Socialdemokraterna måste sluta vela om antisemitism

De palestinska organisationerna Hamas och Fatah är bland de mest extrema antisemiterna i världen. I sin kamp mot Israel och för att hålla konflikten vid liv så indoktrineras barn i skolan, falska nyheter sprids och man odlar en mycket djup antisemitism. Miljön är så hatisk att flera länder, däribland Danmark och Belgien, har dragit in finansiering sedan det visat sig att man bland annat namnger skolor byggda med biståndsmedel efter terrorister. 

Terrorismen lever och frodas i området, inte minst för att det betalas löner till de som sitter i fängelse eller pensioner till de efterlevande efter de som dödas när de begår terrorbrott. Det finns osäkerhet om hur svenska biståndsmedel har använts, men det borde vara helt självklart att avbryta allt bistånd till organisationer som betalar terrorlöner. 

Terrorlöner är ett märkligt ord som låter väldigt byråkratiskt.Det är kanske bättre att säga judemordsfinansiering. Det är ett ord som väldigt mycket tydligare beskriver hur pengarna används. Pengarna används till att finansiera mord på judar. För att de är judar och för att de lever. 

Hamas är av stora delar av världen brännmärkt som en terroristorganisation. Fatah däremot är beskrivet av Stefan löfven som ett kärt systerparti. Trots att det är ett djupt rasistiskt parti som krossat den palestinska demokratin. Hamas och FN-organet hade för ett tiotal år sedan ett mycket stort bråk om att eventuellt inkludera utbildning om Förintelsen i de ca 200 skolor som UNWRA driver i området. Sverige är en av de största finansiärerna av UNWRA. 

Det är vad den ena handen gör. Den andra handen vill nu förbjuda Förintelseförnekelse i Sverige. Det finns många juridiska- och rättighetsskäl att vara emot sådant. Många har och kommer att skriva bättre om det än jag kan. Så jag kommer att stanna i sammanhanget som den här lagstiftningen diskuteras i. Med den utrikespolitik som Sverige bedriver blir det märkligt att hävda sig vara emot antisemitism. I stället blir det en av de dubbla positionerna där socialdemokraterna har helt olika värderingar för Sverige och utomlands. Förvisso är det inte första gången det är så.

Ett annat av problemen en sådan här lagstiftning kommer att stöta på är att Sverige ställt sig bakom HRA (Holocaust Remebrance Allians) definition av antisemitism, där en av riktlinjerna för antisemitism är att man förnekar uppgifter, omfattning och anordningar eller föresatsen med folkmordet på judar. Liknande formuleringar finns i andra definitioner och det som tas sikte på är det unika i Förintelsen. Inget annat folkmord har haft ambitionen att förinta ett helt folk inklusive de som flyr, lever i andra länder och så vidare. 

Det finns en krock mellan en sådan formulering om föresatsen och med andra grupper som nazisterna mördade. Av nazismens upp till 21 miljoner offer så var ungefär 15 miljoner inte judar utan romer, homosexuella, handikappade, serber, slovener och framförallt sovjeter. Motiven till morden är annorlunda och sätten att mörda är annorlunda men gruppen är större. Men frenesin i att mörda judar var större.

I dag ser man ofta jämförelser där man likställer andra grupper med judar vilket skapar en konflikt med föresatsen i Förintelsen. Bara i fallet judar fanns en föresats att utplåna alla överallt. Så antingen får man ha en mjukare formulering för vad som är förnekande av Förintelsen som bara är antisemitiskt och ett som är straffbart. Ska en föreläsning där någon säger att homosexuella hade det lika illa som judar bara klassas som rasistisk eller som straffbar?

HRA definitionen är varken juridiskt eller politiskt bindande. Bland punkterna i HRA:s riktlinjer finns att förneka det judiska folkets rätt till en egen stat. Alltså att inte acceptera Israel är antisemitism. Det har inte förhindrat att den socialdemokratiske riksdagsledamoten Hillevi Larsson flera gånger tillåtits kandidera och väljas in i riksdagen  sedan hon lät sig fotograferas med en karta där israel var utplånat. Vissa begrepp har många nyanser. 

Mahmoud Abbas, partiledare för socialdemokraternas systerparti Fatah och som suttit 16 år på ett fyrårigt mandat, har skrivit en doktorsavhandling som brukar ses som historieförfalskande där han hävdar att antalet döda i Förintelsen kan vara så lågt som ett par hundra tusen. Hans avhandling är från Moskva på 80-talet så han kommer aldrig omfattas av en ny lag, men är det rimligt att Abbas ses som ledare för ett kärt systerparti medan de som säger samma sak hemma skall straffas?

En lagstiftning mot Förintelseförnekande kommer inte hjälpa mer mot antisemitism än en lag mot dumhet skulle stoppa folk från att tro att jorden är platt, att Elvis lever eller att månlandningarna är fejk. Dumhet möter man med debatt och klarhet. 

Uppenbart är det ett av många panikutspel från socialdemokraterna som man tror skall ge en medvind i opinionen. Kombinationen att gå till val på brunsmetning och att ha varit mjuka mot antisemitism inte minst i Skåne är svår att ta på allvar. När MUCF fördelade sina bidrag så var SSU tvungna att räkna bort SSU Skåne som efter antisemitiska skandaler ansågs ha brustit alltför kraftigt i demokratiskt förfarande. Även Malmö kommun har skurit ner sina bidrag på grund av SSUs antisemitism. 

Innan yttrandefriheten inskränks så finns det mycket som går att göra. Stefan Löfven kan bryta med Fatah och kritisera deras antisemitism. Han kan påtala internationellt hur det var fel med så nära band med Fatah, PLO och personer som Yassir Arafat. Det finns för den som vågar gott om kritik att ge till andra än de hundratalet nazister som resten av Sverige redan är ense om har fel. 

Det viktigaste är inte en lag mot förintelseförnekande utan att rensa ur de egna leden, lösa situationen i Skåne och Malmö i synnerhet och att tydligt förklara att det är slut med tolerans mot antisemitism. 

Att Sverige har problem med antisemitism handlar inte om att det finns för svag lagstiftning utan om en feghet från politiker och myndigheter. 

Klas Hjort är fristående debattör