Statsskeptisk med tillförsikt

Rand Paul
Government Bullies
Hachette Book Group 2012

Filibustring, en minoritets metod för att aktivt fördröja ett beslut, ger ofta upphov till suckar över det amerikanska politiska systemet hos effektivitetsvurmande svenskar. I en amerikansk kontext finns det däremot en större förståelse för att en öppet sinkad kontroversiell omröstning kan bidra till stabilitet i en stor union med många intressen.

När senator Rand Paul från Kentucky den sjätte mars i år med en nästan tretton timmar lång filibuster på senatens golv fördröjde utnämningen av en ny CIA-chef agerade han därför enligt en politisk tradition som en utomstående betraktare lätt kan missa. Pauls tilltag väckte kritik från senatskollegan John McCain men hyllades på andra håll som en viktig markering till försvar för de medborgerliga rättigheter tilltaget var menat att belysa.

Samme senator är även aktuell i debatten om budgeten, som delaktig i Tea party-rörelsens svar på President Obamas State of the union-tal och i arbetet för en reformerad immigration. Vad vill denne aktuelle politiker, och varför väcker en eventuell presidentkandidatur från en i dagsläget föga trolig vinnare av makten i Vita huset sådan uppmärksamhet?

Böcker släppta i verksamma politikers namn kan kritiseras för att tillrättalägga den politiska verkligheten och ibland sakna koppling till den politik som faktiskt förs. Sett som ideologiska deklarationer kan de däremot ha stor relevans. En bok visar med större tydlighet än dagspolitiska utspel både vilken värdegrund en politisk aktör anser sig agera efter och vad de tänkta supportrarna antas efterfråga.

Rand Pauls bok Government bullies från i höstas är en sådan indikator. Redan undertiteln How everyday Americans are being harassed, abused and imprisioned by the feds visar på vilken grund senatorns politiska berättelse är lagd. Paul argumenterar för konstitutionens individuella friheter, subsidiaritet och amerikansk statsskepsis utifrån exempel på den federala maktens övertramp. Klåfingrig reglering framställs som kontraproduktiv liksom som att den kväver företagande och innovation. Värt att notera är även att den sociala moralkonservatism som har präglat den svenska rapporteringen om Tea party-politiker lyser med sin frånvaro i boken. Rand Pauls politiska berättelse handlar här om frihet från staten, inte religiöst missionerande.

Government bullies innehåller de käpphästar som har kommit att förknippas med Kentuckysenatorn: en kraftig reformation av svårtolkade miljöskyddslagar, patos för dem som har drabbats av rättsröta, näringsfrihet bortom snäva livsmedelsregleringar samt skydd mot ineffektiv kränkande flygplatssäkerhet. Pauls resonemang är starkast i skildringarna av trakasserier under kroppsvisitation inför flygresor. Störande skildringar av maktmissbruk understöds med fakta på ett sätt fler politiker borde eftersträva. Däremot utgör bokens långa, ensidiga och repetitiva genomgång av miljöskyddsmyndigheten EPA:s tilltag ett stilistiskt misstag.

Bokens innehåll är huvudsakligen inte tillräckligt djuplodande för att stimulera verklig eftertanke. Som manifest för en aktuell politiker är Government bullies tillsammans med Pauls första bok The tea party goes to Washington däremot klargörande. Rand Paul väljer uppenbarligen medvetet att positionera sig som en mer moderat kraft än sin far, den tidigare kongressledamoten och presidentkandidaten Ron Paul. I den svidande kritiken mot federala myndigheters frihet från ansvarsutkrävande är Rand Pauls ambition dock tydlig. Med en breddad gräsrotsburen bas tar Paul täten inom republikanernas statsskeptiska falanger. Språket andas tillförsikt och kritiken mot båda kongressens partier kommer inte att sluta leda till skriverier.

Under sitt tal på det republikanska eventet CPAC slog senatorn även ett slag för både ekonomisk och social frihet från den federala statsmakten. Med en seger i presidentomröstningen bland CPAC:s deltagare i ryggen siktar Rand Paul sannolikt på att bli den kandidat i de republikanska primärvalen som tydligast signalerar att han i alla bemärkelser tagit till sig av Ronald Reagans devis att de nio mest skrämmande orden i det engelska språket är ”I’m from the government and I’m here to help”.

Joakim Rönnbäck är medlem i Liberal Debatts redaktionsråd, och studerar journalistik på Stockholms universitet.

Läs mer om Rand Paul:
Supertorgmötet i Tampa (31/8 2012) av Anders Ydstedt
En kandidat värd att brinna för (14/9 2012) av Patrick Krassén