Skolan är inte tillräckligt stimulerande för lärarna

Bristen på matte- och NO-lärare är stor och värre tycks det bli. Vetenskapsakademien har föreslagit att disputerade naturvetare ska kunna bli grundskollärare. Men varför skulle de vilja bli det? undrar Birger Hultman.

Antalet sökande till lärarutbildningar i naturvetenskapliga ämnen är alarmerande lågt skrev nyligen elva medlemmar i Vetenskapsakademiens skolarbetsgrupp på DN Debatt (5/1). De föreslår bland annat en ettårig lärarutbildning för disputerade naturvetare, men frågan är om jobbet som lektor på en grundskola är tillräckligt attraktivt för dessa personer.

Mycket talar för att Sveriges problem att få fler engagerade och duktiga lärare fordrar mycket kraftfullare insatser. Utan en grundläggande förändring av lärarnas situation i många svenska skolor kommer vi inte att få de lärare vi behöver för att skapa en bättre skola.

Svenska elever kommer ofta sent till lektionerna och saknar tillräcklig respekt för lärarna. Den nya skollagen ger lärarna otydliga och dåliga förutsättningar att korrigera elever med dåligt uppträdande. Lagen betonar inte heller lärarnas ledande roll i skolan. I stället innehåller skollagen särskilda avsnitt om barnens och elevernas inflytande över utbildningen. Det är i sig inget fel på detta, men det viktigaste borde trots allt vara att stärka lärarnas ställning i skolan.

Mycket talar också för att lärarna själva saknar respekt för varandra. Det är ju säreget att lärarna år efter år sätter allt högre betyg på sina elever samtidigt som alla utvärderingar visar att elevernas kunskaper sjunker. Hur kan man få respekt för en yrkeskår som uppträder på det sättet? Hur kan ledningen för den svenska skolan acceptera detta?

En annan viktig omständighet som idag sänker lärarnas status är troligen föräldrarnas inställning till och roll i skolan. Vilken yrkeskår skulle acceptera att personer utan yrkeskunskap inom deras område ingriper med invändningar och påpekanden på det sätt som många föräldrar idag gör gentemot barnens lärare. Inte minst gäller det föräldrar som har synpunkter på sina barns betyg.

För att fler högutbildade akademiker ska bli lärare fordras inte bara goda arbetsvillkor, såsom välmotiverade och trevliga elever, som kommer i tid till lektionerna, utan även välutbildade och utvecklande kollegor. Lärare vill förstås ha ett kollegium med personer som man kan ha utvecklande intellektuellt utbyte med. Det gäller nog särskilt disputerade naturvetare.

Förslaget från Vetenskapsakademien för att få fler välutbildade lärare kräver att skolan kan erbjuda en stimulerande arbetsmiljö för dessa personer. Hur många skolor klarar det idag?

Birger Hultman är egen företagare och har tidigare varit politiskt verksam, bland annat som kommunalråd i Täby.

Christopher Lagerqvist kommenterar artikeln i samma nummer: Rätt kompetens behövs på rätt nivå!