Så återupprättar vi den nordiska gemenskapen efter pandemin

Pandemin prövar sammanhållningen och tilliten. Den 16 mars hölls en extrainsatt riksdagsdebatt om gränshinder i Norden och särskilt situationen i gränsregionerna. För att återupprätta förtroendet för samarbetet måste arbetspendlingen och gränshandeln prioriteras från politiskt håll. Covid-19 visar även att vi måste fördjupa samordningen kring säkerhet, försvar och civil beredskap, skriver åtta moderata företrädare för Nordiska Rådets svenska delegation.

Nu kommer Sverige att åter öppna gränspassagerna mot Norge och Danmark men förbli spärrade mot Finland. I vart fall till de ändras nästa gång…

Norge är Sveriges största exportmarknad, dubbelt så stor som Kina. Finland och Danmark är också mycket viktiga handelspartners. Och omvänt finns ett beroende av Sverige i de andra länderna. Vi är helt enkelt i hoptvinnade. De stängda gränserna har skapat en mycket svår situation. Särskilt besvärligt har det varit i våra gränsområden.

2018 stod norska gäster för 400 000 besöksnätter i Värmland. Samma år omsatte gränshandeln i Västra Götaland 8,7 miljarder kronor respektive 5,5 miljarder kronor i Värmland. Dessa intäkter har i stort sett försvunnit. Sveriges största köpcentrum, Nordby, som tidigare hade 7 miljoner besökare per år såg ett tapp i omsättning på 97 procent. Siffrorna i december 2020 från Arbetsförmedlingen visade på en arbetslöshet på 10,6 procent i Strömstad.

För arbetspendlande har situationen också varit mycket tuff. Innan pandemin tog sig 17 000 personer från Sverige till Norge för att jobba. När gränsen stängde hamnade åtskilliga i en svår knipa. De stängda gränserna innebär att tusentals svenskar inte kunnat vara på sina jobb, inte fått ut sin lön, eller beviljats ersättning i form av a-kassa.

Svårigheterna och problemen i gränsbygderna fräter sönder vad tillit och gemensamma erfarenheter och historia skapat under århundraden. Raseringsarbetet går snabbt. I det längre perspektivet är det mycket oroande att det växer fram en misstro mellan människor. Allt hårdare känslor kan märkas och vassa ord höras.

Samtidigt går det inte att blunda för att de stängda gränserna är en konsekvens av Sveriges pandemistrategi. Vid en jämförelse mellan Sverige och Norge från julafton till nyårsafton 2020 rapporterade Sverige fler dödsfall i covid-19 än vad Norge haft under hela 2020. Sveriges smittspridning och höga dödsfall är naturligtvis orsaken till att Norge valt att stänga gränserna. Och Sverige har i sin tur svarat med stängningar genom vad som uppges vara förekomsten av muterade versioner av viruset i andra länder.

Moderaterna vill fördjupa det nordiska samarbetet inom krisberedskap. Pandemin har varit det största stresstestet av våra system i modern tid och det finns viktiga lärdomar att dra. Samordningen länderna emellan måste bli bättre.

Vi har också en rejäl hemläxa att göra i Sverige. Det finns skillnader i svensk politik i synen på att hantera kriser. Moderaterna har länge pekat på behovet av ett nationellt säkerhetsråd, en nationell säkerhetsstrategi som verkligen genomförs och en starkare förmåga att hantera hybridhot. Sverige uppvisar här allvarliga brister som påverkar vår nationella säkerhet. Dessa behöver hanteras här och nu.

Ambitionen måste vara att se framåt och då identifiera konkret vad positivt som kan göras och vilka åtgärder som behövs för att återupprätta en anda av samarbete och tillit och återfå en genuin nordisk känsla och gemenskap.

Hans Wallmark, Ordförande, Ängelholm, Maria Stockhaus, Sollentuna, Cecilie Tenfjord Toftby, Borås, Pål Jonson, Arvika, Ann-Sofie Alm, Munkedal, Sofia Westergren, Stenungsund, Lars Püss, Halmstad och Mattias Karlsson, Luleå, är Moderata riksdagsledamöter samt medlemmar av Nordiska rådets svenska delegation.