Skolverket har kört i diket

Skolverket har lagt fram förslag till nya kursplaner för grundskolan som sammantaget skulle skada den svenska skolan, och i synnerhet dess kompensatoriska uppgift. Det är barn som kommer från hem utan studievana som drabbas allra hårdast när vi drar in på kunskap, skriver Kristina Axén Olin.

Skolans uppdrag är att ge alla barn en chans i livet – inte minst de barn som fått en tuffare start. Men idag lyckas inte skolan tillräckligt bra med det uppdraget, trots att tusentals lärare och skolledare gör viktiga insatser för hundratusentals barn och ungdomar.

Vi ser hur hot och våld blir allt vanligare samtidigt som kunskapsresultaten brister. Svenska elever har få undervisningstimmar enligt OECD och för lite tid läggs på faktakunskaper.

Ett av fyra barn slutar nionde klass utan fullständiga betyg. En av sex elever klarade inte ens behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Lejonparten av eleverna som inte klarar kunskapsmålen har föräldrar som själva högst läst klart gymnasiet.

Det här är inte värdigt välfärdslandet Sverige. Det handlar om tusen och åter tusen barn som lämnas efter. Mycket behöver alltså göras men högtidstal om skolans betydelse till trots har Socialdemokraterna inte haft viljan eller förmågan att ta tag i situationen.

I juni 2018 beslutade skolverket att se över skolans kurs- och läroplaner. Det är också helt nödvändigt för att bryta dagens utveckling. Varannan lärare uppger enligt Skolverkets egen undersökning att de inte förstår kunskapskraven på eleverna. Syftet med en sådan översyn måste vara ett tydligare kunskapskrav och att lyfta fram faktakunskaper.

Nu gör Skolverket precis tvärtom.

Larmrapporterna avlöser varandra. Först skulle antiken strykas – där Skolverket efter massiv kritik backat. Men fortfarande föreslår Skolverket att man ska plocka bort framväxten av EU, och att bibeln stryks ur religionsundervisningen liksom stora delar av grundläggande svensk geografi. Till och med nationalsången vill de nu ta bort från lågstadiet.

Skolverket föreslår därtill att på allvar skrota lyriken och dramatiken, sagorna och myterna från litteraturen, till förmån för texter som ska undervisa om bland annat relationer och sexualitet.

Det här riskerar att bli ett dråpslag mot svensk skola. Allra hårdast kommer de barn som växer upp utan studievana eller böcker att drabbas. Unga från mer utbildade hem lär sannolikt fortfarande ta del av kunskapen, bara inte i skolan.

I grunden finns problem med tid och resurser. Mycket behöver göras för svensk skola. Jag säger inte att det kommer bli lätt, men ingen ska säga att det är omöjligt. Med rätt reformer kan vi vända utvecklingen.

I ett första steg måste vi utökad undervisningstiden med en timme per dag för mer matte och svenska. Inslag som ”Elevens val” behöver tas bort helt. Lärarnas kringuppgifter måste också skäras ned till ett minimum så att planering, utförande och utvärdering av undervisning får fullt fokus.

Minst lika viktigt är det att stärka lärare och rektorers befogenheter att upprätthålla ordning genom att ändra skollagen. Det måste vara ordning på skolorna – och i klassrummet.

Att stoppa dagens skolmisslyckande är ett av politikens stora uppdrag. Mycket behöver göras men en sak är säker: Problemen kommer förvärras om Skolverkets planer omsätts till verklighet. Moderaterna kommer motverka det.

Kristina Axén Olin är riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna