Rösta nej till ökad skuldsättning

Det är kommande generationer som kommer behöva betala priset för den ökade skuldsättningen i samhället. Riksdagen borde därför rösta nej till godkännandet av EU-skuldpaketet den 24 mars. Det skriver Johannes Nathell och Theo Herold.

EU har under covid-krisen tagit tillfället i akt att driva igenom ökad skuldsättning. Skuldpaketet finansieras genom att EU för första gången belånar sig och förväntas motsvara runt 5,5% av hela EU:s gemensamma BNP, eller cirka 750 miljarder euro. Merparten är direkta bidrag till medlemsstaterna. Detta sker utöver de redan beviljade bidragen och medlemsstaternas egna ökning av skuldsättningen. Därtill föreslår EU nya finansieringskällor i form av skatter. 

Sverige förblir alltså nettobetalare, vilket innebär att vi betalar in mer än vad vi får tillbaka. De stora förlorarna är dock framtida generationer som kommer att behöva återbetala skulderna och betala mera skatt, både nationellt och på EU-nivå. Därför borde Riksdagen den 24 mars – då de röstar om godkännandet av stödpaketet – rösta nej. V och SD har redan meddelat att de motsätter sig detta, vilket är välkommet, men fler partier behöver ansluta sig för att förslaget ska röstas ned. Framför allt  Moderaterna och Kristdemokraterna – som ofta pratar om “ordning i statsfinanserna” – har ett stort beslut framför sig.

Den genomsnittliga skuldkvoten inom euroområdet är i dagsläget runt 85% av BNP. Detta trots att den aggregerade statsskulden inom euroområdet egentligen bara får uppgå till 60% av BNP. Statens skuldsättningen som andel av BNP i Frankrike, Italien och Grekland förväntas under 2020 ha uppnått 120, 160 respektive 200% genom ekonomiska stimulanser till följd av lockdown. Den ekonomiska tillväxten i dessa länder är dessutom inte särskilt stark. Det finns inte heller några garantier på att dessa lånade mångmiljarder används för reformer med syfte att öka den ekonomiska tillväxten – exempelvis har Spanien infört en basinkomst som kostar 3 miljarder euro årligen.

Den allvarliga situationen i södra Europa är inte ny, men politikerna verkar inte ha lärt sig sin läxa. Nu vill de finansiera ökade utgifter på resten av Europas medborgares bekostnad. Vad som behövs är långsiktiga strukturreformer för stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt. Det inkluderar exempelvis regelförenklingar för företagare, ett konkurrenskraftigt skattesystem, reformer för en mer flexibel arbetsmarknad, med mera. En återupprepning av 2000-talets ekonomiska kriser kommer nu som då att också beröra Sverige, vare sig vi vill det eller inte – något som denna skuldsättningspolitik löper risken att leda till.

Den 24 mars är det upp till bevis och Riksdagen måste nu visa att man står upp för en ansvarsfull ekonomisk politik, i Sverige och i EU. Det finns möjlighet till en majoritet mot förslaget, om M och KD vågar sätta ned foten och markera mot EUs stora skuldpaket. Kommande generationer ska inte behöva betala för politikernas oansvarighet.

Johannes Nathell är skattepolitisk sekreterare och Theo Herold är europapolitisk sekreterare för Fria moderata studentförbundet