Tal vid Studentföreningen Ateneums 90-årsjubileum

I höst firar Studentföreningen Ateneum 90-årsjubileum och med anledning av det hölls förra helgen en bal i Lund. Svensk Tidskrifts chefredaktör, tillika viceordförande emerita i Ateneum, höll i samband med firandet ett tal som här återpubliceras i sin helhet.

Som vissa av er kanske vet så spelar jag in en sån där nymodig podd. Den handlar om säkerhetspolitik. Och ligger hos Aftonbladet. Redan där säger vi ju emot oss själva, men så är det politiska livet ibland. Den firade i alla fall nyss fem år. Vi började alltså spela in strax efter att Ateneum hade hållit sin 85-års-jubileum.

Inför det jubileet, för någon månad sedan, försökte jag sammanfatta de senaste fem åren, de största skeendena utrikes- och säkerhetspolitiskt, och insåg att jag inte ens klarade av de senaste sex månaderna med någon typ av säkerhet. Sedan 2019 har vi hunnit med en global pandemi, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina med efterföljande storkrig i Europa, en yrvaken upprustning, en helomsvängning i Nato-frågan med efterföljande, onödigt spännande ansökningsprocedur, koranbränningar, terrordåd, eskalerande gängkriminalitet med kopplingar till främmande makt, massakrerna i Israel och efterföljande krig i mellanöstern.  

I veckan modererade jag ett samtal om ukrainakriget med överste löjtnant Joakim Paasikivi och professor Klas-Göran Karlsson. Paasikivi menade att tredje världskriget redan har börjat, och Karlsson att första världskriget egentligen aldrig har tagit slut

När jag först gick med i Ateneum levde vi fortfarande i the end of history. Det fanns i vissa grupper av politiskt aktiva ungdomar en tanke om att ha missat historiens stora skiftningar, att det inte fanns något kvar att kämpa för. Det var en självcentrerad världsbild redan då – utanför Västeuropa levde fattigdom, förtryck och politiskt våld kvar i högsta vällevnad.

Nu tillhör vi – och jag inkluderar både seniorer och de idag aktiva i detta vi, totalförsvarsplikten gäller trots allt från 16 till 70 – i stället generationerna på frontlinjen, som genomlever nästa stora slag om idéer, frihet och människovärde.

När Ateneum grundades, då som Ungsvenska studentföreningen, var en reaktion mot att då dominerande Sveriges Nationella Ungdomsförbund utvecklats i en pronazistisk riktning. Under de efterföljande andra världskriget höll föreningen konsekvent en antinazistisk linje.

Det är ett stolt arv, som den nuvarande styrelsen och de nu aktiva värnar inte minst genom sitt konsekventa stöd till Ukraina.

I eposet Sagan om Ringen finns en scen där en utmattad Frodo säger till Gandalf ’I wish it didn’t have to be in my time’. ”So do I,” svarar Gandalf, ”and so do all who live to see such times. But that is not for them to decide. All we have to decide is what to do with the time that is given us.”

Tolkien tjänstgjorde i första världskriget, han såg fasorna vid Somme, och delar av sagan om ringen är skriven under VKII, under terrorbombningarna av England.

Att vi lever i de tider vi gör innebär inte att vi inte ska fira, klä upp oss, sjunga och dricka punsch. Tvärt om.

Att värna våra traditioner, att träffas och utbyta idéer och sjunga och skåla tillsammans är en motståndshandling, mot alla de totalitära grupperingar som försöker kringskära vår frihet, tysta våra röster, stoppa vår demokrati och ta vår frihet.

På 85års-jubileet hade jag Edvard Selander till bordet. Edward som, de flesta av er vet, var officer i Försvarsmakten men valde att avsluta sin anställning och lämna den relativa tryggheten i Sverige för att strida Ukraina. Edvard stupade i strid för två år sedan. Han gav sitt liv i kampen för ett fritt Ukraina, för ett fritt Europa.

Vi får inte välja vilken tid vi lever i, men vi kan välja vad vi gör med den tid som givits oss. Vi kan välja att göra det mesta av den. Det gäller både på bal, i seminariesalar och i de politiska och yrkesmässiga forum vi verkar i.

Så skål, mina vänner. För Ukraina. För Israel. För den fria världen. För friheten. För traditioner. För vänner. För framtiden – och för 90 år till. 

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift