Tjall på direktlinan Berlin – Moskva?

Det är svårt att inte se den slående likheten mellan kalla krigets färjelinje och dagens gasledning. Båda syftar till att förbinda ”Berlin” med ”Moskva” utan att passera Polen. Men för första gången finns det något som på allvar kan rucka på det tyska stödet för Nord Stream 2, skriver Anders Ydstedt.

Den 30 april 1981 fattade DDRs ministerråds presidium beslut om att för 2,9 miljarder Mark (DDR) bygga en ny färjehamn i Mukran på Rügen. Färjehamnen skulle byggas med bredspår för att kunna ta emot och omlasta sovjetiska järnvägsvagnar till det tyska järnvägsnätet.

Bakgrunden till beslutet var enligt ministerrådet ett behov av att minska beroendet av kostsam transittrafik genom tredjeland mellan Sovjet och DDR. Det egentliga skälet var att undvika militära transporter genom Polen där Solidaritet, det första fria fackförbundet inom ett Warzawapaktsland, bildats något år tidigare. Risken fanns att transittrafik mellan DDR och Sovjet kunde blockeras i Polen av strejker eller kanske till och med utsättas för sabotage i ett krisläge.

1986 invigdes Mukran som omlastningshamn för linjetrafik med RoRo-fartyg till och från Klaipeda, i dåvarande Litauiska socialistiska sovjetrepubliken. Mukran och Klaipeda var kortaste sjövägen mellan Tyskland och Sovjet. 1991 flyttades den civila färjehamnen i Sassnitz till Mukran och än idag kan man se spår av de omfattande militära anläggningarna kalla krigets sista år.

I Mukran har man på senare år också kunnat se det enorma lagret av rör för gasledningen Nord Stream 2 som ska gå från Viborg i Ryssland och Lubmin i Tyskland, det senare inte långt från Mukran. I likhet med RoRo-trafiken från kalla kriget är syftet med gasledningen att undvika transitrafik genom Polen och andra Nato-länder och just Polen är ett av de länder som protesterat kraftfullt mot gasledningen. Nord Stream 2 som läggs parallellt med den tidigare gasledningen innebär att kapaciteten att överföra rysk gas till Tyskland fördubblas.

Det är svårt att inte se den slående likheten mellan kalla krigets färjelinje och dagens gasledning. Båda syftar till att förbinda ”Berlin” med ”Moskva” utan att passera Polen. Redan när den första gasledningen byggdes jämförde Polens dåvarande försvarsminister Radek Sikorski beslutet med Tyskland och Sovjetunionens antiangreppspakt från 1939.

Nord Stream 2 har haft stark politisk uppbackning i Tyskland och konsortiet har fått statliga krediter. Kritik från andra länder har hittills bemötts med budskapet att gasledningen inte handlar om politik utan om affärer och att amerikanska protester egentligen bara handlar om att kunna sälja flytande shale gas till Tyskland (LPG). De flesta länder i Tyskland närhet skulle dock hellre se att landet undvek att göra sig beroende av gas överhuvudtaget och därmed av Ryssland. I praktiken har ju Tysklands beslut att avveckla kärnkraft och satsa på sol och vind inneburit ett ökat beroende av fossila bränslen som kol och gas. När kolkraften efterhand stängs ned kommer landet att bli beroende av gas.

In i det längsta har det sett ut som om ingenting skulle kunna stoppa gasledningen som blivit en symbol för tyska politiska markeringar mot USA. När tre amerikanska senatorer hotade med sanktioner mot Sassnitz kallade Jürgen Trittin, gruppledare för det gröna i förbundsdagen detta för en ”ekonomisk krigsförklaring” istället för att välkomna möjligheten att stoppa en ledning med fossil gas.

Men efter förgiftningen av den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj höjs nu röster i Tyskland mot gasledningen. Särskilt pikant blir det för Tyskland eftersom Navalnyj  vårdas och polisbevakas på sjukhuset Charité i Berlin. Och nu vågar många tyska politiker bryta den tyska Nord Stream-linjen. Gruppledaren för EPP Manfred Weber från CSU sa häromdagen till Der Spiegel att ”Tysklands envisa försvar av Nord Stream 2 har i åratal lett till frustration i Europa. Detta måste även Berlin begripa” (Spiegel nr 3, 5/9). Angela Merkel har in i det längsta försvarat gasledningen. Lubmin och Mukran är Merkels politiska hemmaplan. 1990 valdes Merkels till CDUs kandidat för valkretsen Stralsund – Rügen – Grimmen på ett möte i Prora, ganska exakt mitt emellan Mukran och Lubmin.  Nu säger även Merkel att hon inte utesluter att fallet Navalnyj kan få konsekvenser för Nord Stream 2s framtid. Tyskland har i åratal vägrat att leva upp till NATOs krav på att satsa 2 procent av BNP på  försvaret samtidigt som man knyter upp sig till ett strategiskt energiberoende av Ryssland. Kanske kan Rysslands agerande kring förgiftningen av Navalnyj och USAs beslut att flytta styrkor från Tyskland till Polen få den tyska regeringen att nyktra till när det gäller att göra sig beroende av rysk gas?

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift