Sofia Hallonqvist: En aktuell varning om EU:s framtid

På många sätt var resultatet av svenskarnas val till Europaparlamentet en skräll. Mest uppmärksammat blev Sverigedemokraternas tapp, partiets första tillbakagång i ett val sedan de kom in i riksdagen 2010. Även Vänsterpartiets framgång förvånade många. Svenskarnas val stod ut från de europeiska grannarnas. Övriga Europa röstade blått, Sverige röstade rött. Vårt land har bevisligen ett eget sätt att se på saker och ting. Hur står det egentligen till med den svenska EU-opinionen?

I februari i år släppte Carl Albinsson sin debutbok “Varning för Swexit!” hos Timbro Förlag. Albinsson har tidigare arbetat för Moderaterna, varit politisk tjänsteman i Bryssel och EU-ansvarig hos tankesmedjan Timbro. I boken sammanfattar han för läsaren den historiska och nuvarande opinionen för- och emot EU. Slutligen blickar han mot framtiden.

Albinsson skänker läsaren en lättförstådd överblick av den svenska kluvenheten till EU-medlemskapet. Trots att de flesta väljare är mycket positiva till medlemskapet är också de allra flesta i grunden emot överstatlighet. Gemene svensk tycker att EU bör ha ganska lite att säga till om vad som händer här. Författaren citerar välpassande Katarina Barrlings krönika i Svenska Dagbladet:

“I Frankrike tycker man det Frankrike gör är bäst för att det är franskt. I Sverige tycker man det Sverige gör är bäst för att det är – bäst. Svenskar anser sig sålunda vara bäst, inte för att de är nationalister, utan för att det helt enkelt konstaterar faktum.”

En stor del av boken består av att återge resultat från flera opinionsundersökningar utfärdade av Demoskop och SOM-institutet i grafer. Flera av resultaten är intressanta och absolut värda att nämna, men vissa av undersökningarna hade behövt kommenteras ytterligare.

Ett sådant exempel är Demoskops undersökning av svenskarnas inställning till EU:s inflytande över svensk skogspolitik. Av mätningen att döma skulle hela 68 procent av befolkningen tycka att EU:s inflytande borde minska i frågan. 21 procent menar att det borde öka, eller bevaras som det är. Att nästan nio av tio svenskar skulle ha en bestämd uppfattning om skogsbruksfrågan är förvånande och inte särskilt troligt. Kanske svarar svenskarna reflexmässigt emot ökat inflytande från Bryssel? Lite mer reflektion över resultaten hade lyft boken.

Det går inte att diskutera medlemskapet i Europeiska Unionen utan att också nämna britterna. Albinsson gör ett gott arbete med att förklara svenskarnas goda samarbete med Storbritannien i parlamentet. Han tydliggör också hur det svenska inflytandet minskat sedan samarbetspartnern lämnade unionen 2020. Det vore dock intressant och relevant att se hur den brittiska opinionen utvecklades över tid jämfört med den svenska opinionen idag. Storbritannien är det enda land som lämnat EU och det vore därför aktuellt att jämföra opinionsutvecklingen länderna emellan.

“Varning för Swexit!” är just vad titeln skvallrar om: en varning för framtiden. Albinsson presenterar väl hur den svenska högern i EU verkar ha tappat bort sitt mål. Efter Storbritanniens utträde ser svenskarna ut att villa bort sig mellan det ena överstatliga projektet efter det andra.

Samtidigt har den svenska högern gått till val på att motsätta sig EU:s ökande makt. 2019 kampanjade Kristdemokraterna under parollen “Make EU lagom again!”. Kampanjen blev en valvinnare, men när det var dags att rösta igen i år fick partiet inte alls samma stöd. Var väljarna missnöjda med utförandet? Ville man ha mer överstatlighet, trots allt?

Som nämnt släpptes boken i februari i år, några månader innan valet. Kanske hade boken tjänat på att invänta 2024 års valresultat.

”Varning för Swexit!” är en insiktsfull bok som ger en klar bild av svenskarnas delade inställning till EU-medlemskapet. Carl Albinsson lyckas på ett pedagogiskt sätt förklara komplexa frågor och ger oss värdefulla perspektiv på varför opinionen ser ut som den gör. För den som vill förstå Sveriges roll i EU och de utmaningar vi står inför, är detta en bok som bör läsas.

Sofia Hallonqvist går Svenska Nyhetsbyråns Skribentskola 2024