Slutreplik jordbruk
Högkvalitativt lantbruk är ett allmänintresse

Det finns tungt vägande skäl att ha kvar regleringar inom lantbruket, gällande exempelvis antibiotikaanvändning eller djurskydd. Men då bör också lagstiftningen i övrigt harmoniseras med de kraven, skriver Tony Gunnarsson i en slutreplik om jordbrukspolitiken.

Lydiah Wålsten och Torbjörn Iwarsson (Svensk Tidskrift 10/4) har rätt i att lantbrukssektorn skulle behövas rejäla avregleringar och skatteminskningar. Många av regleringarna är ren symbolpolitik som går emot sina syften och skadar svenska intressen och vårt lantbruk. Drivmedelsskatter är ett bra exempel på något som borde sänkas.

Det är däremot högst olämpligt att avreglera svenskt lantbruk helt och hållet. En effektiviserad ekonomi kan inte vara det enda överordnade målet för politiken. Det finns tungt vägande skäl för att ha regleringar gällande exempelvis antibiotikaanvändning, kemikalienivåer eller som Timbro själva något paradoxalt nämner: djurskydd.

Att harmonisera lagstiftningen med de politiska kraven är inget annat än naturligt. Ställs krav på ett visst mått av djurskydd eller begränsningar av hälsoskadliga tillsatser måste detta ge utslag i hur det offentliga faktiskt upphandlar varor. Allt annat vore kontraproduktivt och ett dumt slag mot svenskt lantbruk.

Naturligtvis ska sedan alla företag som uppfyller kraven, oavsett nationalitet eller storlek, kunna vara med att tävla om upphandlingarna. Att utifrån detta tala om stödköp är felaktigt. Att Sverige ska ha en högkvalitativ lantbrukssektor som kan konkurrera med schyssta villkor är inte ett branschegoistiskt särintresse, utan ett allmänintresse.

Tony Gunnarsson gör denna termin praktik på Svenskt Näringsliv som en del av Politices kandidatprogrammet vid Uppsala Universitet. Under året går han Svenska Nyhetsbyråns skribentskola.

Läs tidigare inlägg:
Stoppa slakten av det svenska lantbruket av Tony Gunnarsson
Replik: Dubbelt slöseri att stödköpa svenskt av Lydiah Wålsten och Torbjörn Iwarsson