S vill minska svenskt inflytande i EU

Europa står inför stora komplexa frågeställningar, inte minst kopplat till den globala konkurrensen, klimatfrågan och migrationen. Men istället för att fokusera på dessa frågor finns en stigande tendens att tro att EU:s problem löses genom institutionella reformer. De svenska Socialdemokraterna eldar nu på denna villfarelse genom att ge sitt stöd till reformförslag som, därutöver, skulle minska Sveriges inflytande i EU. Det är i grunden både allvarligt och mycket förvånande, skriver Sara Skyttedal.

Under denna mandatperiod ska Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen tillsammans arrangera ett projekt i form av en två år lång framtidskonferens. Högtidligen kallad ”Konferensen om Europas framtid”. Tanken är att EU i dialog med medborgare ska staka ut reformer för att bättre rusta Europa inför framtiden. Inget fel i sak, även om man borde skruva ned förväntningarna på vad plattformar för medborgardialog egentligen kan åstadkomma. Men det stora problemet är att utgångspunkten för dessa diskussioner – i vart fall om Europaparlamentet tillåts sätta dagordningen – är svåra att betrakta som något annat än navelskådande. Det är som att höga vederbörande tror att medborgarnas största problem med EU är den exakta konstruktionen av kommissionskollegiet eller Europaparlamentets inflytande vid tillsättningen av EU-kommissionens ordförande.

Detta blev extra tydligt när Europaparlamentet nyligen röstade om ett betänkande rörande lärdomar av EU-valet 2019, för att på så sätt staka ut reformer inför nästa EU-val. Europaparlament hoppas i nästa steg få dessa reformförslag förankrade och godkända på den nämnda framtidskonferensen.

Som väntat var det en allt annat än balanserad text som var uppe för omröstning. På något sätt bygger den dominerande tanken i betänkandet på att medborgarnas begränsade intresse och kunskap om vad som händer i Bryssel kan förbättras genom olika mer eller mindre långtgående reformer av EU-valen.

Att vid valen till Europaparlamentet behandla EU som om det vore ett land, och tro att den demokratiska legitimiteten på det sättet skulle öka, är ett tidstypiskt felslut. Att en sådan agenda drivs av starka krafter ute på kontinenten är förvisso inte någon nyhet. Nytt är dock Socialdemokraternas agerande. Hittills har vi nämligen haft en blocköverskridande enighet bland de svenska partierna att hålla emot dessa krav. Men nu har uppenbarligen Socialdemokraterna tänkt om, och röstar plötsligt för att reglera bort Sveriges rätt att själva utse sina representanter i EU-systemet.

EU-kommissionen brukar lite slarvigt kallas EU:s regering. Det är de som lägger fram förslag, som sedan medlemsländerna och Europaparlamentet i nästa steg förhandlar om. För att skapa en balans mellan olika intressen består EU-kommissionen av en representant från varje medlemsland. Detta har länge irriterat renodlat centralistiska krafter ute i Europa.

Men nu har Socialdemokraterna av oklar anledning också börjat störa sig på denna ordning, och gav vid voteringen sitt stöd till ett förslag om att avskaffa varje lands rätt att nominera en EU-kommissionär. Onekligen en smula ironiskt att de enda svenska partierna som ställde sig bakom det här kravet var Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Just de två partier som samtidigt utgör den regering som bär ansvaret för att ha nominerat den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson (S).

Det fanns dock än mer radikala reformer på bordet i samband med voteringen i Europaparlamentet. Exempelvis förslaget att avskaffa Sverige som valkrets i EU-valen, och enbart ha en enda stor europeisk valkrets. En grek eller belgare skulle med ett sådant system ha lika mycket att säga till om i frågan vem som ska representera svenska folket i Europaparlamentet som en svensk. Mot all rim och reson valde de svenska Socialdemokraterna att ställa sig bakom även denna idé. Så radikala var dock inte majoriteten av ledamöterna i Europaparlamentet, och förslaget röstades tack och lov ned.

Nedröstat blev också förslaget om att Europaparlamentet ska driva på för ny TV-kanal i EU-regi  (”en kostnadsfri, EU-omfattande, offentlig tv-kanal”), i syfte att öka allmänhetens EU-intresse. Bland de svenska partierna fick detta förslag dock stöd av Miljöpartiet, Vänsterpartiet – och Socialdemokraterna.

Betänkanden som detta utgör en opinionsbildande åsiktsyttring från parlamentets sida. Det utgör inte bindande och skarp lagstiftning. Men frågan om att reformera EU-valen är en av de prioriterade framtidsfrågorna som ska diskuteras under den kommande framtidskonferensen. Europaparlamentets åsikt väger här mycket tungt.

EU har stora och komplexa frågor att ta tag i. Inga av dessas löses dock genom grandiosa och verklighetsfrånvända reformer av våra EU-val. Jag beklagar verkligen att de svenska Socialdemokraterna förefaller ha kommit fram till motsatt slutsats.

Sara Skyttedal är europaparlamentariker för Kristdemokraterna