Rekordlågt förtroende för regeringen
Förtroendebalansen för regeringen är den lägsta sedan april 1987. Men även den borgerliga oppositionen har svårt att övertyga. Det visar SKOPs senaste undersökning av svenska folkets betyg på regering och opposition.
Under perioden mellan den 7 och den 28 december 2015 intervjuades 1000 personer som var mellan 18 och 84 år. Frågorna löd, ”Tycker Du att regeringen på det hela taget gör ett bra eller dåligt jobb?” samt ”Tror Du att en borgerlig Alliansregering skulle göra ett bättre eller sämre jobb?”.
(Klicka på grafer och diagram för att se dem i större versioner.)
Förtroendebalansen -22 för regeringen
Förtroendebalansen för regeringen rasar till -22 i slutet av december, det vill säga det är 22 procentenheter fler som anser att regeringen gör ett dåligt jobb än som svarar att den gör ett bra jobb; Tabell 1. Det är 10 enheter sämre än i oktober (-12).
Rekordlågt betyg för regeringen Löfven
– Svenska folket ger rekordlågt betyg till Stefan Löfvens regering, säger SKOP:s analytiker Birgitta Hultåker. Även tidigare under året var förtroendebalansen negativ för regeringen men de senaste två månaderna har missnöjet ökat ytterligare och förtroendet har rasat.
– Det är ingen tvekan om att hanteringen av flyktingströmmen har bidragit till det låga förtroendet. Svenskarna har inte imponerats av att regeringen gjort helt om i flyktingpolitiken och motiveringarna för den ändrade politiken har inte väckt folkets entusiasm.
– Det är drygt åtta år sedan som en svensk regering ingav lika lågt förtroende som Stefan Löfvens nuvarande. Man får gå tillbaka till april 1987 för att finna en regering med lägre betyg. Då var förtroendebalansen -33.
49 procent anser att regeringen gör ett dåligt jobb
Nästan varannan svensk (49 procent) anser i slutet av december att regeringen gör ett mycket eller ganska dåligt jobb; Tabell 1. Det är fem procentenheter fler än i oktober (44 procent). Det är 20 procent som anser att regeringen är mycket dålig, en ökning om tre procentenheter.
27 procent av svenskarna anser att regeringen gör ett bra jobb
Det är 27 procent som anser att regeringen gör ett mycket eller ganska bra jobb. Det är fem procentenheter färre än i december (32 procent). Det är oförändrat bara tre procent som tycker att regeringen gör ett mycket bra jobb.
En av fyra (24 procent) är osäker om vilket betyg de vill ge regeringen, oförändrat sedan oktober (24 procent).
Förtroendebalansen för det borgerliga regeringsalternativet ökar bara långsamt
Förtroendebalansen för det borgerliga regeringsalternativet är +15, vilket är en procentenhet högre än i oktober (+14); Tabell 2. Det är femton procentenheter fler som tror att en borgerlig regering skulle göra ett bättre jobb än som tror att den skulle göra ett sämre jobb jämfört med den nuvarande regeringen.
39 procent tror att en borgerlig regering skulle vara bättre
Två av fem svenskar (39 procent) tror att en borgerlig regering skulle vara bättre än den nuvarande regeringen; Tabell 2. Det är två procentenheter färre än i oktober (41 procent).
24 procent tror att en borgerlig regering skulle göra ett sämre jobb
Det är 24 procent som tror att en borgerlig regering skulle göra ett sämre jobb än Stefan Löfvens regering, vilket är tre procentenheter färre än i oktober (27 procent). En av tre (37 procent) är osäker, upp fem procentenheter.
Den borgerliga oppositionen har svårt att övertyga
– Trots det låga betyget för regeringen har den borgerliga alliansen svårt att framstå som ett bättre regeringsalternativ, säger Birgitta Hultåker. Den borgerliga trovärdigheten har bara ökat marginellt under turerna runt flyktingfrågan.
– Vare sig regeringen eller den borgerliga oppositionen har tjänat i förtroende genom överenskommelsen över blockgränserna.
– Att de borgerliga partierna har sagt upp decemberöverenskommelsen (DÖ) har inte heller höjt förtroendet för oppositionen. Det tycks som om svenskarna inte märkt någon större skillnad i politiken efter DÖs upphörande.
Sverigedemokraterna tjänar på de låga betygen
– Svenskarnas alienation och främlingsskap inför de traditionella politiska blocken kan förklara Sverigedemokraternas tillväxt under senare år.
