Slutet för Hongkong?



Folkkongressen i Kina har i veckan godkänt en resolution som auktoriserar regimen att ta fram en nationell säkerhetslag för Hongkong. Därmed bryter Peking-regimen både mot Hongkongs egen minigrundlag (Basic Law) och löftet om autonomi för Hongkong som angavs i det Sino-brittiska överlämningsavtalet 1984, skriver Martin Levanto.

Enligt Hongkongs minigrundlag artikel 23 åläggs Hongkongs lokalregering och parlament att stifta en säkerhetslag som förbjuder separatism, omstörtande och upproriska handlingar samt förräderi mot centralregeringen. När Hongkongs lokalregering år 2003 försökte genomdriva en säkerhetslag enligt artikel 23 möttes försöket av stora demonstrationer i staden. Befolkningens upprördhet gjorde att även Peking-allierade partier motsatte sig lagen. Förslaget drogs tillbaka och har sedan dess legat på is. Peking-allierade partier och regeringschefer har förespråkat en säkerhetslag, men ingen har velat gå från ord till handling av rädsla för den allmänna opinionen. 

Demonstrationerna och oroligheterna som pågått i staden har nu fått Peking att agera för att ta tillbaka kontrollen över Hongkong. På Folkkongressens session i maj gavs Nationella folkkongressens ständiga utskott tillstånd att stifta en säkerhetslag för Hongkong. Istället för att låta lokalregeringen ta fram lagförslaget så väljer Peking att använda en juridisk bakdörr i Hongkongs minigrundlag. Pekings plan är att lägga in den nya säkerhetslagen i en bilaga i minigrundlagen där alla nationella kinesiska lagar som även ska gälla i Hongkong listas. Lagen är i nuläget ännu inte klar då det är upp till den Nationella folkkongressens ständiga utskott att ta fram själva lagtexten. Förslaget och riktlinjerna från Folkkongressen är dock bredare än texten i artikel 23 och innehåller även ett förbud mot aktiviteter som kan skada den nationella säkerheten och ger fastlands kinesiska myndigheter rätt att agera i Hongkong. 

Storbritannien och USA har fördömd Pekings senaste drag. USA överväger om den särskilda status Hongkong har i amerikansk lagstiftning ska avskaffas då staden inte längre anses vara autonomt inom Kina. I Hongkong samlades demonstranter återigen på gatorna för att demonstrera mot Pekings planer, men även mot den lokala regeringen som parallellt föreslagit en ny lag som förbjuder skändning av den kinesiska nationalsången.

Advokatsamfundet i Hongkong och andra juridiska experter har reagerat kraftigt på att säkerhetslagen på flera punkter ser ut att bryta mot Hongkongs egna minigrundlag. Dels ligger ansvaret för att ta fram en säkerhetslag tydligt på Hongkongs egna institutioner, och minigrundlagen förbjuder kinesiska myndigheter från att agera och lägga sig i ärenden som faller inom ramen för Hongkongs autonomi. Därtill är själva lagstiftningsprocessen problematisk då det tydligt redogörs i minigrundlagen att kinesiska nationella lagar som kan läggas in i bilagan ska begränsas till lagar som rör utrikes- och försvarsfrågor och andra frågor utanför autonomin. Advokatsamfundet har även reagerat på formuleringar som uppfattas beordra rättsväsendet att agera på ett visst sätt i säkerhetsfrågor samt avsaknaden av garantier att lagen följer internationell lag om mänskliga rättigheter.

Det politiska systemet i Hongkong lider av ett demokratiskt underskott. Däremot har Hongkong ett respekterat oberoende rättssystem, baserat på det brittiska rättssystemet, där mänskliga fri- och rättigheter respekteras. Hongkongs rättssystem är definitivt inte perfekt, men innehåller en rättsstats grunder med en juridisk process liknande den i västerländska demokratiska samhällen. Lagstiftning som introduceras av Hongkongs lokalregering kan vara auktoritär och tveksam, men den granskas och rättsväsendet och allmänheten ges en möjlighet att uttrycka sin åsikt. Hongkongborna lyfter ofta upp det oberoende rättsväsendet och juridiken som en särskild stolthet för staden.

Nu har kommunistdiktaturen i Peking hittat ett sätt att kringgå Hongkongs egna institutioner. Det öppnar upp för ett förfarande där Peking i framtiden kan fortsätta kringgå rättssystemet i Hongkong och tvinga igenom dubiösa och diktatoriska lagar i Hongkong. Det kinesiska rättssystemet och deras myndigheter är kända för att använda brottsrubriceringen separatism, omstörtande och upproriska handlingar och förräderi friskt och ofta. I princip allt som ogillas av kommunistdiktaturen kan rubriceras som separatism och omstörtande. För många Hongkongbor är detta ett tecken på att Peking nu kommer att ta över kontrollen i staden och tysta oppositionen.

Peking-regimen bryter med sitt beslut både mot Hongkongs egna minigrundlag samt mot löftet om en hög grad av autonomi för Hongkong som angavs i det Sino-brittiska överlämningsavtalet 1984. Det sistnämnda ett internationellt avtal som registrerats hos Förenta Nationerna av både Storbritannien och Folkrepubliken Kina.

Det vilar ett tungt moraliskt ansvar på den demokratiska världen att stå upp för Hongkongs befolkning här och nu. Hongkongs fri- och rättigheter är garanterade i ett internationellt avtal. Det är dags att sluta böja sig för den kinesiska diktaturen och stå upp för demokratiska principer.

Martin Levanto är filosofie kandidat i statsvetenskap