Självpåtagen idétorka
Ett avståndstagande från en ideologisk bakgrund är olyckligt och att stå likgiltig inför den arsenal av argument som denna medför är rent slöseri. Det skriver Hugo Fiévet angående MUF:s nyårslöfte att grubbla mindre över ”döda gamla överklassgubbar”. Vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill ta på oss ledartröjan inom borglig ungdomsdebatt i Sverige.
Att Moderata Ungdomsförbundet öppet väljer att distansera sig från sitt borgerliga och ideologiska arv är både förvirrande och olyckligt. I namn av en trovärdig skol- och arbetsmarknadspolitik säger man sig helt vilja klippa banden till varje form av ideologisk utgångspunkt eller historiskt sammanhang. Det må låta sympatiskt att ”att formulera svar och lösningar på de samhällsproblem som unga människor upplever” och inte grotta ned sig i det förgångna, men i slutändan blir detta resonemang lika praktiskt ohållbart som intellektuellt ohederligt.
KDU har motsatt utgångspunkt. Vi unga kristdemokrater menar att all politik utgår ifrån värderingar och idéer. Vi sätter därför som nyårslöfte för 2012 att ha Sveriges mest vitala idédebatt inom borgerligheten i allmänhet och inom ungdomspolitiken i synnerhet. För ett trovärdigt och framsynt politiskt arbete krävs fördjupade kunskaper och kontinuerlig diskussion kring den egna ideologiska utgångspunkten. Vare sig valet faller på att läsa John Stuart Mill, Friedrich Hayek, Jacques Maritain eller någon annan, kan det knappast vara en merit att som spelare på den borgliga planhalvan inte känna till några av dessa på ett grundläggande sätt. Att vi inte själva tänkt ut våra ideologiska fundament under några kafferaster borde knappast ses som ett hinder utan en styrka. Hundratals år av modifiering, experimenterande och debatt har lett fram till det ideologiska landskap som idag existerar. Att stå likgiltiga inför dessa arsenaler av argument och kunskaper är rent slöseri. Vad vi också kan vara säkra på är att på den socialistiska planhalvan kommer man kunna sina tänkare och klassiker. En bättre försenad julklapp till vänsterförbunden än intellektuell kapitulation från borgerligt håll är svår att tänka sig.
Att det skulle vara ett steg framåt att frigöra sig från varje form av intellektuellt bagage må låta lockande. Tiderna förändras och så gör också det politiska landskapet. De stora ideologiernas tid är över. Utopierna blev dystopier. Listan kan göras lång över den ideologiska dogmatismens brister. Ideologisk reflektion och utveckling är dock den raka motsatsen till detta. Det bästa botemedlet mot förstockning, vare sig den är nymoderat, nyliberal eller vänsterextrem, är just att de ideologiska storheterna ständigt tas upp, diskuteras och utvecklas av unga politiskt engagerade människor. När den egna ideologin tagits så för given att den uppfattas som självklar är inte steget långt till både urvattning och intolerans. För att idédebatten ska hänga ihop och vara intressant krävs att vi ständigt vårdar den, speciellt inom ungdomsförbunden där den kommande generationen av politiker finns.
Att som kronan på verket i MUF:s argumentation sätta utbildning mot ”döda gamla överklassgubbar” blir nästan komiskt. Hur man skall kunna bedriva någon form av utbildning utan att förr eller senare stöta på just denna sort är oklart. Ännu mer obehagliga blir dessa tongångar när de kommer från ett ungdomsförbund. Hur skall rakryggade och kunniga politiker kunna växa och ta steget in i vuxenpolitiken om bildning och kunskap om politikens historia och ideologi inte förväntas utgöra ett bagage när man tar sig an sakpolitik? Om referenspunkterna inte sträcker sig längre framåt än till 2014 och inte längre bak än till 2006 kommer borgerlighetens horisonter krympa så till den grad att all ideologisk debatt avstannar. Ja var går slutligen gränsen för historielöshet när alla ska tillfredsställas av den borgerliga berättelsen? Varför grundades egentligen Moderata Samlingspartiet? Och hur skall man för sina egna parti- och förbundsmedlemmar motivera varför de just bör vara med i ens egen sammanslutning om den ideologiska kompassnålen ständigt snurrar.
Vi i Kristdemokratiska Ungdomsförbundet vill ta på oss ledartröjan inom borglig ungdomsdebatt i Sverige och fortsätta att driva en inkluderande diskussion där ledstjärnan är möjligheten att samtala om ett långsiktigt bättre Sverige. Vi välkomnar alla borgerligt sinnade svenska ungdomar in i denna debatt.
Hugo Fiévet är Förbundsstyrelseledamot i KDU.