Timbrochefen kritisk mot bristen på socialt nytänkande
I höst tillträder Maria Rankka posten som chef för Stockholms handelskammare efter nyblivne landshövdingen Peter Egardt. Här summerar hon några intryck från perioden inför valet.
 |
|
|---|---|
|
|
Du tillträdde som VD för tankesmedjan Timbro just efter valet 2006. Om du ser tillbaka, vad är den viktigaste förändringen under mandatperioden?
– Maktskiftet i sig var viktigt. Långa maktinnehav, även om de är legitima, tenderar att ge korruption i sig. Maktskiften är nödvändiga men i sig inte tillräckliga förutsättningar för en förändrad kultur.
– Sedan har det hänt annat positivt, som att jobbskatteavdraget gjort att folk fått mer egna pengar och kunnat bli mer oberoende i sin vardag. Men även att man återknutit till vår historia med arbetskraftsinvandring. Omvandlingen av biståndspolitiken har varit viktig.
Vad har regeringen missat, vad är kvar till nästa?
– Siffran noll. Sedan 1950 har det inte tillkommit några jobb i den privata sektorn. I offentlig sektor jobbar ytterligare en miljon människor och vi är tre miljoner fler invånare, man får ihop siffrorna genom att lägga på utanförskapet. Detta borde vara en viktig valfråga.
– Tyvärr finns inte heller frågor om skapande på något partis agenda. Likaså skulle avdragsrätt för gåvor till forskning och kultur vara en viktig signal om var man står.
Om det blir en borgerlig valseger i höst, vilket stöd behöver den kommande regeringen från organisationer och tankesmedjor runt sig?
– Timbro är ingen politisk stödtrupp. Vi pekar på problem och lösningar, att genom folkbildning och opinionsbildning göra frågor politiskt möjliga. Ett exempel är skolpengsfrågan som 1990 var hårt kritiserad men som idag accepteras av alla partier utom vänstern. Politikens mittpunkt har flyttats.
– Vårt perspektiv är längre än den kortsikta partipolitiken. Ett exempel på det är Borgkommissionen, vårt samarbete med socialdemokratiska Arenagruppen om välfärdsfrågor som presenteras nu under Almedalsveckan.
Vad är socialdemokratins största misstag på välfärdsområdet?
– Man har för lite nytänkande och inflöde av idéer. Man saknar idésmidande. Men de är inte ensamma, när det till exempel gäller sjukvården är alla partiernas partiprogram nästan identiska. Samtidigt har 400 000 människor idag en privat sjukförsäkring. Folk hittar sin egen lösning.
Tycker du dig ha sett någon förändring av politikens villkor de senaste åren?
– Det viktigaste är genomlysningen av personerna, exempelvis nya ministrar. Det har medfört att många utanför politiken drar sig för att bli toppar. Medan de som redan är inne i kretsen förstått villkoren och anpassat sig. Jag skulle önska att det kom mer fokus på politisk vandel, inte bara den privata. Granskningen borde ligga mer åt att regeringsmedlemmars tidigare genomförda politik, om åsikterna är hållbara och personen därför är valbar eller åsikter personen tidigare haft.
– I Sverige har vi heller inte helt förstått konsekvenserna av EU-medlemskapet, att politikens arenor i flera fall kommit längre bort, det har blivit tydligare.
Vad innebär den moderna politiskt korrekta kulturen för politiken?
– Ett typiskt exempel är diskussionen om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. Det är inte en fråga som många kvinnor bryr sig om, vilket en uppsjö av undersökningar visar. I en liten medie- och politisk elit med epicentrum i Bonnierhuset är detta trots det den viktigaste jämställdhetsfrågan. Det blir omvänd populism.
Per Selstam är chefredaktör för Svenska Nyhetsbyrån.