Så förändrades Sverige

Företagarrörelsen och opinionen – Så förändrades Sverige
Janerik Larsson
Svenskt Näringsliv 2011

”Now on to Japan” är den skrikande rubriken på en brittisk propagandaaffisch från andra världskriget som trycktes vid segern i Europa för att påminna om att kriget fortfarande pågick i Stilla havet. ”Vad är nästa mål” är en obesvarad fråga och känsla som hänger kvar när Janerik Larssons Företagarrörelsen och opinionen – Så förändrades Sverige slås igen. Larssons ambition är dock inte att peka ut vägen för framtiden utan istället ge möjlighet att lära av historien, något han förtjänstfullt lyckas med.

Larsson beskriver, utifrån sin position inom dåvarande SAF, hur företagarrörelsen under sent 60-tal bestämde sig för att inte stillasittande låta arbetarrörelsen avskaffa företagandet i Sverige utan istället tog upp kampen om idéerna. Larsson tar läsaren på en tidsresa med start innan löntagarfonderna, i en dyster tid där hoppet verkade vara förlorat och fram till nutiden där företagarrörelsens seger närmast är total men samtidigt bräcklig.

Stora och små strider blandat med långsiktiga strategier beskrivs. Startandet av förskoleverksamheten Pysslingen, i sig en liten handling men ändå en stor utmaning mot det rådande systemet, samt det långsiktiga arbetet som påbörjades för att förhindra löntagarfonderna är klara ljuspunkter.

Julafton för konspirationsteoretiker på vänsterkanten kommer avsnittet om sfären att vara. Den så kallade sfären, ingen egentlig hemlighet men ändå ett hjärnspöke för vänstern som de försöker kartlägga och avslöja i valtider, redogörs det utförligt för. Sfären beskrivs som ett informellt person- och organisationsnätverk med rötter tillbaka till SAF:s informationsdirektör Sture Eskilssons legendariska promemoria.

När man läser Företagarrörelsen och opinionen går tankarna till boken Kommandohöjderna: berättelsen om marknadens globala renässans (Yergin och Stainslaw, 1998). Den tar upp vikten av att hålla vissa strategiska områden i samhället, kommandohöjderna. Thatcher erövrade de nationalekonomiska via liberalt sinnade ekonomer och kunde därmed argumentera för och motivera sina reformer. Ett nästa möjligt område att engagera sig mer i för företagarrörelsen skulle kunna vara akademin om man vill ta upp bollen som Larsson inte riktigt sparkade i mål i sin bok. Akademiker har stor potential att vara inflytelserika – de beskriver, genom sin forskning, verkligheten för politiker, allmänhet och studenter.

I Ekonomisk Debatt nummer 1, 20111 skriver Berggren, Jordahl och Stern om var svenska samhällsvetare står politiskt utifrån en undersökning de gjort. Högerblocket har 1,3 gånger så många sympatisörer som vänsterblocket enligt undersökningen av sju ämnen. Högst är koncentrationen inom nationalekonomi, juridik och företagsekonomi. Men inom statsvetenskap, sociologi, genusvetenskap och ekonomisk historia finns en vänsterdominans. S-märkta statsvetare som kommenterar politiska händelseförlopp finns det gott om men var finns den borgerliga motvikten?

Boken är lätt att läsa igenom, ett klart måste för den kommande generationen borgerliga påverkare och förmodligen en skön stund av nostalgi och stolthet för dem som var med när det begav sig. Med den nya kunskapen som gör en redo att gå vidare bör man fråga sig, likt presidenten i tv-serier ”Vita Huset”, Jed Bartlet: What´s next?

Jonas Grafström är forskningsassistent på Ratio – Näringslivets forskningsinstitut och går Svenska Nyhetsbyråns skribentskola.