SD grundlurade de EU-kritiska väljarna

sdeu_topp

Sverigedemokraterna lovade att minska EUs inflytande över Sverige, men väl i EU-parlamentet driver partiet istället på för att mer makt ska flyttas till Bryssel. EU-kritiker som stödde Sverigedemokraterna i EU-valet 2014 slängde bort sin röst.

Precis som många bedömare förutspådde blev fjolårets val till EU-parlamentet en framgång för de EU-skeptiska partierna. Motståndet mot en utveckling där allt mer av människors vardag avgörs eller påverkas av beslut fattade i Bryssel, långt ifrån väljarnas vardag, och misstron till att fördjupad politisk och ekonomisk integration i alla lägen är svaret på de utmaningar som Europa ställs inför gav en rejäl skjuts åt EU-kritiker i en rad medlemsländer.

I det svenska valet lyckades Sverigedemokraterna bäst med att locka de kritiska rösterna. Med budskapet ”Mindre EU, mer Sverige” gick Sverigedemokraterna till storms mot övriga svenska partier och anklagade dem för att lägga sig platt inför EU. Budskapet gick hem och partiet fick nästan var tionde röst, närapå en tredubbling jämfört med valet fem år tidigare.

Men att utge sig för att vara EU-kritiker är inte detsamma som att agera kritiskt i det parlamentariska arbetet. Lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet är komplicerad och skiljer sig i avgörande avseenden från den i riksdagen. Medan vi i Sverige är vana vid att lagförslag utreds grundligt före beslut i riksdagen skrivs mycket av EU-rätten av politikerna själva, vilket är en bidragande orsak till att EU-domstolen har fått ett så stort tolkningsutrymme. För att kunna påverka som EU-kritiker och åstadkomma reell förändring krävs alltså att mycket tid ägnas åt att läsa in sig på de politiska förslag som behandlas i utskotten och kammaren men även samtliga ändringsförslag. Detta är en tidsödande uppgift, men en ofrånkomlig del av den EU-kritiska ledamotens arbete.

I rapporten Broken promises, som idag ges ut på tankesmedjan OEIC, har vi studerat Sverigedemokraternas första år i EU-parlamentet. Resultatet är tydligt. Sverigedemokraterna lovade i valet 2014 att minska EUs inflytande i Sverige, men har under sin tid i församlingen paradoxalt nog istället arbetat för att tillföra EU mer (!) makt.

I valet kritiserade Sverigedemokraterna EUs försök att skaffa sig inflytande över svensk arbetsmarknad. Trots det har Peter Lundgren, en av partiets två ledamöter i parlamentet, arbetat hårt i utskottet för transport och turism för att få till stånd ett särskilt EU-register över lastbilschaufförer. Registret kan, menar Lundgren, hjälpa polisen att kontrollera chaufförernas körkortsbehörighet. Vad Sverigedemokraterna inte tycks ha reflekterat över är att detta i grunden handlar om ett principiellt ställningstagande. Accepterar man ett chaufförsregister öppnar man samtidigt upp för andra former av registrering på EU-nivå, till exempel lastbilsåkerier, fartyg och dess besättningar och lotsar. Sverigedemokraterna kommer i framtiden få mycket svårt att kritisera sådana initiativ med trovärdigheten i behåll.

Men även Lundgrens kollega Kristina Winberg har hittills haft ett förvånansvärt fritt förhållande till begreppet EU-kritik. Det dröjde inte länge efter att hon blev invald förrän hon i kammaren efterlyste ökade resurser till Frontex, EUs myndighet för gränskontroll, för att därigenom hantera flyktingströmmarna över Medelhavet. Förslaget kan tyckas ligga i linje med Sverigedemokraternas politik, men genom att argumentera för att tillföra Frontex mer pengar gick Kristina Winberg samtidigt emot löftet om att minska EUs budget. Genom sitt agerande legitimerar hon dessutom att EU i framtiden lägger sig i andra politikområden där människors säkerhet står på spel, till exempel frågor om yttre gränskontroll men även försvarsfrågor och polisiära frågor. Den ständiga utmaningen för EU-kritiker är att stå emot lockelsen att driva egna hjärtefrågor för att istället konsekvent motverka att parlamentet tillförs ökat inflytande. Efter första året i Bryssel är det smärtsamt uppenbart att Sverigedemokraterna inte var förberett för det arbete som väntade i församlingen.

Om det ska finnas någon reell chans att förhindra ny lagstiftning i parlamentet måste EU-kritiska ledamöter vara beredda att stödja initiativ och förslag även om dessa kommer från andra partigrupper. Inte heller detta har Sverigedemokraterna förstått och under det gångna året har partiets ledamöter vid en rad tillfällen antingen lutat sig tillbaka eller aktivt motarbetet förslag som syftar till att kringskära EUs makt.

• I omröstningen om budgeten 2015 röstade Sverigedemokraterna nej till den konservativa ECR-gruppens ändringsförslag om att begränsa EU-budgetens ständiga tillväxt.

• Våren 2015 avstod Sverigedemokraterna från att stödja ett ändringsförslag från vänstergruppen GUE/NGL som ville förhindra en höjning av ledamöternas assistentersättning.

• Vidare lade partiet ner sina röster när Beppe Grillos Italienska femstjärnerörelse kritiserade stödet till EU-partier och krävde att den föreslagna ökningen av resurser till dessa skulle slopas.

• Sverigedemokraterna lade även ner sina röster när De Gröna/Regionalisterna i omröstningen om budgeten för 2016 efterlyste ökad insyn i hur ledamöterna i EU-parlamentet använder det ekonomiska stöd de får av skattebetalarna.

Sverigedemokraterna gick 2014 till val på att ta Sverige ur EU, men har under sitt första år i parlamentet snarare bidragit till att förstärka EUs inflytande över svensk politik och samhällsutveckling. I valrörelsen lovade man att motverka ytterligare maktkoncentration till Bryssel, men väl i parlamentet har partiets ledamöter röstat ja till att ge EUs gränsbevakning Frontex mer pengar. I valrörelsen lovade Sverigedemokraterna att verka för en minskad EU-budget, men väl i parlamentet valde partiets ledamöter att passivt se på när övriga partier röstade igenom höjda ersättningar till sig själva.

Bilden som framträder är den av ett parti som säger en sak inför väljarna, men gör på ett helt annat sätt i Bryssel. Det undergräver trovärdigheten för politiker överlag, men skadar också den kritik av EUs utveckling som både är legitim och helt nödvändig.

Vi var många som inför EU-parlamentsvalet försökte varna för att Sverigedemokraterna i första hand sökte mandat för en politik som bygger murar mot omvärlden, inte en politik som på allvar utmanar den centraliseringsiver som driver många EU-förespråkare. Tyvärr tycks det som om att fick vi rätt.

Philip Lerulf är ordförande i den Brysselbaserade tankesmedjan OEIC www.oeiceurope.com