Sten Niklasson: Station X
Det gamla herresätet, som ligger mellan Oxford och Cambridge i Buckinghamshire i England, visar upp en ohämmad blandning av stilar – viktoriansk, gotisk, tudor och barock i en och samma byggnad. För åttio år sedan var grävskoporna på vippen att riva hela rasket för att ge plats åt flerbostadshus. I sista ögonblicket räddades godset från förgängelsen av amiralen Hugh Sinclair. Denne hade förgäves försökt övertala den brittiska regeringen att förvärva det men fick till slut betala köpet ur egen ficka. 7 500 pund kostade det hela.
Året var 1938. Världen skulle snart kastas in i ett förödande krig, och Sinclair hade en mycket specifik plan för egendomen. Han hade varit ansvarig för Royal Navys underrättelsetjänst, och hade därefter utsetts som chef för MI 6 och blivit grundare av The Government Code and Cypher School. Han insåg behovet av en kvalificerat hemlig plats, där den tyska krigsmaktens krypterade meddelanden kunde samlas in, dechiffreras och analyseras. Bletchley Park, som egendomen hette, var just en sådan plats.
De första ”gästerna” i Bletchley Park kallade sig Captain Ridley´s shooting party och gjorde allt för att dölja sina verkliga uppgifter. Ett antal prefabricerade träbyggnader sattes upp i huvudbyggnadens närhet. Dessutom annekterades en av traktens skolor. Under andra världskrigets mest intensiva skede skulle över 9 000 människor komma att arbeta i etablissemanget. I det gamla vattentornet inrättades en radiostation, som gick under namnet Station X, en beteckning som efterhand kom att användas på hela verksamheten. Radiostationen flyttades så småningom till en annan by, eftersom de många antennerna hotade att avslöja vad som i övrigt pågick i Bletchley Park.
Många av dem som rekryterades till Bletchley Park var framstående matematiker, lingvister och schackmästare. Andra rekryters skarpsinne hade tagit sig mera udda uttryck. Ett av rekryteringstesterna gick ut på att under en av The Daily Telegraph anordnad tävling lösa ett komplicerat korsord på en tid under tolv minuter. De bästa deltagarna kontaktades efter tävlingen och tillfrågades om sitt intresse att bidra till krigsberedskapen genom”en speciell sorts arbete”. Så gott som alla visade sig beredda att bidra. Vinnaren löste för övrigt det svåra korsordet på mindre än åtta minuter.
Verksamheten i Bletchley Park gick ut på att tyda krypterade signaler från fienden. Sådana kodade meddelanden uppfångades av avlyssningsstationer, skrevs ut för hand och skickades till Bletchley Park, där experterna försökte knäcka koderna. Tack vare ett antal skarpa hjärnor och en god portion tur, lyckades de få fram information som verksamt bidrog till de allierades framgångar. Churchill kallade dem efter krigsslutet ”mina gäss, som lade de gyllene äggen men aldrig kacklade”.
Experterna i Bletchley Park insåg snabbt att de behövde en kraftfull räknemaskin för att fastställa vilka inställningar som det tyska militärkommandot dag för dag använde i sin mest avancerade krypteringsapparat Lorentz SZ42, som av britterna kallades Tunny. Under ledning av teleingenjören Tom Flowers konstruerades på tio månader en unik elektronisk maskin vid namn Colossus för detta ändamål. Flowers hade under 1930-talet utvecklat elektroniska telefonväxlar åt den brittiska post- och telemyndigheten och var som klippt och skuren för uppdraget. Han kom på att vakuumrör, också kallade radiorör, som tidigare bara använts för signalförstärkning, kunde ersätta mekaniska reläer som omkopplare. Fördelen var att rören var snabbare och inte utsatta för mekanisk förslitning.
Colossus bestyckades med 1 000 vacuumrör och kunde behandla 5 000 tecken i sekunden. Tecknen lästes in från en pappersremsa. Maskinen kunde inte lagra program i ett minne utan programmerades med strömbrytare och sladdar med propp, precis som ett gammaldags telefonväxelbord.
Under krigets sista två år byggdes ett tiotal Colossusmaskiner, men alla (utom två, som en tid bevarades under stort hemlighetsmakeri) förstördes efter krigsslutet på direkt order från Churchill.
Rapporterna från Bletchley Park betecknades Ultra och blev avgörande för utgången av slaget om Atlanten, liksom den brittiska flottans segrar i slagen vid Cap Matapan och Nordkap. En filial till Bletchley Park inrättades i Kilindini, Kenya med uppgift att avlocka japanska kodmeddelanden dess hemligheter. Resultaten bidrog till att den japanska handelsflottan i augusti 1945 hade decimerats till en tiondel av sin storlek vid krigets början.
Bland alla begåvningar som rekryterades till Bletchley Park framstår Alan Turing som den mest framstående och originelle.
År 1936 hade Turing publicerat ett större vetenskapligt arbete med titeln On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem, i vilket han vidareutvecklade matematikern Kurt Gödels slutsatser om begränsningarna hos beräkningar. Turing uppfann i detta sammanhang en teoretisk maskin, som kan ses som en formel eller metod att lösa ett beräkningsproblem. Det finns en oändlig mängd tänkbara turingmaskiner, vilka var och en motsvarar en instruktion, eller med nutida språkbruk ”algoritm”. Men, resonerade Turing, uppgiften att tolka och utföra instruktionerna är en process som också kräver en turingmaskin, det vill säga en slags universell maskin för att hantera alla uppgifter. Turingmaskinen blev en av grunderna för den moderna datavetenskapen. Med dess hjälp visade Turing att det inte är möjligt att algoritmiskt bestämma om en turingmaskin någonsin kommer att stanna. I moderna termer är en turingmaskin ett dataprogram för en specifik uppgift, medan uppgiften att utföra instruktionerna i programmet ligger på datorn och dess operativsystem.
1938 tog Turing sin doktorsexamen vid Princeton. Hans avhandling handlade om begreppet ”relativ beräkning”, där turingmaskiner kompletteras med s.k. ”orakel”. Detta arbete är det djupaste och mest komplexa matematiska verk som Turing publicerade. I själva verket gick det ut på att försöka skapa någon slags begriplighet i det som inte går att beräkna. Turing snuddar vid parallellen till den mänskliga intelligensen genom påpekandet att mänsklig intuition motsvarar icke-beräkningsbara steg i en argumentationskedja.
I september 1939, då krigets mörka moln tätnat över Europa, blev Turing anställd på heltid vid den kryptoanalytiska avdelningen vid Bletchley Park. Dittills hade inga framsteg gjorts när det gällde att penetrera det mekaniska chiffersystem som tyskarna kallade Enigma. Men så fick den engelska underrättelsetjänsten del av ett antal viktiga framsteg rörande tolkningen av enigmameddelanden, vilka redan 1932 gjorts av matematiker i Polen. Dessa resultat hade lett till att polackerna kunnat konstruera en dekrypteringsmaskin vid namn Bomba, som kunde tyda vissa, men långt ifrån alla, enigmameddelanden.
Under några intensiva veckor efter sin ankomst till Bletchley Park utvecklade Turing genom ytterst subtila logiska instruktioner Bomba till en mycket kraftfullare apparat som kunde tyda alla meddelanden från Enigma under förutsättning att endast en liten del kunde korrekt förutsägas i klartext. Minst lika betydelsefull var dess bidrag till dekrypteringen av den tyska generalstabens kodade faxmeddelanden.
1942 hade Turing blivit genius loci i Bletchley Park. Detta år korsade han den av tyska ubåtar dominerade Atlanten till USA, där hans stora insats blev att förbättra den elektroniska krypteringen av talsignaler i den livsviktiga kommunikationen mellan Roosevelt och Churchill.
I krigets slutskede var Alan Turing en av de få i världen som med hjälp av den nya elektrotekniken hade konstruerat en universell turingmaskin som kunde lagra program i sitt minne. Han var en av de första att hävda att ”datorn” kunde erbjuda obegränsade praktiska möjligheter att skapa artificiell intelligens och talade ofta om att bygga en ”hjärna”. Året efter krigsslutet utformade han den första kompletta datorn, kallad ACE (Automatic Computing Engine).
Alan Turing fick ett tragiskt slut. En polisutredning uppdagade hans homosexuella läggning. Eftersom samkönade relationer under 1950-talet var brottsliga enligt engelsk lag, åtalades och fälldes Turing för sodomi, precis som Oscar Wilde femtio år tidigare.
Turing fick välja mellan fängelse och villkorlig dom. Villkoret i det senare alternativet var att han skulle underkasta sig hormonbehandling. Han valde behandlingen för att slippa fängelset och fick under ett helt år injektioner med kvinnligt könshormon, vilket ledde till såväl kroppsliga som mentala förändringar och personlighetsstörningar. Han förlorade vidare sin rätt att arbeta med hemligstämplat material, eftersom hans överordnade med tanke på det allt intensivare kalla kriget var rädda för att sovjetiska agenter skulle utnyttja hans läggning för att rekrytera honom som spion.
Den 8 juni 1954 hittades han död av sin städerska. Bredvid honom på sängen låg ett halvätet äpple, som visade sig vara dränkt i cyanid. Dödsorsaken fastställdes officiellt till självmord.
Sten Niklasson är författare och tidigare generaldirektör