Starka utåt och trygga inåt

I en allt oroligare omvärld är det viktigare än på länge att de nordiska länderna håller samman och visar en enad front – inte minst i utrikes- och försvarspolitiken. Hans Wallmark rapporterar från Nordiska Rådets session i Helsingfors.

Statsministrar var där. Utrikesministrar och kulturministrar. Även en och annan försvars- respektive biståndsminister. Och så parlamentariska företrädare för Nordens fem länder och tre självstyrande områden. Vecka 44 varje år håller Nordiska rådet session. I år var det Finland som stod värd och en till den 100-årsfirande republiken nyrenoverad Riksdag var den givna mötesplatsen.

När de globala spänningarna ökar och oron för morgondagen smyger sig på är det nordiska samarbetet viktigare än på mycket länge, framförallt inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Under kalla krigets dagar hölls detta fönster stängt av hänsyn till Sovjetunionen, nu är det vidöppet och i de fria säkerhetspolitiska vindarna virvlar argumenten.

Norden är ett område som under de senaste seklerna formats av förhållandevis rätt mycket fred och tillit men tiderna är onekligen turbulenta. Östersjöområdet präglas av den nya försämrade normalbilden. Denna verklighet kräver både diplomati och militär förmåga. Likaväl hård som mjuk makt. Därför är det viktigt att de nordiska länderna förstärker sina försvarssamarbeten sinsemellan.

Den konservativa gruppen (som bland annat består av Moderaterna från Sverige, Samlingspartiet från Finland, Höyre från Norge, Konservative folkeparti i Danmark och Självständighetspartiet på Island) har genom åren lagt fram flera förslag till Nordiska rådet om ett bättre och fördjupat nordiskt samarbete. Inför årets session presenterades idéer om ökad samordning kring totalförsvar och cybersäkerhet. Tack vare gruppens försorg kom mycket av Nordiska rådets arbete förra året att präglas av Nordstream 2 och vad länderna var för sig och tillsammans kan göra för att stoppa projektet.

Att frågor om försvar är centrala för de nordiska medborgarna visade en opinionsundersökning som tagits fram till mötet i Helsingfors. Av 3000 tillfrågade ansåg 31 procent att försvar är det viktigaste området att samarbete kring. Mest av alla och en signifikant ökning jämför med hur det sett ut tidigare år.

Förutsättningarna för försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete ser olika ut för de nordiska länderna. Norge, Danmark och Island är medlemmar i Nato, Sverige och Finland är det inte. Med tanke på den kyliga inställningen bland socialdemokrater till ett svenskt Nato-medlemskap var Martti Ahtisaari befriande tydlig. Finlands tidigare president, FNs chefsförhandlare i frågan om Kosovo och Nobels fredspristagare 2008, mullrade i riksdagen om att Finland är en västerländsk demokrati och bör tillhöra alla organisationer där västliga demokratier håller till. Än viktigare var att Ahtisaari förtydligade att Nato är en försvarsorganisation och den bästa fredsbevarande organisation han arbetat inom.

På plats fanns också Norges nya utrikesminister, Ine Eriksen Söreide (Höyre). Under förra mandatperioden var hon försvarsminister. Hon har därmed förutsättningarna att bli Nordens verkliga fredsminister genom att kombinera tidigare erfarenheter om värdet av militära muskler med det diplomatiska hantverket. En kontrast mot den plakat- och fraspolitik UD i Stockholm mer ägnar sig åt.

Utöver utrikes- och säkerhetspolitiken finns flera andra för det nordiska samarbetet viktiga frågor som behandlades. Norden ska vara världens mest integrerade region. Men vad krävs för att skapa det? Ett av svaren stavas borttagna gränshinder. Om vi får bort de problematiska gränshindren finns stora ekonomiska vinster att göra för de nordiska länderna. Här finns ett arbete att göra.

I våras togs en annan rapport fram som kretsade kring attityder, Och i fråga om tillit till varandra skiljer Norden ut sig på ett lika tydligt som uppmuntrande sätt. Detta ”guld” är en delförklaring till välstånd och starka fungerande samhällen. Det för framtiden viktiga blir hur denna samhällsanda förvaltas vidare. Tilliten bygger på öppenhet, transparens och ordning. Parallella rättsordningar där gängen tar saken i egna händer och skjuter mot poliser och mördar rivaliserande gängmedlemmar är typexempel på sådant som riskerar att fräta sönder tilltron. Just därför är det så viktigt att markera och förhindra! Norden ska ha förmåga att vara starka utåt och trygga inåt.

Hans Wallmark är riksdagsledamot, försvarspolitisk talesperson för Moderaterna och ordförande för Konservativa gruppen i Nordiska rådet