Svend Dahl; frihandel begränsar politiken och skapar välstånd
1994
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
FRIHANDEL BEGRÄNSAR
•• o
POLITIKEN OCH SKAPARVALSTAND
SVENDDAHL
Det räcker inte med att säga att ett EU-medlemskap är den logiska följden av moderaternas
grundläggande syn på samhället. Vi måste diskutera såväl integrationens konsekvenser som om
ett medlemskap verkligen leder till ett liberalare samhälle.
S
tatsvetaren Nils Karlson har i avhandlingen The State ofState visat
hur den stora staten uppstår som
ett resultat av spontana processer,
eller som en oavsiktlig konsekvens av
mänskligt handlande. I avhandlingen
identifierar Karlson två processer, av typen ”osynlig hand-förklaring”, som varit
drivande i välfärdsstatens framväxt, nämligen självgodhetens och opportunismens logiker.
Välmenande politiker
Grunden for självgodhetens logik är de
problem som finns i varje samhälle, exempelvis risken att bli arbetslös, sjuk eller
handikappad. Välmenande politiker finner det givetvis naturligt att använda politiken for att lösa dessa problem och
skapa ”det goda livet”. Emellertid är de
mål som politikerna sätter upp ofta
SVEND DAHL är ledamot av diskliktsstyrelsen for
Moderata Ungdomif<irbundet i Västmanlands län.
omöjliga attJuppnå på politisk väg, vilket
leder till att de ursprungligen välmenta
reformerna tar oavsiktliga konsekvenser i
form av nya problem, som i många fall är
värre än de ursprungliga problemen.
Detta foranleder politikerna att genomfora ytterligare ingrepp, vilket tar nya
oavsiktliga följder och så vidare. Opportunismens logik anknyter till de teorier som framlagts av public-choice-skolan. Utgångspunkten är att politiker, väljare och andra aktörer på den politiska
scenen agerar i syfte att befrämja sina
egna intressen. Allteftersom de politiska
ingreppen ökar i betydelse blir det viktigare for olika aktörer att använda politiken som medel for att tillfredsställa sina
intressen. Detta tar till följd att även
opportunismens logik tenderar att forstärka sig själv. Mitt syfte med denna artikel är att visa hur förekornsten av frihandel påverkar dessa processer, en fråga
som inte minst är av intresse då den europeiska integrationen diskuteras.
SvENsK TmsKRI FT 169
Närmare analys saknas
Utan tvekan fortjänar denna fråga att tas
upp for diskussion inom moderaterna,
vars europadebatt, trots forsök på partistämman att formulera ett forslag till moderat politik i Europa, inte formår att gå
djupare än att konstatera att ett medlemskap i EU är en logisk konsekvens av
moderaternas grundläggande syn på samhället. Någon närmare analys om hur EU
skulle befrämja ett samhälle där den politiska makten rullas tillbaka till fOrmån for
individ, marknad och civilt samhälle ges
emellertid inte. Inte heller bemödar man
sig att närmare studera effekterna av den
forändring av europasamarbetet – i riktning mot en union med centraliserade
beslut på bland annat det ekonomiska
området – som nu sker. Frågorna som vi
måste svara på är huruvida ett EVmedlemskap verkligen leder till att forutsättningar skapas for ett liberalare sammöjlighet att ”rösta med fötterna” och
lämna det land vars lagar är ogynnsamma.
Därmed är det fullt möjligt for ett företag
som upplever ett lands politiska system
som hämmande for verksamheten att
flytta produktionen till ett land med
bättre villkor. Således bidrar frihandel,
genom konkurrensen från andra politiska
system, till att forhindra statlig expansion,
då det land som på grund av höga skatter
och regleringar inte kan locka till sig investeringar successivt kommer att
utarmas välståndsmässigt. Att det blir svå-
rare att införa nya skatter och regleringar
innebär också att ett av de problem som
public-choices-kolan pekat på, nämligen
det faktum att politiken i en reglerad
ekonomi tenderar att gynna smala särintressen- på bekostnad av den stora rnajoriteten medborgare – till stor del elirnineras.
hälle samt hur vi skall ställa oss till en Bra illustration
fortsatt europeisk integration. Ett exempel på hur kombinationen av
decentraliserat beslutsfattande och fri rörRösta medfötterna
En forutsättning for att staten skall kunna
expandera genom att införa skatter, subsidier och regleringar är att man kan befria sig från den okontrollerbara faktorn
som fri rörlighet for varor, tjänster, människor och kapital utgör. Att införa höga
skatter och omfattande regleringar i en
miljö där det råder frihandelleder till att
den inhemska varu- och tjänsteproduktionen förlorar attraktivitet, och ersätts av
importerade varor och tjänster. Likaså leder den fria rörligheten till att det skapas
lighet for varor, tjänster, människor och
kapital påverkar politiken står att finna i
USA. I USA konkurrerar sedan länge de
olika delstaterna om företag och medborgare. En bra illustration på vilka effekter
detta kan fa är utvecklingen i Texas och
New York; lågskattestaten Texas har
upplevt en kraftig tillväxt av företag
medan högskattestaten New York känt
av motsatsen.
I Europa med en inre marknad, där
lönenivåerna och regleringarna på arbetsmarknaden än så länge varierar relativt
170 SVEN sK TJOsKRIFT
kraftigt från land till land, kornmer vi
utan tvekan att få se en liknade utveckling, innebärande att foretagen flyttar sin
produktion till det land som har den
gynnsammaste lagstiftningen. Exempelvis kan darnmsugartillverkaren Hoovers
beslut att flytta produktionen från Frankrike, ett av Europas högkostnadsländer,
till det mer företagsvänliga Skottland ses
ur detta perspektiv.
Minskat välstånd
Genom att låta medlemsstaterna konkurrera med sina olika politiska system inom
ramen av ett system med fri rörlighet
skulle en successiv harmonisering av forhållandena i de olika länderna ske. Resultatet skulle med stor sannolikhet bli ett
samhälle med låga skatter och få regleringar, detta då den potentiella konkurrensen hela tiden kvarstår och därmed
risken for att det land vars politiker inför
lagar som missgynnar företagande bestraffas genom uteblivna investeringar
och på sikt minskat välstånd.
Fritt spelrum
Som exemplen ovan visar skulle fullbordandet av EU:s inre marknad vara ett
steg i rätt riktning for alla som vill uppnå
ett samhälle med en mindre politisk
makt. Ett avsevärt problem är emellertid
de strävanden som idag dominerar EU.
Istället for att tillåta en naturlig harmonisering genom konkurrens mellan olika
politiska system önskar man inom EU
fatta centrala politiska beslut om harmonisering av förhållandena i medlemsländerna. Att på så sätt harmonisera
skattesatser, skattebaser och regleringar
innebär att man sätter den naturliga konkurrensen mellan medlemsländerna ur
spel och därmed de positiva effekter som
den fria rörligheten förde med sig. Frihandel kombinerat med centralt fattade
beslut leder endast till att de krafter som
driver på statens expansion återigen får
fritt spelrum, vilket nedan exemplifieras
med planerna på en gemensam lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.
Inten~enera med subsidier
En dylik lagstiftning skulle fora med sig
att de länder som idag har låga löner som
sitt främsta konkurrensmedel skulle få
försämrad konkurrenskraft, då de tvingas
att anpassa sig till en lagstiftning skapad
for länder med helt andra industriella
strukturer och en annan, högre, lönenivå. Följden av detta skulle bli att stora
delar av industrin i de länder som tvingas
höja lönerna skulle slås ut, med arbetslöshet som följd. Arbetslösheten skulle sedan foranleda politikerna att intervenera
med subsidier och nya lagar – den process som Nils Karlson betecknar som
självgodhetens logik har startats. Tydligt
är att en sådan politik inte skulle befrämja
välståndsutvecklingen i Europa – och i
synnerhet inte i de sydeuropeiska länderna.
Stora spänningar
Även den europeiska monetära unionen
kan belysas ur detta perspektiv, då den av
flera skäl skulle fora med sig negativa
SvE NsK Ti os KRI FT 171
konsekvenser for den ekonomiska utvecklingen i Europa. På grund av olikheter i de ekonomiska strukturerna ligger
BU-länderna olika i konjunkturcykeln.
Det medfor att exemplevis ett starkt
Tyskland skulle hålla uppe värdet på den
gemensamma valutan, till forflng for länder som ligger annorlunda i konjunkturen. Inte heller tas hänsyn till forändringar på världsmarknaden som kan slå
hårt mot en särskild region. Ju större område en valuta täcker, desto mindre blir
känsligheten for fOrändringar i en region.
Den ekonomiska utvecklingen kommer
säkerligen inte att se exakt likadan ut i
hela Europa, varfor en gemensam valuta
skulle skapa stora spänningar och hämma
välståndsutvecklingen.
Begränsad politisk makt
Ut mig sammanfattningsvis konstatera
att frihandel skapar hinder for politisk expansion. Detta forutsätter dock att det rå-
der fullständig konkurrens mellan olika
politiska system, och att de nationella och
lokala besluten inte kan ogiltigforklaras
av.beslut fattade på en överstatlig nivå.
För oss som eftersträvar en begränsad politisk makt är det därfor naturligt att hylla
alla strävanden efter ökad frihandel, vilket givetvis inkluderar ett bejakande av
EU:s inre marknad. Däremot finns det
goda skäl att ställa sig skeptisk till de
integrationssträvanden som nu präglar
europasamarbetet, både på grund av att
de riskerar att eliminera frihandelns positiva effekter samt att de medfor risker for
att nya handelshinder sätts upp mot omvärlden.
172 SVENSK TIDSKRIFT
•• o
POLITIKEN OCH SKAPARVALSTAND
SVENDDAHL
Det räcker inte med att säga att ett EU-medlemskap är den logiska följden av moderaternas
grundläggande syn på samhället. Vi måste diskutera såväl integrationens konsekvenser som om
ett medlemskap verkligen leder till ett liberalare samhälle.
S
tatsvetaren Nils Karlson har i avhandlingen The State ofState visat
hur den stora staten uppstår som
ett resultat av spontana processer,
eller som en oavsiktlig konsekvens av
mänskligt handlande. I avhandlingen
identifierar Karlson två processer, av typen ”osynlig hand-förklaring”, som varit
drivande i välfärdsstatens framväxt, nämligen självgodhetens och opportunismens logiker.
Välmenande politiker
Grunden for självgodhetens logik är de
problem som finns i varje samhälle, exempelvis risken att bli arbetslös, sjuk eller
handikappad. Välmenande politiker finner det givetvis naturligt att använda politiken for att lösa dessa problem och
skapa ”det goda livet”. Emellertid är de
mål som politikerna sätter upp ofta
SVEND DAHL är ledamot av diskliktsstyrelsen for
Moderata Ungdomif<irbundet i Västmanlands län.
omöjliga attJuppnå på politisk väg, vilket
leder till att de ursprungligen välmenta
reformerna tar oavsiktliga konsekvenser i
form av nya problem, som i många fall är
värre än de ursprungliga problemen.
Detta foranleder politikerna att genomfora ytterligare ingrepp, vilket tar nya
oavsiktliga följder och så vidare. Opportunismens logik anknyter till de teorier som framlagts av public-choice-skolan. Utgångspunkten är att politiker, väljare och andra aktörer på den politiska
scenen agerar i syfte att befrämja sina
egna intressen. Allteftersom de politiska
ingreppen ökar i betydelse blir det viktigare for olika aktörer att använda politiken som medel for att tillfredsställa sina
intressen. Detta tar till följd att även
opportunismens logik tenderar att forstärka sig själv. Mitt syfte med denna artikel är att visa hur förekornsten av frihandel påverkar dessa processer, en fråga
som inte minst är av intresse då den europeiska integrationen diskuteras.
SvENsK TmsKRI FT 169
Närmare analys saknas
Utan tvekan fortjänar denna fråga att tas
upp for diskussion inom moderaterna,
vars europadebatt, trots forsök på partistämman att formulera ett forslag till moderat politik i Europa, inte formår att gå
djupare än att konstatera att ett medlemskap i EU är en logisk konsekvens av
moderaternas grundläggande syn på samhället. Någon närmare analys om hur EU
skulle befrämja ett samhälle där den politiska makten rullas tillbaka till fOrmån for
individ, marknad och civilt samhälle ges
emellertid inte. Inte heller bemödar man
sig att närmare studera effekterna av den
forändring av europasamarbetet – i riktning mot en union med centraliserade
beslut på bland annat det ekonomiska
området – som nu sker. Frågorna som vi
måste svara på är huruvida ett EVmedlemskap verkligen leder till att forutsättningar skapas for ett liberalare sammöjlighet att ”rösta med fötterna” och
lämna det land vars lagar är ogynnsamma.
Därmed är det fullt möjligt for ett företag
som upplever ett lands politiska system
som hämmande for verksamheten att
flytta produktionen till ett land med
bättre villkor. Således bidrar frihandel,
genom konkurrensen från andra politiska
system, till att forhindra statlig expansion,
då det land som på grund av höga skatter
och regleringar inte kan locka till sig investeringar successivt kommer att
utarmas välståndsmässigt. Att det blir svå-
rare att införa nya skatter och regleringar
innebär också att ett av de problem som
public-choices-kolan pekat på, nämligen
det faktum att politiken i en reglerad
ekonomi tenderar att gynna smala särintressen- på bekostnad av den stora rnajoriteten medborgare – till stor del elirnineras.
hälle samt hur vi skall ställa oss till en Bra illustration
fortsatt europeisk integration. Ett exempel på hur kombinationen av
decentraliserat beslutsfattande och fri rörRösta medfötterna
En forutsättning for att staten skall kunna
expandera genom att införa skatter, subsidier och regleringar är att man kan befria sig från den okontrollerbara faktorn
som fri rörlighet for varor, tjänster, människor och kapital utgör. Att införa höga
skatter och omfattande regleringar i en
miljö där det råder frihandelleder till att
den inhemska varu- och tjänsteproduktionen förlorar attraktivitet, och ersätts av
importerade varor och tjänster. Likaså leder den fria rörligheten till att det skapas
lighet for varor, tjänster, människor och
kapital påverkar politiken står att finna i
USA. I USA konkurrerar sedan länge de
olika delstaterna om företag och medborgare. En bra illustration på vilka effekter
detta kan fa är utvecklingen i Texas och
New York; lågskattestaten Texas har
upplevt en kraftig tillväxt av företag
medan högskattestaten New York känt
av motsatsen.
I Europa med en inre marknad, där
lönenivåerna och regleringarna på arbetsmarknaden än så länge varierar relativt
170 SVEN sK TJOsKRIFT
kraftigt från land till land, kornmer vi
utan tvekan att få se en liknade utveckling, innebärande att foretagen flyttar sin
produktion till det land som har den
gynnsammaste lagstiftningen. Exempelvis kan darnmsugartillverkaren Hoovers
beslut att flytta produktionen från Frankrike, ett av Europas högkostnadsländer,
till det mer företagsvänliga Skottland ses
ur detta perspektiv.
Minskat välstånd
Genom att låta medlemsstaterna konkurrera med sina olika politiska system inom
ramen av ett system med fri rörlighet
skulle en successiv harmonisering av forhållandena i de olika länderna ske. Resultatet skulle med stor sannolikhet bli ett
samhälle med låga skatter och få regleringar, detta då den potentiella konkurrensen hela tiden kvarstår och därmed
risken for att det land vars politiker inför
lagar som missgynnar företagande bestraffas genom uteblivna investeringar
och på sikt minskat välstånd.
Fritt spelrum
Som exemplen ovan visar skulle fullbordandet av EU:s inre marknad vara ett
steg i rätt riktning for alla som vill uppnå
ett samhälle med en mindre politisk
makt. Ett avsevärt problem är emellertid
de strävanden som idag dominerar EU.
Istället for att tillåta en naturlig harmonisering genom konkurrens mellan olika
politiska system önskar man inom EU
fatta centrala politiska beslut om harmonisering av förhållandena i medlemsländerna. Att på så sätt harmonisera
skattesatser, skattebaser och regleringar
innebär att man sätter den naturliga konkurrensen mellan medlemsländerna ur
spel och därmed de positiva effekter som
den fria rörligheten förde med sig. Frihandel kombinerat med centralt fattade
beslut leder endast till att de krafter som
driver på statens expansion återigen får
fritt spelrum, vilket nedan exemplifieras
med planerna på en gemensam lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.
Inten~enera med subsidier
En dylik lagstiftning skulle fora med sig
att de länder som idag har låga löner som
sitt främsta konkurrensmedel skulle få
försämrad konkurrenskraft, då de tvingas
att anpassa sig till en lagstiftning skapad
for länder med helt andra industriella
strukturer och en annan, högre, lönenivå. Följden av detta skulle bli att stora
delar av industrin i de länder som tvingas
höja lönerna skulle slås ut, med arbetslöshet som följd. Arbetslösheten skulle sedan foranleda politikerna att intervenera
med subsidier och nya lagar – den process som Nils Karlson betecknar som
självgodhetens logik har startats. Tydligt
är att en sådan politik inte skulle befrämja
välståndsutvecklingen i Europa – och i
synnerhet inte i de sydeuropeiska länderna.
Stora spänningar
Även den europeiska monetära unionen
kan belysas ur detta perspektiv, då den av
flera skäl skulle fora med sig negativa
SvE NsK Ti os KRI FT 171
konsekvenser for den ekonomiska utvecklingen i Europa. På grund av olikheter i de ekonomiska strukturerna ligger
BU-länderna olika i konjunkturcykeln.
Det medfor att exemplevis ett starkt
Tyskland skulle hålla uppe värdet på den
gemensamma valutan, till forflng for länder som ligger annorlunda i konjunkturen. Inte heller tas hänsyn till forändringar på världsmarknaden som kan slå
hårt mot en särskild region. Ju större område en valuta täcker, desto mindre blir
känsligheten for fOrändringar i en region.
Den ekonomiska utvecklingen kommer
säkerligen inte att se exakt likadan ut i
hela Europa, varfor en gemensam valuta
skulle skapa stora spänningar och hämma
välståndsutvecklingen.
Begränsad politisk makt
Ut mig sammanfattningsvis konstatera
att frihandel skapar hinder for politisk expansion. Detta forutsätter dock att det rå-
der fullständig konkurrens mellan olika
politiska system, och att de nationella och
lokala besluten inte kan ogiltigforklaras
av.beslut fattade på en överstatlig nivå.
För oss som eftersträvar en begränsad politisk makt är det därfor naturligt att hylla
alla strävanden efter ökad frihandel, vilket givetvis inkluderar ett bejakande av
EU:s inre marknad. Däremot finns det
goda skäl att ställa sig skeptisk till de
integrationssträvanden som nu präglar
europasamarbetet, både på grund av att
de riskerar att eliminera frihandelns positiva effekter samt att de medfor risker for
att nya handelshinder sätts upp mot omvärlden.
172 SVENSK TIDSKRIFT