Självmål av polisen

Under veckan gick polisen i huvudstaden ut med att man kommer att åtala ett antal personer som handlat med hyresrätter i Stockholm. Målet är ovanligt stort och involverar många enskilda och familjer, som med hjälp av de huvudansvariga kunnat både få ett nytt boende och tjänat pengar på affären. Skenkontrakt har varit en av metoderna för att dölja det egentliga syftet med operationerna.

Det är olagligt att handla med hyresrätter i Sverige. Villor, radhus och bostadsrätter får man köpa och sälja – liksom bilar och andra saker, men inte hyresrätter. Hyrorna är sedan 70 år reglerade på ett sätt som gett oss ständig bostadsbrist i nästan hela landet. I Sverige krävs det ofta kontakter eller förmögenhet för att kunna få den bostad man vill ha eller behöver. Tillsammans med våra höga skatter har regelverket, som Gunnar Myrdal konstaterade på 1980-talet, dessutom gjort oss till ett ”folk av fifflare”. För väldigt många ger det stora fördelar att bryta mot de alltför många reglerna. Den stat som skulle krävas för att garantera att inga regelbrott sker vill nog ingen av oss leva i. För den enskilde är det ibland svårt att låta bli att fuska – särskilt som så många andra också gör det.

Målet i den kommande rättegången blir alltså att straffa ett antal personer för att de hjälpt andra att frivilligt köpa och sälja något som uppenbarligen har ett betydande värde. Det får inte räknas enligt lagboken men finnas där ändå. Att det är olagligt – numera för både mäklare, säljare och köpare – är sant men är det rimligt? Polisen har lagt stora resurser på att avslöja transaktionerna. De resurserna kunde ha använts till annat.

Samma vecka publiceras statistik över antalet skjutningar med dödlig utgång i olika länder. Sverige ligger i toppen av skytteligan i Europa. För tjugo år sedan låg vi närmare botten i samma tabeller. Utvecklingen påverkas självfallet på marginalen av olika mätmetoder och varierande medicinska bedömningar men det ändrar inte resultatet – vi är numera ett av vår världsdels farligaste länder. Dessutom ska man komma ihåg att den medicinska utvecklingen gjort att antalet döda är betydligt färre än vad som hade varit fallet om samma antal skjutningar hade inträffat något decennium tidigare.

Det hade varit betydligt mer rimligt om de polisresurser som nu gått till utredningen av frivilliga hyresrättstransaktioner, istället hade kunnat satsas på gängvåld och insatser mot återfallsförbrytare.

Igår kväll berättade Nyheterna i TV4 om hur invånare i Bengtsfors i Dalsland själva gett sig på en av ortens lokala brottslingar. De ser hur kriminella ständigt begår nya brott utan att få rimliga straff för sina handlingar. Även de som tas på bar gärning är snart ute på gatorna igen och kan fortsätta att förstöra livet för sina grannar. I Bengtsfors har brottsligheten exploderat under senare tid. Det är inte acceptabelt att medborgargarden i Clint Eastwoods anda tar över rättsskipningen men att frustrationen till slut får konsekvenser är inte konstigt. Avståndet mellan medborgarnas syn på vad som är rätt och rimligt och domstolarnas regler och polisens prioriteringar har för länge sedan blivit alldeles för stort. Detta är på inget sätt något unikt svenskt problem men det gör det bara ännu värre.

Bovarna i dramat är inte polisen, domstolarna eller kriminalvården även om deras sätt att hantera regelverket också kan ifrågasättas. De ansvariga är och förblir våra folkvalda som inte fattat beslut om de lagar som krävs för att rättssystemet ska kunna fungera på ett rimligt sätt igen. Polisen kan inte själva spärra in brottslingar utan stöd i lagen. Domare kan inte döma till rimliga straff så länge lagen föreskriver mängdrabatt och ibland orimliga krav på bevis. Det är lagen som är nyckeln. Den borde vara det som håller ihop vårt samhälle och skänker trygghet åt medborgarna. Idag är det alltför ofta tvärtom. Inte bara i Bengtsfors.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun