Rolf Englund; Danmark, Sverige och avgrunden
1980
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
ROLF ENGLUND:
Danmark, Sverige och avgrunden
Sverige har sämre statsfinanser än Danmark. l
år blir det svenska bytesbalansunderskottet
ungefår lika stort som det danska. Arbetslösheten
är ungefår lika stor i de båda länderna. l
Danmark har man börjat ta itu med sina
ekonomiska problem. Det skriver civilekonom
RolfEnglund, utredningsledare på
Utredningsbyrån for Samhällsfrågor.
Det sägs ofta i Sverige att Danmark ligger några år före Sverige på vägen mot den ekonomiska avgrunden. Tittar man närmare på siffrorna
visar det sig emellertid att Sverige den senaste
tiden i många avseenden har hunnit ikapp eller
till och med gått förbi Danmark i den kapplöpningen.
Den danska ekonomin är den kanske mest
liberala i Europa. Inga pengar till varven, inga
subsidier att tala om till industrin, inga Åmanlagar om anställningsskydd, inga beredskapsarbeten och inga omskolningskurser. Däremot
har man generöst tilltagna arbetslöshetsersättningar.
Danmark har en stor och snabbt växande
utlandsskuld. Den utländska upplåningen sker
till stor del genom företagen. För att tvinga
företagen att låna i utlandet har Danmark sedan många år en mycket hög räntenivå. Man
får nu en direktavkastning på obligationer på
omkring 20 procent.
Denna höga räntenivå ställer till problem för
industrin. Dels genom att räntekostnaderna
blir höga. Dels genom att det är mer lönande
att göra finansiella placeringar än att im·estera
i produktiva ändamål. Räntebelastningen slår
också hårt mot det kapitalintensi\’a jordbruket
och naturligtvis mot bostadsbyggandet.
Den danska riksbanksledningen är motståndare till devalveringar bl a med hänsyn till den
stora utlandsskulden. Det är emellertid en allmän mening bland olika ekonomiska bedömare
att Danmark kommer att devalvera ytterligare
i framtiden. En devalvering verkar snabbt på
konkurrenskraften och en fördel är – säger
man – att den inte kan diskuteras på förhand.
Det behöver således inte kompromissas om den
i folketinget.
J
334
Flera personer jag talade med i Danmark
uttryckte stor oro for att Danmark skulle hamna i en svensk situation med stora statliga ingrepp i ekonomin, något som man hittills således har kunnat undvika. Man var också rädd
för att danska LO skulle forsöka utnyttia de
dåliga tiderna for att driva igenom sitt krav på
löntagarfonder- ÖD.•
Några jämf”örelser
Danmarks BNP har under 1970-talet stigit mer
än den svenska. Från 1969 till 1980 ökade Danmarks BNP till index130medan Sveriges BNP
ökade till 126. Skillnaden är inte så stor, men
om man ser till år 1979 var skillnaden större –
131 for Danmark mot 121 fOr Sverige.
Den danska inflationen under åren 1969-80
har varit snabbare än den svenska. De danska
priserna har stigit med 175 procent mot 163
procent fOr Sverige.
Den viktigaste fOrklaringen till Danmarks
ekonomiska problem står formodligen att finna
i växelkurspolitiken. Danmark har i större utsträckning än Sverige forsökt hålla en fast kurs
mot bl a D-marken inom valutaormen. Sverige
devalverade redan 1977. Därigenom kom den
svenska valutakursen att ligga på samma nivå
1979 som 1970. Den danska kronan låg emellertid – trots att Danmark således har haft
snabbare inflation än Sverige – 1979 cirka 15
procent över värdet 1970. Även efter de danska
devalveringarna 1979 ligger den danska kronan
något över värdet 1970.
Tittar man på siffrorna fOr industriproduktion under åren 1969-79 var ökningen likartad
fram till 1973. Under åren 1973-75 hade vi
snabb produktionsökning i Sverige, medan
man i Danmark hade en nedgång. Från 1975
har emellertid den danska industriproduktionen ökat med 20 procent, medan den legat i
stort sett stilla i Sverige.
Från 1969 till 1979 har de danska investeringarna ökat med 27 procent, medan de svenska sjunkit med nio. Under 1980 sjunker de
danska industriinvesteringarna till index 117.
medan de svenska beräknas stiga till index 109
(1969 = 100).
Danmark har haft en kraftig ökning av den
privata konsumtionen. Från 1969 till 1976 var
ökningen 26 procent mot i Sverige 16 procent.
Därefter har den danska privatkonsumtionen
stagnerat. Under 1980 sjunker den danska privatkonsumtionen medan den svenska stiger.
Även efter den danska nedgången 1980 ligger
den danska privata konsumtionsökningen över
den svenska.
Den danska offentliga konsumtionen har
även den ökat snabbare än den svenska. Från
1969-80 har den ökat med 59 procent mot 46
for den svenska.
Arbetslösheten
Den danska arbetslösheten låg på en låg ni1·a
fram till och med 1973. År 1974 fordubblades
arbetslösheten till 50 000. År 1975 var den uppe
i 124000. Nu ligger den på nivån 170-220000
beroende på om man räknar med de omkring
50 000 personer i Danmark som har fått sk
efterlön, en motsvarighet till fOrtidspensionering och deltidspension i Sverige.
l Danmark har man emellertid inte några
beredskapsarbeten eller AMS-utbildning att
tala om. Det är därfor inte helt lätt att göra en
jämforelse med Sverige.
335
Den danska siffran för arbetslösheten (170- högre som en hastig blick på antalet arbetslösa
220 000) betyder uppräknat till svensk befolk- kan ge intryck av.
ningsmängd en arbetslöshet på 277-359000.
Den svenska arbetslösheten, den öppna, beräknas ligga på en nivå omkring 75 000 år 1980.
Därtill kommer J20 000 sysselsatta av i\MS
och Samhällsföretag på olika sätt. Det blir tillsamman J95 000.
Sverige har i dag 295 000 förtidspensionerade. Det är 128000 fler än år 1967. På Riksförsäkringsverket vet man inre hur många av dessa som reellt är förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäL Man skall också komma ihåg
att vi har sänkt pensionsåldern. Annars hade
ökningen i antalet förtidspensionerade varit
högre. Villy Bergström lär ha räknat ut att
omkring 90 000 av de förtidspensionerade har
blivit det av arbetsmarknadsskäL Om man tar
hans siffra och lägger den till den tidigare summan är vi uppe i en svensk arbetslöshet på
285 000. Lägger vi sedan till 50 procent av antalet som har delpension (det är 51 000) skulle
den siffra man skall jämföra den danska arbetslöshetssiffran med vara 31 1000.
.Man skall också ha i minnet att den danska
staten inte har något stöd vare sig till varv eller
andra företag. Den danska industri som finns
kvar är således sund. Man kan anta att det
inom företagen i Sverige även finns en dold
arbetslöshet tack vare Åmanlagarna, som inte
finns i Danmark. Hur stor den är, vågar jag
inte ha någon mening om. Men man kan börja
med att konstatera att Svenska Varv har 26 000
anställda och att Svenskt Stål AB har cirka
16 000. Sedan J967 har i\MS ökat sin sysselsättning med 72 000 personer.
Den danska arbetslösheten är högre än den
svenska. Den är dock inte så väsentligt mycket
statsfinanser
Underskottet i den svenska statsbudgeten beräknas nu bli cirka 54 miljarder för 1980/81.
Det negativa finansiella sparandel för staten
och socialförsäkringssektorn ligger på en nivå
av 26 miljarder.
Underskottet i den danska statsbudgeten beräknas bli (uppräknat till svenska förhållanden) 16 miljarder för år 1980 och 21,5 miljarder
för år 1981. Budgetåret 1981/82 blir det svenska underskottet för statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande omkring 35
miljarder.
De svenska statsfinanserna är således drygt
10 miljarder svenska kronor sämre än den
danska (uppräknade) siffran.
Blickar man fram mot 1984/85 skulle Danmark hamna på ett minus på omkring 40 och
Sverige på ett minus på omkring 44.
Den danska siffran blir emellertid nog lägre
på grund av redan fattade beslut. Den svenska
regeringens sparplan har vi ännu inte sett i
realiteten.
Sysselsättningen
Siffror föreligger fOr åren 1972-78 ntd avser
sysselsättningens fOrändringar mellan sektorerna. \ ’ad som hänt i Danmark är att antalet
sysselsatta inom industrin har ~junkit med
(uppräknat till svenska befolkningstall 96 500
personer.
Den offentliga sektorn i Danmark har under
samma tid (också uppräknat ) dragit till sig
J
336
258 000 personer. Den svenska siffran är
255 000.
Den svenska ökningen av antalet offentligt
anställda har fortsatt under 1979 och 1980.
Kommunerna har ökat med 88 000 av en total
ökning av arbetsstyrkan de två åren på sammanlagt 112 000.
Den slutsats man kan dra, är att ökningen av
antalet offentligt anställda inte har gått snabbare i Danmark än i Sverige.
Utlandsskuld
Danmark har en väsentligt högre utlandsskuld
än Sverige. Den är dubbelt så stor som den
s\’Cnska. !\lan bör lägga märke till att så gott
som hela den svenska upplåningen fr o m år
1977 i S\·erige har skett genom offentliga lån.
Om man får tro siffrorna var Yärdet a\’ den
danska (uppräknade) och svenska importen
omkring 90 miljarder for båda länderna åren
1974/75. Därefter har fram till år 1979 den
danska importen ökat till nästan 142 miljarder
medan den svenska importen rasat iväg till l59
miljarder.
Bytesbalansen
För år 1979 är det danska bytesbalansunderskottet (uppräknat till svensk Be P) nästan
dubbelt så stort som det svenska (19,5 mot
l0,7). För år 1980 beräknas det danska underskottet bli cirka 25 miljarder. I den reviderade
finansplanen beräknades det svenska underskottet bli 17 miljarder. Nu ser det emellertid
ut att bli mer, 20-22 miljarder.
I vart fall kan man säga att det svenska
bytesbalansunderskottet 1980 kommer upp i
samma storleksordning som det danska.
För 1981 räknar danskarna med att kunna
sänka sitt bytesbalansunderskott till cirka 21
miljarder.
Slutsatsen är emellertid den att om Sverige
inte sänker sitt bytesbalansunderskott kommer
det att bli högre än det danska nästa år.
Vilket land ligger då närmast avgrunden?
Danmark, Sverige och avgrunden
Sverige har sämre statsfinanser än Danmark. l
år blir det svenska bytesbalansunderskottet
ungefår lika stort som det danska. Arbetslösheten
är ungefår lika stor i de båda länderna. l
Danmark har man börjat ta itu med sina
ekonomiska problem. Det skriver civilekonom
RolfEnglund, utredningsledare på
Utredningsbyrån for Samhällsfrågor.
Det sägs ofta i Sverige att Danmark ligger några år före Sverige på vägen mot den ekonomiska avgrunden. Tittar man närmare på siffrorna
visar det sig emellertid att Sverige den senaste
tiden i många avseenden har hunnit ikapp eller
till och med gått förbi Danmark i den kapplöpningen.
Den danska ekonomin är den kanske mest
liberala i Europa. Inga pengar till varven, inga
subsidier att tala om till industrin, inga Åmanlagar om anställningsskydd, inga beredskapsarbeten och inga omskolningskurser. Däremot
har man generöst tilltagna arbetslöshetsersättningar.
Danmark har en stor och snabbt växande
utlandsskuld. Den utländska upplåningen sker
till stor del genom företagen. För att tvinga
företagen att låna i utlandet har Danmark sedan många år en mycket hög räntenivå. Man
får nu en direktavkastning på obligationer på
omkring 20 procent.
Denna höga räntenivå ställer till problem för
industrin. Dels genom att räntekostnaderna
blir höga. Dels genom att det är mer lönande
att göra finansiella placeringar än att im·estera
i produktiva ändamål. Räntebelastningen slår
också hårt mot det kapitalintensi\’a jordbruket
och naturligtvis mot bostadsbyggandet.
Den danska riksbanksledningen är motståndare till devalveringar bl a med hänsyn till den
stora utlandsskulden. Det är emellertid en allmän mening bland olika ekonomiska bedömare
att Danmark kommer att devalvera ytterligare
i framtiden. En devalvering verkar snabbt på
konkurrenskraften och en fördel är – säger
man – att den inte kan diskuteras på förhand.
Det behöver således inte kompromissas om den
i folketinget.
J
334
Flera personer jag talade med i Danmark
uttryckte stor oro for att Danmark skulle hamna i en svensk situation med stora statliga ingrepp i ekonomin, något som man hittills således har kunnat undvika. Man var också rädd
för att danska LO skulle forsöka utnyttia de
dåliga tiderna for att driva igenom sitt krav på
löntagarfonder- ÖD.•
Några jämf”örelser
Danmarks BNP har under 1970-talet stigit mer
än den svenska. Från 1969 till 1980 ökade Danmarks BNP till index130medan Sveriges BNP
ökade till 126. Skillnaden är inte så stor, men
om man ser till år 1979 var skillnaden större –
131 for Danmark mot 121 fOr Sverige.
Den danska inflationen under åren 1969-80
har varit snabbare än den svenska. De danska
priserna har stigit med 175 procent mot 163
procent fOr Sverige.
Den viktigaste fOrklaringen till Danmarks
ekonomiska problem står formodligen att finna
i växelkurspolitiken. Danmark har i större utsträckning än Sverige forsökt hålla en fast kurs
mot bl a D-marken inom valutaormen. Sverige
devalverade redan 1977. Därigenom kom den
svenska valutakursen att ligga på samma nivå
1979 som 1970. Den danska kronan låg emellertid – trots att Danmark således har haft
snabbare inflation än Sverige – 1979 cirka 15
procent över värdet 1970. Även efter de danska
devalveringarna 1979 ligger den danska kronan
något över värdet 1970.
Tittar man på siffrorna fOr industriproduktion under åren 1969-79 var ökningen likartad
fram till 1973. Under åren 1973-75 hade vi
snabb produktionsökning i Sverige, medan
man i Danmark hade en nedgång. Från 1975
har emellertid den danska industriproduktionen ökat med 20 procent, medan den legat i
stort sett stilla i Sverige.
Från 1969 till 1979 har de danska investeringarna ökat med 27 procent, medan de svenska sjunkit med nio. Under 1980 sjunker de
danska industriinvesteringarna till index 117.
medan de svenska beräknas stiga till index 109
(1969 = 100).
Danmark har haft en kraftig ökning av den
privata konsumtionen. Från 1969 till 1976 var
ökningen 26 procent mot i Sverige 16 procent.
Därefter har den danska privatkonsumtionen
stagnerat. Under 1980 sjunker den danska privatkonsumtionen medan den svenska stiger.
Även efter den danska nedgången 1980 ligger
den danska privata konsumtionsökningen över
den svenska.
Den danska offentliga konsumtionen har
även den ökat snabbare än den svenska. Från
1969-80 har den ökat med 59 procent mot 46
for den svenska.
Arbetslösheten
Den danska arbetslösheten låg på en låg ni1·a
fram till och med 1973. År 1974 fordubblades
arbetslösheten till 50 000. År 1975 var den uppe
i 124000. Nu ligger den på nivån 170-220000
beroende på om man räknar med de omkring
50 000 personer i Danmark som har fått sk
efterlön, en motsvarighet till fOrtidspensionering och deltidspension i Sverige.
l Danmark har man emellertid inte några
beredskapsarbeten eller AMS-utbildning att
tala om. Det är därfor inte helt lätt att göra en
jämforelse med Sverige.
335
Den danska siffran för arbetslösheten (170- högre som en hastig blick på antalet arbetslösa
220 000) betyder uppräknat till svensk befolk- kan ge intryck av.
ningsmängd en arbetslöshet på 277-359000.
Den svenska arbetslösheten, den öppna, beräknas ligga på en nivå omkring 75 000 år 1980.
Därtill kommer J20 000 sysselsatta av i\MS
och Samhällsföretag på olika sätt. Det blir tillsamman J95 000.
Sverige har i dag 295 000 förtidspensionerade. Det är 128000 fler än år 1967. På Riksförsäkringsverket vet man inre hur många av dessa som reellt är förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäL Man skall också komma ihåg
att vi har sänkt pensionsåldern. Annars hade
ökningen i antalet förtidspensionerade varit
högre. Villy Bergström lär ha räknat ut att
omkring 90 000 av de förtidspensionerade har
blivit det av arbetsmarknadsskäL Om man tar
hans siffra och lägger den till den tidigare summan är vi uppe i en svensk arbetslöshet på
285 000. Lägger vi sedan till 50 procent av antalet som har delpension (det är 51 000) skulle
den siffra man skall jämföra den danska arbetslöshetssiffran med vara 31 1000.
.Man skall också ha i minnet att den danska
staten inte har något stöd vare sig till varv eller
andra företag. Den danska industri som finns
kvar är således sund. Man kan anta att det
inom företagen i Sverige även finns en dold
arbetslöshet tack vare Åmanlagarna, som inte
finns i Danmark. Hur stor den är, vågar jag
inte ha någon mening om. Men man kan börja
med att konstatera att Svenska Varv har 26 000
anställda och att Svenskt Stål AB har cirka
16 000. Sedan J967 har i\MS ökat sin sysselsättning med 72 000 personer.
Den danska arbetslösheten är högre än den
svenska. Den är dock inte så väsentligt mycket
statsfinanser
Underskottet i den svenska statsbudgeten beräknas nu bli cirka 54 miljarder för 1980/81.
Det negativa finansiella sparandel för staten
och socialförsäkringssektorn ligger på en nivå
av 26 miljarder.
Underskottet i den danska statsbudgeten beräknas bli (uppräknat till svenska förhållanden) 16 miljarder för år 1980 och 21,5 miljarder
för år 1981. Budgetåret 1981/82 blir det svenska underskottet för statens och socialförsäkringssektorns finansiella sparande omkring 35
miljarder.
De svenska statsfinanserna är således drygt
10 miljarder svenska kronor sämre än den
danska (uppräknade) siffran.
Blickar man fram mot 1984/85 skulle Danmark hamna på ett minus på omkring 40 och
Sverige på ett minus på omkring 44.
Den danska siffran blir emellertid nog lägre
på grund av redan fattade beslut. Den svenska
regeringens sparplan har vi ännu inte sett i
realiteten.
Sysselsättningen
Siffror föreligger fOr åren 1972-78 ntd avser
sysselsättningens fOrändringar mellan sektorerna. \ ’ad som hänt i Danmark är att antalet
sysselsatta inom industrin har ~junkit med
(uppräknat till svenska befolkningstall 96 500
personer.
Den offentliga sektorn i Danmark har under
samma tid (också uppräknat ) dragit till sig
J
336
258 000 personer. Den svenska siffran är
255 000.
Den svenska ökningen av antalet offentligt
anställda har fortsatt under 1979 och 1980.
Kommunerna har ökat med 88 000 av en total
ökning av arbetsstyrkan de två åren på sammanlagt 112 000.
Den slutsats man kan dra, är att ökningen av
antalet offentligt anställda inte har gått snabbare i Danmark än i Sverige.
Utlandsskuld
Danmark har en väsentligt högre utlandsskuld
än Sverige. Den är dubbelt så stor som den
s\’Cnska. !\lan bör lägga märke till att så gott
som hela den svenska upplåningen fr o m år
1977 i S\·erige har skett genom offentliga lån.
Om man får tro siffrorna var Yärdet a\’ den
danska (uppräknade) och svenska importen
omkring 90 miljarder for båda länderna åren
1974/75. Därefter har fram till år 1979 den
danska importen ökat till nästan 142 miljarder
medan den svenska importen rasat iväg till l59
miljarder.
Bytesbalansen
För år 1979 är det danska bytesbalansunderskottet (uppräknat till svensk Be P) nästan
dubbelt så stort som det svenska (19,5 mot
l0,7). För år 1980 beräknas det danska underskottet bli cirka 25 miljarder. I den reviderade
finansplanen beräknades det svenska underskottet bli 17 miljarder. Nu ser det emellertid
ut att bli mer, 20-22 miljarder.
I vart fall kan man säga att det svenska
bytesbalansunderskottet 1980 kommer upp i
samma storleksordning som det danska.
För 1981 räknar danskarna med att kunna
sänka sitt bytesbalansunderskott till cirka 21
miljarder.
Slutsatsen är emellertid den att om Sverige
inte sänker sitt bytesbalansunderskott kommer
det att bli högre än det danska nästa år.
Vilket land ligger då närmast avgrunden?