i Ukraina äganderätt, rättsstatsprinciper och arbetsmarknadsreglering som de största underskotten.

Roman Waschuk (på bilden ovan), Kanadas ambassadör i Kyjiv från 2014 till 2019 och nu Ukrainas företagsombudsman, har en mer nyanserad syn: Ukraina är inte så ekonomiskt ofritt som Heritage Foundations Index och annan statistik låter påskina. ”Sådana rankningar analyserar bara officiell statistik som inte lyckas fånga den enorma skuggekonomin i Ukraina.” Många människor i väst, säger han, har blivit förvånade över det faktum att den ukrainska armén är i ett mycket bättre tillstånd än de antog. Och detsamma, säger Waschuk, gäller för landets ekonomi.

Särskilt inom IT-sektorn, som enligt Nataliya Melnyk omfattar minst 250 000 teknikspecialister, använder företagen sig i stor utsträckning av kryphål i skattefrågor. Den högsta skattesatsen i Ukraina brukade vara 20 procent, men det finns en förordning som tillåter ”enskilda entreprenörer” att betala så lite som 5 procent. Egentligen, säger Waschuk, var denna skatt ursprungligen utformad för småskaliga ensamhandlare, men det har också använts av entreprenörer, inklusive IT-specialister.

Alla är överens om att det finns ett akut behov av reformer, särskilt som så många av de gällande reglerna i Ukraina går tillbaka till sovjettiden på 1970-talet. Tom G. Palmer, Executive Vice President for International Programs of the Atlas Network, föreslog att Tysklands finansminister under efterkrigstidens Ludwig Erhard, som introducerade marknadsekonomin efter andra världskriget, kan fungera som en modell för framtiden. Det pågår samtal om en Marshallplan även för Ukraina. Palmer tror att det inte är en Marshallplan som kommer att hjälpa, utan bara marknadsekonomiska reformer som liknar dem som infördes av Erhard.

Palmer har utan tvekan rätt. Den ekonomiska kurs som kartlades av Erhards fria marknadspolitik bidrog tydligt mer till Förbundsrepubliken Tysklands efterföljande ”ekonomiska mirakel” än Marshallplanen, uppkallad efter den dåvarande amerikanska utrikesministern George C. Marshall, som gav bistånd för att minska lidandet och hungern hos befolkningen i hela Europa efter kriget. Programmet omfattade 13,1 miljarder dollar. Trots att britterna fick mer än dubbelt så mycket från planen som tyskarna, utvecklades Storbritannien inte i närheten av lika väl som Tyskland.  Medan britterna styrdes av socialister introducerade Erhard marknadsekonomiska reformer i Tyskland efter att redan ha tänkt sin politik under kriget.

Libertarianska tankesmedjor i Ukraina har fler kopplingar till landets politiker än liknande tankesmedjor i de flesta andra västländer. Alexander Danilyuk, medgrundare av Free Market Centre, var Ukrainas finansminister mellan 2016 och 2018, och Zablotskyj, en parlamentsledamot, tror att en majoritet av parlamentarikerna skriver under på libertarianska principer. Men det libertarianska Atlas Network hjälper också till på ett högst praktiskt sätt. Atlas har hittills samlat in 2,3 miljoner dollar till stöd för Ukraina. Tyskar och amerikaner som tillhör nätverket bidrar inte bara med pengar utan levererar också läkemedel, mörkerseendeutrustning, drönare och kroppspansar till Ukraina. En artikel i The Spokesman-Review dök upp under rubriken ”In Ukraine an informal web of libertarians becomes a ‘resistance network’”.

Den libertarianska visionen för är tydlig. ”När vi talar om det ’nya Ukraina’ menar vi framför allt tre saker”, säger Nataliya Melnyk: ”Kampen mot korruption, rättsstatsprincipen och den ekonomiska friheten. Det kanske låter lite dramatiskt, men frihet är vår religion.” Under hela Atlas-evenemanget, vid varje tillfälle, hälsade människor varandra med: ”Nästa år i Kyjiv.”

Rainer Zitelmann är författare till boken Kapitalismens makt