Tillbaks till ruta ett i tolkfrågan

Regeringen har tidigare rapporterat problemet med de tolkar som har tjänstgjort tillsammans med svenska trupper i Afghanistan är löst. Men det stämmer inte vid en närmare granskning. I själva verket är det högst oklart var vi står nu, skriver Stefan Olsson.

Strax före jul rapporterade regeringen att den hade löst problemet med de tolkar som har tjänstgjort tillsammans med svenska trupper i Afghanistan. Migrationsminister Tobias Billström skrev på sin Facebooksida: ”…tack vare ett bra samarbete mellan Migrationsverket och Försvarsmakten har nu problemet lösts på ett smart sätt genom att de tolkar som har skyddsbehov får komma som kvotflyktingar till Sverige”. Försvarsmakten och Migrationsverket rapporterade samma sak. Problemet var löst.

Något kändes dock fel. Ett antal Afghanistanveteraner skrev en kritisk artikel i SvD och frågade varför det var så stort hemlighetsmakeri omkring allt. Hur många tolkar rörde det sig om som hade fått hjälp?

Dagens Eko lät sig inte heller övertygas utan lät genomföra en egen granskning. Det fanns rykten i svang om att ett antal tolkar inte hade fått hjälp och att Försvarsmakten hänvisat dem till att åka till tredje land för att söka asyl.

Ekot har nu visat att ryktena stämmer. Det är inte alla tolkar som har fått hjälp. Försvaret anser sig endast behöva hjälpa dem som de har arbetsgivaransvar för just nu, men Sverige har som bekant varit på plats i Afghanistan i över ett decennium.

Försvarsmakten har också givit felaktig information till de tolkar som har bett om hjälp. Det går inte att söka asyl i Sverige genom att bege sig till Iran eller Pakistan. Asyl måste sökas på plats i Sverige. Detta är ett av de centrala problemen i hela den här historien och det är anmärkningsvärt att Försvarsmakten inte har förstått det.

Så var står vi nu? Det är högst oklart. Den information som regeringen har gått ut med är bevisligen inte korrekt. Det är inte alla tolkar som har fått hjälp. Vissa får klara sig själva. Vi vet inte heller hur många som faktiskt har fått hjälp. Det är fortfarande hemligstämplat. Därtill har svenska myndigheter försett hjälpsökande tolkar i Afghanistan med felaktig information.

Hur man än vrider och vänder på saken kan man inte komma fram till annat än att det hade varit mycket enklare och värdigare att ge alla tolkar som tjänstgjort med svenska soldater en ärlig chans att söka asyl i Sverige. Så gjorde Norge. Norska försvaret har inte heller ansett det vara nödvändigt att hemlighålla hur många tolkar som fått asyl, 21 st.

Som Afghanistanveteraner har berättat är tolkarna mer än bara översättningsmaskiner. De utgör en omistlig del av varje förband. De har utsatt sig för samma faror som svenska soldater och varit med och skyddat deras liv. Den behandling de nu utsätts för av svenska myndigheter är ovärdig. Man skäms för Sverige.

Stefan Olsson är chef för tankesmedjan Frivärld.