Rutger Brattström: Är internet roten till populismens framgångar?

Akademiledamoten och professorn i analytisk filosofi Åsa Wikforss har kommit ut med en ny bok. Filosofiska klarlägganden – i en grumlig tid utkom på förlaget Fri tanke i slutet av 2023 och är en omväxlande, men samtidigt upprepande, läsning. Boken är en sammanställning av Wikforss texter i tidningar, tidskrifter och rapporter. De flesta texterna kretsar kring Wikforss forskningsområden: kunskap och desinformation.

Bokens stora behållning är dess kronologi. Under de fem åren 2018-2023 får vi följa Wikforss när hon skriver om desinformation, falska narrativ och varnar för populism och avdemokratisering. Hedersamt är att boken innehåller skarpa analyser så väl som spaningar som slagit ut fel, som när hon förutspår att pandemin kommer leda till en återgång av högerpopulismen eftersom befolkningen återfått respekten för experter. Samtidigt börjar man fundera över om Wikforss förklaring till populismens framväxt håller när man läser den om och om igen.

Wikforss genomgående tes är att högerpopulismen växt fram tillsammans med internet. Falska narrativ frodas på de sparsamt modererade sociala medierna. Den största lögnen är berättelsen om ett samhälle som är gränsen till kris till följd av en okontrollerad invandring. Enligt Wikforss har den här berättelsen spridits tillsammans med en rejäl dos förakt mot experter och etablerade politiker och berett vägen för demokratins motståndare.

Wikforss återkommer gång på gång till att desinformation och trollfabriker på nätet kan ha påverkat utfallet i val, speciellt i USA 2016. De jämna amerikanska valen i Swing-states avgörs ofta av bara några tusen röster. Det är en skrämmande situation där riktad desinformation kan vara avgörande. Även i Sverige förklarar hon det växande stödet för högerpopulistiska Sverigedemokraterna med förekomsten av felaktig och missledande information. Sverigedemokraterna har bevisligen haft trollfabriker och drivit tveksamma onlinetidningar, men är det verkligen grunden till deras framgång och 20-procentiga väljarstöd?

Doktorn i statsvetenskap Andreas Johansson Heinö har lyft fram andra förklaringar till Sverigedemokraternas framgångar. En av dem lägger han fram i sitt nyhetsbrev Därför behöver vi Sverigedemokraterna (22 maj 2024). Johansson Heinö menar att partiet, snarare än att utgöra ett hot mot demokratin, har löst ett demokratiskt problem i Sverige. Den svenska opinionen har under lång tid varit negativ till att ta emot flyktingar, men dessa åsikter har inte haft något seriöst alternativ att rösta på. I takt med att Sverigedemokraterna har växt har de också blivit ett mer normalt parti som gjort sig av med de mest extrema företrädarna.

Det finns inget stöd för att den svenska befolkningen ska ha blivit mer invandringskritisk under internetåldern. Enligt SOM-institutets temaserie Svensk migrationspolitisk opinion 1991–2012 var åsikten att Sverige borde ta emot färre flyktingar som vanligast i början av 1990-talet. Sedan sjönk opinionen mot 2000-talets början, ökade sedan något, men sjönk sedan från 2004 fram till 2012.

Snarare än att Sverigedemokraterna har skapat en utbredd aversion mot invandring med hjälp av falska narrativ verkar de ha gett en röst åt en existerande stark opinion. Med det sagt visar Wikforss med all önskvärd tydlighet problemen med att konspirationsteorier och desinformation sprids fritt på nätet. I de fria demokratierna behöver vi värdera sanningen högre, för i diktaturen har den ingen plats.

När det kommer till lösningar på desinformationen är det dock skralt. Wikforss lyfter något enstaka lovande exempel med hårt modererade taiwanesiska diskussionsforum samt möjligheten för användare att lägga till kontext, som community notes på Twitter. Det tycks otillräckligt.

Wikforss värderar yttrandefriheten högt, men är övertygad om att det finns sätt att hantera desinformationen utan att förbjuda vissa yttranden. Det hade varit intressant att läsa hennes tankar om de brittiska försöken att reglera sociala medier – kan vi lära oss något av dem? Den brittiska lagstiftningen har aktualiserats nu under sommaren när en mängd personer satts i fängelse för opassande kommentarer, ibland i privata chattgrupper. Den brittiska åklagarmyndigheten har skickat ut uppmaningen ”tänk innan ni postar”.

Sommarens utveckling har visserligen skett efter att Filosofiska klarlägganden publicerades, men den brittiska lagstiftningen är på intet sätt ny. Den tycks på sätt och vis varit effektiv i att stävja sommarens upplopp. Ser Wikforss resultaten som tillräckligt positiva för att överväga att göra större ingrepp i yttrandefriheten?

Efter att ha läst klart boken funderar man om situationen verkligen är så allvarlig som Wikforss beskriver den, och om den är det, vad ska vi göra då? På den viktiga frågan har man inte fått något svar.

Rutger Brattström går Svenska Nyhetsbyråns Skribentskola 2024