Så har EU vänt motgång till framgång under coronakrisen

För Europasamarbetets del kan det mycket speciella året 2020 sammanfattas med att EU lyckats vända motgång till framgång. Mitt under brinnande coronakris har viktiga steg kunnat tas på en rad avgörande områden, skriver Arba Kokalari.

Pandemin är inte över och flera politiska strider kommer att krävas för att olika EU-initiativ ska genomföras. Jag vill ändå passa på att lyfta några centrala delar som visar på att 2020 – trots höga dödstal och nedstängningar i samhället – varit ett framgångsrikt år för Europa, och att detta kan bidra till att Europatanken värnas.

Efter att den inledande krishanteringen i början av pandemin fallerade med handelsstopp mellan EU-länder på bland annat medicinsk utrustning, så lyckades EU samla ihop sig, rätta till misstagen och leverera på flera viktiga områden.

Att vaccineringen mot covid-19 nu har kunnat komma i gång visar på både EU:s och marknadsekonomins förtjänster. EU säkrade omgående forskningspengar till de mest lovande vaccinkandidaterna och möjliggjorde att tester av de olika vaccinen kunnat snabbas på. Vaccinen har tagits fram i rekordfart och kommer att finnas tillgängliga för hela den svenska befolkningen tack vare EU:s gemensamma avtal och inköp. Utan EU:s muskler hade Sverige knappast klarat detta i konkurrens med resten av världens länder. Detta blir en tydlig kontrast till Stefan Löfvens regering, vars coronastrategi och senfärdiga ageranden fått omfattande kritik. 

Samtidigt som EU har hanterat krisen och samordnat medlemsländerna har det politiska arbetet fortsatt på andra viktiga områden.

EU har kraftigt ökat sina klimatambitioner, med det som kallas den gröna given. Målsättningen för sänkta utsläpp har höjts och alla medlemsländerna ska bli klimatneutrala till 2050. Det är genom EU vi på riktigt kan sänka utsläppen och driva på för att andra utsläppsländer i världen också ska ta sitt ansvar. Krafter till vänster vill i stället slarva bort denna unika möjlighet, med orealistiska och ogenomtänkta förslag som riskerar att slå mot jobb, företag och bromsa utvecklingen av ny teknik. EU kan verkligen bli ett grönt föredöme i världen, men då krävs att vi kombinerar sänkta utsläpp med tillväxt och konkurrenskraft.

Ytterligare ett område där EU har flyttat fram positionerna är i migrationspolitiken. Efter flera år av låsningar kring hur migrationen till EU ska hanteras presenterades under hösten nya förslag för en mer kontrollerad och fungerande migrationspolitik. Arbetet är ännu i sin linda, men nya förslag är en förutsättning för att komma framåt.

EU har också gemensamt slutit upp i kampen mot terrorismen, efter att flera brutala terrordåd åter drabbat Europa. Nyligen kom medlemsländerna överens om förstärkta åtgärder för att bekämpa radikalisering och terrorism. Samarbetet ska utökas, information delas mer effektivt, terrormaterial ska snabbt tas bort från internet och gränskontrollerna förbättras. Mycket mer behöver göras för att bekämpa terrorism, men det är avgörande även för Sveriges säkerhet och antiterrorbekämpning att EU visar handlingskraft.

Europasamarbetet grundar sig på frihet, demokrati och välfungerande rättsstater. För att särskilt värna detta har det varit centralt att en verkningsfull så kallad rättsstatsmekanism kommer på plats, som ökar kontrollen över EU-medel och säkrar att de inte går till korruption eller till att underminera rättsstaten. Att EU nu har enats om att villkora utbetalning av EU-medel med att medlemsländerna måste ha en fungerande rättsstat är ett historiskt beslut. Detta har det inte kommit till i ett vakuum, utan efter långt och hårt politiskt påverkansarbete, inte minst från Europaparlamentets sida.

Under 2020 presenterades också EU:s allra första HBTQI-strategi som innehåller förslag om att regnbågsfamiljer som erkänns i ett EU-land ska erkännas i hela EU samt att hot och hatbrott mot HBTQI-personer ska klassas som ett så kallat EU-brott. Det är ytterligare ett viktigt steg för såväl frihet som trygghet.

Europasamarbetet är inte perfekt och utvecklas inte alltid som vi vill. Därför behöver Sverige bli mer aktivt för att påverka och sätta agendan i Bryssel så att EU utvecklas i en riktning i enlighet med Sveriges intressen. För i en globaliserad ekonomi är ensam inte stark, utan samarbete med andra är fortsatt avgörande för att stå emot kriser, lösa gränsöverskridande problem och bidra till ökat välstånd.

En ljusglimt i det annars mörka 2020 är att Europasamarbetet har levererat och förhoppningsvis kan detta vara startskottet för ett reformstarkt och resultatinriktat EU. Det finns stor anledning att vara hoppfull för 2021.

Arba Kokalari är europaparlamentariker för Moderaterna