Riksdagsvalet och regeringsfrågan

Socialdemokraterna med statsminister Stefan Löfven i spetsen vill att valet skall vara en folkomröstning om välfärden. Men hittills har valrörelsen utvecklats till att vara en folkomröstning om Sverigedemokraterna, skriver Örjan Hultåker.

En aspekt på beroendet som får stor uppmärksamhet är frågan om en ny regering efter valet blir beroende av aktivt eller passivt stöd från Sverigedemokraterna. Och nyckelfrågan i det sammanhanget blir om regeringen kommer att behöva aktivt eller passivt stöd för att få igenom sin budget.

Passivt stöd: Om Sverigedemokraterna lägger ned sin röst skulle regeringen få igenom sin budget när den ställs mot oppositionens budget, givet att regeringen har stöd av fler riksdagsmandat än den traditionella oppositionen.

Aktivt stöd: Sverigedemokraterna måste rösta för regeringens budget om regeringen har stöd av färre riksdagsmandat än den traditionella oppositionen.

Men frågan om aktivt eller passivt stöd är en ickefråga eftersom Sverigedemokraterna inte vill passiviseras genom att avstå från att rösta när det blir votering mellan regeringens och den traditionella oppositionens förslag.

Ingen tycks tro på samma slags uppgörelse som denna riksdagsperiod när oppositionen lovade att släppa igenom regeringens budget, ”decemberöverenskommelsen” eller ”DÖ”. Den sades upp men den borgerliga oppositionen har hela riksdagsperioden fortsatt att agera i enlighet med DÖ.

Vid regeringsförhandlingarna måste partierna därför utgå från att en budget kan fällas så länge som Sverigedemokraterna förblir vågmästarparti. Inget talar för att det vågmästarpartiet avstår från att rösta.

Frågan blir då vilka regeringsunderlag (budgetförslag) som kan vinna majoritet i riksdagen.

Inget av de traditionella blocken kan idag räkna med egen majoritet. Det rödgröna blocket skulle med dagens opinionssiffror få cirka 142 mandat. Den borgerliga alliansen skulle få cirka 134. Det krävs 175 röster för att få igenom en budget så båda blocken blir beroende av Sverigedemokraterna – om de inte avstår från att rösta.

Ett alternativ av blocköverskridande regeringsunderlag skulle kunna vara M, L, C, Kd och Mp men ett sådant skulle med dagens opinionssiffror bara få stöd av cirka 155 mandat.

Ett sådant utvidgat borgerligt regeringsunderlag skulle bli beroende av stöd från Socialdemokraterna om de vill neutralisera Sverigedemokraternas röster. Av ideologiska skäl torde det vara uteslutet att en sådan regering förhandlar och kompromissar med Vänsterpartiet.

Ett annat blocköverskridande regeringsunderlag skulle kunna vara ett samarbete mellan S, Mp, L och C men, men en sådan koallition skulle bara få stöd av cirka 159 riksdagsmandat.

Troligen måste ett S-lett blocköverskridande regeringsunderlag avstå från att förhandla med Vänsterpartiet på grund av ideologiska skillnader mellan V och L/C. Återstår att övertala Kristdemokraterna att gå med i ett sådant underlag, som med dagens opinionssiffror då skulle få stöd av cirka 175 riksdagsledamöter.

Frågan är dock om Kristdemokraterna står till förfogande för att ingå i ett S-lett regeringsunderlag. Ett organiserat samarbete med Socialdemokraterna skulle allvarligt försvåra möjligheten att få taktikröster från moderata sympatisörer och därmed äventyra Kristdemokraternas parlamentariska överlevnad.

Som det ser ut idag verkar det svårt att skapa blocköverskridande regeringsunderlag som kan få majoritet utan att stödjas av både Socialdemokraterna och Moderaterna.

Ett samarbete mellan S och M skulle bara ha en vinnare: Sverigedemokraterna. Det skulle för många bli det slutliga beviset på att det finns ett etablissemang som ignorerar väljarnas dom.

Om det inte går att skapa blocköverskridande majoriteter återstår alternativen med endera en socialdemokratisk eller en moderat enpartiregering.

Vilkendera som kan tolereras av riksdagen blir beroende inte främst av det egna blockets styrka utan av hur svag sammanhållningen är inom det andra blocket.

Blir det lättare för en S-regering att tolereras av något/några borgerliga partier än för en M-regering att tolereras av något/några rödgröna partier om Sverigedemokraterna röstar mot?

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP